fbpx

Ann Fernholm, Debatt

Post image

Replik på debattartikel i DN om granskning av hälsoböcker

ann fernholmForskarsamhällets ibland arroganta inställning till olika kostbehandlingar hindrar den vetenskapliga utvecklingen. Det är ett av budskapen i en replik som jag har skrivit på en debattartikel som publicerades i söndagens DN. I artikeln föreslog fem forskare att det behövs en oberoende aktör som granskar hälsoböcker innan de publiceras.

Här kan du läsa debattartikeln i DN: Allvarliga fel i många böcker med råd om kost och hälsa. De debatterande forskarna skriver att hälsoböcker: ”… innehåller så många, och så allvarliga, felaktigheter att det kan påverka människors beteende och hälsa negativt.”

Jag håller med dem om att mycket som skrivs är överdrivet, men de är knappast mer skadliga än vad nyckelhålsmärkningen av glass och sötad yoghurt en gång var.

Offentliga kostråd är ofta illa grundade

I debattartikeln förespråkar forskarna de nordiska näringsrekommendationerna, som de menar att är väl grundade eftersom ”de har tagits fram av expertgrupper bestående av mer än hundra ledande nordiska forskare.”

Det finns mycket att invända mot detta, och eftersom undertecknad är hyfsat trött på forskarsamhällets övermod när det gäller vad man vet eller inte vet om kosten, skrev jag en replik som nu har publicerats på dn.se. Läs här: ”Forskare avoga inställning mot kosten hindrar utvecklingen”

I repliken går jag bland annat igenom historien om den ketogena kosten som behandling mot epilepsi, där det krävdes en Hollywoodregissör för att forskarsamhället skulle ta den (i vissa fall) smått undergörande kostbehandlingen på allvar.

Uttalanden som gränsar till högmod

I min replik fick jag dessvärre inte plats att kritisera de ”sanningar” som de fem forskarna slog fast i sin debattartikel, exempelvis skrev de följande: ”Nej, enskilda livsmedel skyddar inte mot depression, Parkinsons sjukdom eller andra neurologiska sjukdomar.”

Den tvärsäkra attityd som forskarna genom detta påstående antar, är i sig ytterst ovetenskaplig och gränsar till högmod. Speciellt som vissa biokemiska kartläggningar och djurstudier visar att antioxidantrika bär, eller kurkumin i gurkmeja, exempelvis skulle kunna motverka de molekylära mekanismer som skadar cellerna vid Parkinsons sjukdom. Effekten har dock aldrig testats i kliniska prövningar på patienter. Forskarna borde därför ha skrivit: ”Vi vet inte om enskilda livsmedel kan hjälpa mot neurologiska sjukdomar, eftersom vi aldrig har utvärderat det i välgjorda studier.”

Mer ödmjukhet skulle vara klädsamt

Personligen önskar jag mig lite mer nyans och ödmjukhet både från en del hälsoboksförfattare och etablerade forskare. Men högst upp på min önskelista står mer och bättre forskning. Det är skälet till varför vi grundade Kostfonden. Antalet välgjorda vetenskapliga studier inom kostområdet är väldigt få. Med stor sannolikhet kommer en hel del kostbehandlingar visa sig vara effektiva när de väl får en chans och utvärderas i stora och väldesignade studier.

Och hur kan jag veta det? Jo, för under de tio år som jag har granskat kostvetenskapen har jag fått ta del av många underbara berättelser kring hur människor med kostens hjälp har blivit friskare. En av de som har berört mig mest är 22-åriga Samuel Backman, som håller Bechterews sjukdom i schack med hjälp av kosten. Läs här: Maten hjälpte honom att få hoppet och livet tillbaka.

Men kan fler personer med Bechterews sjukdom få samma effekt av en kostomläggning? Eller sprider jag allvarliga felaktigheter, som kan påverka människors beteende och hälsa negativt, när jag berättar hans historia? Vet ni vad: endast en välgjord vetenskaplig studie kan svara på det. Tills det finns en sådan, tycker jag att vi ska värna om yttrandefriheten i Sverige och fortsätta att skriva viktiga böcker.

Ann Fernholm är författare av böckerna Ett sötare blodDet sötaste vi har och Smakäventyret. Hon har också grundat Kostfonden, en ideell forskningsfond med målet att se till att maten används som medicin i vården. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Ann Fernholm, Debatt

Post image

Syna sockret dag 14: Har du koll på sockervärstingarna i affären?

Varje dag i två veckor lämnar vi över ordet till våra vänner på Kostfonden med Ann Fernholm i spetsen.

Idag avslutar vi vår informationskampanjen kring socker med att betona det viktigaste: läs alltid ingredienslistan på allt du köper. Många livsmedel är sötare än vad vi tror och ofta betalar vi väldigt mycket för mat som mestadels består av socker.

Vi kan börja med chokladdrycken på bilden ovan. Visste du att 80 procent av pulvret i burken är rent socker? O’boy kostar nästan 60 kr/kg, medan socker kostar under 10 kr/kg, så det är en mycket dyr form av socker.

Om du istället gör din egen choklad med en rågad tesked kakao, en struken tesked socker och två deciliter mjölk, blir det billigare, precis lika gott och du får i dig halva mängden socker.

Låt oss granska en annan frukostfavorit:

Nutella består till mer än hälften av socker, andra ingrediens är palmolja och på tredje plats kommer hasselnötter, som endast utgör 13 procent av burkens innehåll. Ett barn som stryker en matsked Nutella på mackan får i sig ungefär 2,5 sockerbitar. Blir det två sådana mackor till frukost, tillsammans med ett glas O’boy, har en nioåring fått i sig nästan hela sin maximala dagsranson socker innan klockan ens har slagit nio.

Vi går vidare i affären och tittar på nyponsoppan som ibland serveras som mellanmål på dagis.

Det flesta vet nog att nyponsoppa innehåller tillsatt socker, men visste du att den är lika söt som Coca-cola? Två deciliter nyponsoppa rymmer 6,5 sockerbitar, vilket motsvarar en femårings halva maximala dagsranson av socker.

Dricker barnet istället en sådan här…

…blir det 4,5 bitar. Om du gör din egen fruktyoghurt (recept finns via den här länken) får barnet ett utmärkt mellanmål helt utan tillsatt socker.

Andra livsmedel som kan ha förvånansvärt mycket socker i sig är olika såser:

Det här teriyakisåsen är mer än tre gånger sötare än Coca-cola. Det står ”original” på flaskan, men likheten med originalen i Japan är små. ”Teriyaki” är egentligen mat som är grillad och glaserad med en sås beståendes av soja, sake och mirin. Det senare är ett sött och smakrikt risvin som traditionellt tillverkas utan tillsatt socker. Enligt studier av den japanska kosten från 1950-talet fick befolkningen förr i sig i genomsnitt 8 gram socker per dag. Det är mindre än vad som finns i en fjärdedels deciliter svensk teriyakisås.

Låt 2019 bli året när färre får övervikt och fetma

Som du ser behöver vi alla läsa ingredienslistorna på den mat vi köper. Ska vi förebygga fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och andra åkommor som följer i den söta skräpmatens fotspår, behöver vi skaffa oss en bättre koll på sockret. Här är en sammanfattning av våra tips och knep: Var noga med vad du köper och välj till exempel frukostflingor och fil med mindre eller inget socker i. Köp aldrig läsk i storförpackning och använd påsar av 70-talsstorlek om du handlar godis. Baka med halva mängden socker och testa gärna att göra en egen glass. Hoppa över vardagsfikandet, servera god mat istället för bara sötsaker på barnkalaset och välj din choklad med omsorg. Vill du lära dig ännu mer om socker? Gör vårt sockerquiz: bit.ly/sockerquiz.

Vi har allt att vinna, inget att förlora på att följa detta! Låt oss halvera mängden socker, så att 2019 blir året när övervikten och fetman minskade i befolkningen.

Foto: Cristian Bogdan

Vill du hjälpa Kostfonden att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens? Bli månadsgivare, företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43.

Dela

Kommentera

Ann Fernholm, Debatt

Post image

Syna sockret dag 13: Bästa tipset – baka med halva mängden socker

Varje dag i två veckor lämnar vi över ordet till våra vänner på Kostfonden med Ann Fernholm i spetsen.

De flesta recept på kakor, bullar och andra bakverk innehåller onödigt mycket socker. Ofta kan du halvera sockermängden, det kommer att smaka lika gott, men bakverket blir bättre för kroppen.

En gång i tiden var socker en extremt dyr vara som få hade råd med. Men ju billigare sockret blev, desto oftare började vi baka sötsaker och desto mer socker hade vi i vår mat. Sakta men säkert blev den söta smaken en del av vår vardag och nu har vi vant oss vid en onödigt söt smak. I en kladdkaka kan närmare hälften av alla kalorier komma från socker och i vanliga kakor ofta 25-35 procent. I de här rånen är socker huvudingrediensen:

Baka själv och reducera sockret

Om du bakar själv kan du pröva att till en början halvera mängden socker i receptet och sedan smaka på degen eller smeten. Räcker det? Ha bara i precis så mycket socker som du tycker behövs för att det ska smaka gott.

När ett barn i Kostfondens närhet skulle baka till ett välgörenhetsfika på skolan, fixade hon en kladdkaka som innehöll mindre än en tredjedel så mycket socker som en köpekladdkaka gör:

Den sålde slut i ett nafs, utan några som helst klagomål från kunderna. Här är receptet:

  • 100gram smör
  • 100 gram mörk choklad, 85 procent
  • 1 dl vispgrädde
  • 2 ägg
  • 1 msk kakao (om du gillar stark cholkadsmak, hoppa annars det här)
  • 0,5 dl socker

Smält smöret i en kastrull eller mikron. Bryt chokladen i småbitar och rör ner i det varma smöret. Vispa ägg och grädde. Rör ihop socker och kakao, rör ner i smöret och vänd ihop med ägg och grädde. Häll i en smord och bröad form cirka 20 cm i diameter. Är du glutenintolerant eller inte äter spannmål kan du ”bröa” med mandelmjöl, eller klippa till ett runt bakplåtspapper som täcker både botten och kanten. Grädda i 200 grader i cirka 8-10 minuter, se till att kakan fortfarande är kladdig i mitten. Låt svalna. Tårtan smakar underbart tillsammans med hallon och grädde, eller lite hemgjord glass.

Snart är det jul och då kan du testa att baka egna pepparkakor med halva mängden socker. Passa också på att byta ut en fjärdedel av vetemjölet mot mandelmjöl, som är mer näringsrikt. Kakorna kommer att bli bättre för kroppen och det fungerar lika bra att baka ut hjärtan, gubbar och gummor.

Dadlar är bättre än socker

Istället för att söta bakverk med vanligt socker, använder många numera dadlar. Det är bättre eftersom dadlar utöver allt socker även innehåller vitaminer, mineraler och fibrer som gör kroppen gott.

Sprid nu detta tips vidare! Genom att minska på mängden socker i recepten kan vi både ha kakan och äta den.

Via denna länk hittar du alla tidigare inlägg där vi har synat sockret. I morgon ska vi avsluta med några riktiga sockervärstingar. Gissa om det kommer att handla om O’boy, nyponsoppa eller både och?

Foto: Cristian Bogdan

Vill du hjälpa Kostfonden att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens? Bli månadsgivare, företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43.

Dela

Kommentera

Debatt, Food Pharmacy

Post image

Livsmedelsverket uppdaterar råd för skolmåltider

Det går åt rätt håll! Nu kommer nya efterlängtade råd som lyfter fram hur skolmåltiden kan göra skillnad för lärandet, hälsan och miljön – om den används på ett medvetet sätt i både skolkök och undervisning.

Mer grönt, mindre kött och mindre socker i fritids- och skolcafeterior är råden.

– En av de stora nyheterna är att vi också har tittat på vad som är bra för miljön, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

Så viktigt och bra, och vi uppmanar alla att ta en extra koll på er skola så att dessa riktlinjer verkligen efterlevs. För det viktiga är ju att omsätta riktlinjerna i praktiken, eller hur!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.