Food Pharmacy, Press

Vi för tarmflorans talan i SvD!

I helgen publicerades roligt nog den här intervjun i SvD:s nätupplaga, men eftersom den är låst för prenumeranter så får du den i sin helhet här:

Två lätt hypokondriska småbarnsmammor mötte professor Stig Bengmark som vet allt om goda tarmbakterier. Så föddes bloggen Food Pharmacy. Den förändrade Mia Clases och Lina Nertby Aurells vardagsliv radikalt.

Lina Nertby Aurell och Mia Clase lever inte fundamentalistiskt men konsumerar galet mycket mer grönsaker i dag än för två år sedan. Foto: Lars Pehrson

Mitt-i-livet-krisen förde samman två 35-åriga, enligt egen utsago, positiva hypokondriker med en 87-årig mycket påläst och, enligt egen utsago, hälsofundamentalistisk professor. Resultat: först en välbesökt blogg, snart en bok och ett gemensamt företag. Bloggen Food Pharmacy finns sedan två år tillbaka, boken med samma namn kommer i augusti.

Den tarmflorekunniga före detta chefskirurgen Stig Bengmark fick de gamla kompisarna Mia Clase och Lina Nertby Aurell att trycka på pausknappen i sina arbetsliv för att grotta ned sig i kunskapen om goda tarmbakterier och antiinflammatorisk mat. Mia hade varit kreativ chef på en reklambyrå och statsvetaren Lina hade jobbat internationellt. Båda råkade vara mellan jobb när Stig dök upp i deras liv.

– Vi hade gjort raketkarriärer, men när vi skulle få ihop två barn och jobb gick det inte längre, säger Lina.

Mias pappa tipsade dem om att kontakta Stig Bengmark som efter att ha gått i pension från jobbet som chefskirurg på lasarettet i Lund har ägnat all sin lediga tid till att studera och föreläsa om goda bakterier och deras betydelse för hälsan. När Lina och Mia åkte ner till Helsingborg för att träffa den 87-årige professorn på ett vegancafé (Stigs val, fast han inte är vegan) hade de ingen aning att livet skulle ta en ny vändning. Att de skulle bli lätt fixerade vid att äta för att ”föda husdjuren” som Stig säger. Och att de inte skulle gå tillbaka till sina gamla jobb.

Stig Bengmark berättade om sin bana, att immunsystemet till 70–80 procent styrs från tarmarna och att inflammation är en viktig komponent i alzheimer, cancer, diabetes. Och man själv kan påverka kroppens försvar
genom att äta mat som innehåller probiotika och prebiotika (se faktaruta).

– Stig är outtröttlig. Jag tror inte att vi hörde allt han sa den gången, berättar Mia.

Efter långlunchen snurrade det i huvudet på Lina och Mia. De hade aldrig funderat över sina tarmfloror, men de ville veta mer och Stig ville gärna nå ut till en bred publik. Sedan dess har de tre bloggat ihop.

Innan jag träffar Mia och Lina ringer jag upp Stig Bengmark. Han berättar att han är orolig för vad våra allt längre liv och minskande resurser till sjukvården ska föra med sig. Solidarisk sjukvård är en parentes, menar han.

Prebiotika är fiberrik mat som det mänskliga matsmältnings-systemet inte klarar av att bryta ner – som till exempel lök. Foto: Janerik Henriksson/TT

Intresset för tarmflorans centrala betydelse för både fysisk och psykisk hälsa fick han redan på 1980-talet.

– Jag var lever- och bukspottskörtelkirurg då. Ungefär hälften av patienterna fick komplikationer. Jag retade mig på det och tog ofta på mig skulden.

När han hade gjort 83 leveroperationer kom en ung läkare och sa: ”Stig, jag har goda och dåliga nyheter”.

– Ta de dåliga först, svarade jag. Den dåliga visade sig vara att en tredjedel inte hade fått antibiotika. Hur kan det gå till så på en universitetsklinik?

Men det visade sig att infektionerna fanns hos dem som fått antibiotika, inte hos dem som blivit utan.

– Då började jag läsa på om tarmfloran.

För att göra en lång historia kort så ledde detta senare till att Stig Bengmark tog patent på ett preparat som kombinerar mjölksyrebakterier (probiotika) med fibrer (prebiotika) som ska vara antiinflammatoriskt. Synbiotika heter det och är klassat som kosttillskott, men används i klinisk behandling bland annat vid transplantationer och nu i en studie på Karolinska institutet med barn och ungdomar som har adhd.

Lina och Mia blev snabbt intresserade av att få Stig att utveckla en synbiotika i lägre dos som de och andra utanför sjukvården kunde köpa. Nu har de till och med ett företag ihop som ska föra ut den på marknaden. Där finns det redan en mängd olika probiotikapreparat. Några är så gott som verkningslösa och vilka som fungerar på vilken en tarmflora är svårt även för experterna att säga. Skeptiker inom läkarkåren, som betvivlar nyttan av mjölk-syrabakterier, menar att det sannolikt är överflödigt för friska att äta probiotika i tablettform.

Vid en första genombläddring av boken ”Food Pharmacy” är det lätt att förstå att Stig Bengmark kallar sig fundamentalist. Råden om vad som är bäst att äta för att tarmbakterierna ska frodas och immunsystemet ska må som bäst förefaller stränga. Väldigt många inslag i de flestas vardagsmenyer måste strykas medan extrema mängder grönsaker bör konsumeras, inte minst för att klara ”Kebnekaisetestet”, det vill säga att avföringen är så rejäl att en topp hamnar ovanför vattenytan.

– Jag är och måste vara fundamentalist. Min erfarenhet har övertygat mig, slår Stig Bengmark fast, och berättar om alla goda matexperiment han, och inte minst hans hustru Marianne, provar.

Han äter sällan kött, aldrig bröd, massor med grönsaker, hettar inte upp maten i onödan, und-viker socker – men skulle aldrig, som han säger, ”skymfa en värdinna” genom att tacka nej till något som bjuds.

Lina och Mia är i ett annat läge i livet. De har varsin 6-åring och varsin 8-åring som inte låter sig entusiasmeras av hälsofundamentalistiska professorer i första taget. De lever inte så fundamentalistiskt som Stig, även om de konsumerar galet mycket mer grönsaker i dag än för två år sedan.

– Mina barn vill ofta ha glass och godis. För många förbud kan slå över så jag prövar en balansgång. På kalas äter man vad som bjuds, men är det måndag gör vi egen glass på frysta bär eller
kakao och kokosmjölk. Mina barn tror att de äter glass varje dag, säger Lina.

Att livet skulle göra en så tvär sväng var ingenting Mia och Lina var beredda på. De ville mest lugna ned sin hypokondri och bli piggare för att orka med vardagssnurren med karriär och småbarnsliv. Att det skulle bli en bok fanns inte heller med i planen. De blev chockade när förlaget kontaktade dem. Men väldigt mycket har trots allt förändrats i deras vanor. De konstaterar att de nog skulle ha betraktat sig själva som extrema i sin livsstil om de hade kunnat blicka in i framtiden för säg fyra år sedan.

Är ni piggare och lugnare när ni lever efter professor Bengmarks budord?

– Jag jobbar fortfarande sjukt mycket och curlar mina två barn dygnet runt. Ändå är jag piggare än på två år, säger Lina.

– Något rätt gör vi, säger Mia.

– Det kan vara att vi bytte jobb också, säger Lina

– Eller att du skilde dig, säger Mia.

– Eller att barnen är större, säger Lina.

– Det råkar sammanfalla, konstaterar Mia och skrattar gott.



Kommentarer
Eva Lanner-Lindholm skriver:
12 januari, 2017 kl. 12:12

Mycket intressant artikel, stämmer överens med mitt tänk också. Lina om du läser detta, känner du Ann Nertby, vi var klasskamrater i låg o mellanstadiet.

    Food Pharmacy skriver:
    17 januari, 2017 kl. 18:18

    Åh så kul, Ann är Linas mamma!

Kommentera

Observera att du måste få en godkänd kommentar
från en admin innan dina kommentarer visas.