fbpx

Professor Stig

Post image

Skall man äta kött eller inte?

Ikon_professorns_spalt

Helt otroligt. En hel vecka har gått. Och vips så är det måndag igen och dags för en ny krönika signerad professor Stig Bengmark. I dag handlar det om kraftfoder, Pampas och sällskapshundar. Ja, du hör ju själv. Det handlar om KÖTT.

Kött, hälsa och miljö

En av de vanligaste frågor jag får är om man ska äta kött eller inte. Och frågan är inte helt enkel att besvara.

Vi är personligen inte helt veganer, mest därför att de vetenskapliga bevisen för att helt avstå faktiskt inte är tillräckligt starka. Mycket beror nämligen på hur djuren utfodrats, hur köttet behandlats och hur mycket vi äter. För oss gäller följande:

* Köttet skall komma från djur som fötts upp på samma foder som de haft i miljontals år – alltså foder utan tillsatser av t ex mjöl och socker (kraftfoder) – vilket gör att vilt är att föredra. Tyvärr tilläggsutfodras idag även vilt, och ofta inte längre med gräs och rotfrukter utan med säd (som ofta är billigare).

* Köttet skall inte vara hängt så länge som det är i dag eftersom även döda bakterier har stark inflammationsframkallande effekter.

* Det är också viktigt för oss att köttet, liksom annan mat, inte tillreds på hög temperatur (aldrig brynas, stekas eller grillas) utan bara kokas eller, ännu bättre, tillredas på låg temperatur i ugn – högst 70-80 grader och i flera timmar (tjälknölprincipen).

Marknaden vimlar av ”dåligt” och billigt kött, men på allt fler fina restauranger i USA och delvis också i Europa har man börjat annonsera om ”kött från enbart gräsätande djur” och ”lågtemperaturtillrett kött”. Om man har svårt att hitta det så kan man kanske hoppas att kött från länder med enorma betesarealer som t ex Pampas i Sydamerika, har djur som är uppfödda på det sättet.

Det processade köttet är den stora boven

Det är tveklöst så att vi äter alldeles för mycket kött på jorden och att det är absolut nödvändigt att intaget begränsas dramatiskt. Detta visar bl a resultaten från två viktiga och mycket omfattande studier, som nyligen publicerats.

I den ena studien, gjord i Nordamerika, följdes 37.698 män och 83.644 kvinnor i mer är 28 år. De som åt kött visade att antalet med ”för tidig död”, framförallt i cancer och hjärtkärlsjukdomar, ökade med 13%. Och om de åt mycket av industritillverkat kött – bacon, korv, köttbullar, patéer och dylikt – var ”för tidig död”-frekvensen inte mindre än var femte människa (20%).

I den andra studien, som utfördes i ett flertal europeiska länder, följde man 448.568 personer i 13 år. Dagligt köttätande resulterade i kraftigt förhöjd dödlighet under de 13 år studien pågick och, om köttet blivit industriellt processat dvs stekts, grillats, rökts eller tillverkats som korv eller köttbullar, såg man ”för tidig död” även i denna studie hos var femte person (20%). Dessutom var risken att dö i hjärtkärlsjukdom förhöjd med 72%, och i cancer 11%.

Mycket talar för att det är den industriella behandlingen som är den största boven, och att mild tillverkning kan reducera hälsoriskerna väsentligt också vid köttätande. Men att bara göra det räcker inte – vi måste dessutom dra ned dramatiskt på mängden kött som vi äter.

Webb

I Europa äter vi i medeltal 85 kg kött per år, något som myndigheter i flera olika länder menar skall sänkas till minst Kenyas nivå – 15 kg/år (dvs högst 300 gram per vecka/kött högst två gånger i veckan). Och då gärna baserat på relativt fettsnålt kött som t ex vilt, fågel, nöt och får.

Vi har ett ansvar för miljön

Varje dag året runt skövlar man tiotusentals tunnland av regnskog under förevändning att man måste producera mat till människor, men sanningen är att de sista 50 åren har all nytillkommen areal helt gått till produktion av drivmedel samt foder för djur. Hushållsdjur primärt, men även sällskapsdjur. Jordbruket med dess djurhållning förorsakar mer än 50% mer växthusgaseffekt än den samlade trafiken på alla vägar, räls, i luft och till havs, men även sällskapsdjurens bidrag är stort. En ko som mjölkar 30 liter om dagen förbrukar lika mycket som 20 ”medelmänniskor” på jorden och en stor hund tar lika mycket av jordens resurser som en stor cityjeep som kör 1000 mil om året. En hund konsumerar faktiskt motsvarande vad fyra medelmänniskor förbrukar – jordens 500 miljoner hundar konsumerar sålunda lika mycket kött som två miljarder människor.

Jag personligen är inte ens i närheten av att äta 300 gram i veckan och skälet för detta är främst ansvar för miljön. Det är ytterst ineffektivt och oekonomiskt att låta åkrarnas produkter först passera en djurmage innan det konsumeras, och om så inte skedde skulle nästan tre gånger så många människor kunna livnäras. Visste du att det går åt 4 kg växter och 2000 liter vatten för att producera bara ett halv kilo kött? Och att bara ett par procent av den energi som åkrarna ger, finns kvar efter att köttdjuret förbrukat 85% (kyckling) till 98% (nöt) av näringen (bl a för sin egen uppvärmning). Denna ineffektivitet är speciellt anmärkningsvärd om man betänker att det varje år slaktas omkring 56 miljarder djur enbart för att tillfredställa människors behov av kött – ett antal som beräknas dubblas fram till år 2050.

Så, tack alla jordens veganer för era bidrag till miljön!

Dela

Kommentarer

  1. Kristin skriver:

    Hej hopp!
    Gäller att vara försiktig med kött från Sydamerika. Man vill ju gärna tro att de betar naturligt på stora arealer när sanningen kan vara en annan, tex besprutade marker och kraftfoder i feedlots. SR har gjort ett otroligt spännande och skrämmande program om detta i sin serie ”Matens pris”. Förvisso om Brasilien i huvudsak.

    1. Food Pharmacy skriver:

      Tack Kristin!

  2. Hej!

    Mycket intressant och bra.
    Men heter det inte tjälknöl? 🙂

  3. Johanna skriver:

    Hej, en snabb fråga bara – kan ni verifiera ifall följande verkligen stämmer?

    ”Gris bör du alltid undvika – när du har tagit bort allt synligt fett på griskött innehåller det fortfarande över 50% fett.”

    Enligt miljomat.se så innehåller gris oftast kring 10-20% fett.

    1. Food Pharmacy skriver:

      Hej Johanna, vi skickar vidare till Stig och återkommer med hans svar!

  4. Hej!
    Precis hittat till er blogg/sida, får ångest av typ det hele. Men skam den som ger sig, ska läsa vidare och förhoppningsvis se ljuset också 🙂

    Jag har en fråga: alla muskelbyggare är överens om att man behöver käka mycket protein för att kunna bygga muskler. Har också läst någon studie om att mer muskelmassa ger längre liv. Man behöver ju inte vara intresserad av att bli Arnold Schwarzenegger, men det borde vara i de flesta stillasittande västerlänningars intresse att bli starkare (och ha större muskelmassa).

    Har muskelbyggarna fel när de säger att man gärna ska äta runt 2g protein per kroppskilo?
    Och vad säger professorn om proteinpulver – finns ju vegosorter också – är det bra? Istället för att belasta sig själv och jordklotet med rött kött menar jag.

    1. Food Pharmacy skriver:

      Hej Mimmi, vi skickar vidare frågan! Du kommer garanterat att se ljuset. Hang in there girl…

  5. Jätteintressant artikel!

    Men är det inte så att mättat animaliskt fett av hög kvalitet, som kommer från gräsätande djur är något av det mest närande vi kan få i oss, och att det är viktigt att äta hela djuret, organen och benen (som blir buljong) likväl som muskelköttet?

    Men antagandet om att veganer är miljöhjältar stämmer dåligt, då om vi åt en merpart vegans kost hade det tvingat in oss i ett hyperkemiskt jordbruk, då vår köttkonsumtion förser oss med både gödsel och avbrott i växtföljden. Det skulle ha förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden och ironiskt nog leda till större avlivande av djur än vår köttkonsumtion står för. Men, den köttproduktion vi har idag, där merparten av de ettåriga grödorna vi odlar förädlas genom en djurkropp är naturligtvis betydligt värre än att äta de grödorna direkt ur energisynpunkt. Men att att anta att en vegansk kost är bättre ut ett resursperspektiv, är bara att försöka optimera ett sjukt system. Vi måste tänka om när det kommer till vår livsmedelsproduktion, där mer och mer talar för ett småskaligt, ekologiskt jordbruk där växtodlingen och djurproduktion är helintegrerad. I ett fungerade ekosystem är de alltid tillsammans, för växter och djur har ett samspel vi inte ens har förstått början av.

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vi har tyvärr inte tid att svara på alla frågor och kommentarer men uppmuntrar er läsare att tipsa och hjälpa varandra. Observera att du måste få en godkänd kommentar från en admin innan dina kommentarer visas.