Food Pharmacy

Post image

Träningspepp med Annas mamma

Under semestern är vi ju många som unnar oss lite extra av det goda och om sanningen ska fram är det inte helt enkelt att hålla i våra vanliga motionsvanor mitt i allt badande. Idag tänkte vi fråga vår kollega Annas mamma Inger om hur man kan tänka för att komma tillbaka på banan igen. Inger drev i mer än 25 år två träningsanläggningar, och även om hon idag övergått till att huvudsakligen gymma och jaga små vilda barnbarn så har hon gott om tips kvar i bakfickan.

– Hej Inger! Har du haft en skön sommar? Anna berättade att du simmat och cyklat mycket tillsammans med henne och med hennes lilla Sam?

Ja! Gotland med Anna och Sam är en fullträff! Men det är inte helt lätt att hålla i träningen i 30 graders värme. Pjuh!

– Kan du hjälpa oss med några snabba tips på hur vi ska tänka på kring våra motionsrutiner såhär efter semestern, när vi kanske inte längre kan bada, simma och cykla lika mycket som vi gjort under sommaren?

Absolut! Här kommer fem enkla tips:

1 Sätt upp ett realistiskt mål
Tänk på att det måste vara möjligt att nå med dina egna förutsättningar. Försök att inte jämföra dig med andra.

2 Träna tillsammans
Skaffa en träningskompis och/eller berätta för dina vänner att du ska komma igång med din träning. Det ökar motivationen, för visst vill du kunna svara att det går bra när de frågar hur det går?

3 Underskatta inte vardagsmotion
Ta trapporna istället för hissen eller rulltrappan, stig av bussen en hållplats tidigare, promenera eller ta cykeln till jobbet. Det ger mer än du anar! Regelbundenhet är receptet!

4 Använd den hjälp som finns
Om du har möjlighet, skaffa en PT om du har svårt att komma igång. Då lär du dig träna på ett effektivt sätt. På många gym kan du dessutom få gratis hjälp om du är medlem.

5 Var snäll mot dig själv och ha kul!
Tänk på att det tar ca 3 månader att skaffa en ny vana så ge inte upp om du inte märker snabba resultat. Tänk också på att träningen ska vara rolig – då lyckas du!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Food Pharmacy

Post image

Bluff i barnmatshyllan

För ett tag sedan åt vi lunch med Mats Lönne, grundaren till OTTOs Barnmat, och i vanlig ordning hade han en hel del spännande saker att berätta om läget i barnmatsbranschen. Visste ni till exempel att avdödade, sterila klämpåsar säljs som ”yoghurt” i mataffärerna?

Tidigare i år skrev en konsument till Livsmedelsverket och frågade om det är tillåtet att kalla en avdödad produkt för yoghurt, så som till exempel Semper gör. Livsmedelsverket svarar tydligt att detta inte är tillåtet. Produkter som saluförs som ”yoghurt” får inte värmebehandlas efter syrningen. Här luras alltså både barn och föräldrar att tro att det är en yoghurt med levande yoghurtkultur de köper. Vilken matbluff!

Men vem är då ansvarig för att granska och godkänna märkningen på klämmisarna? Svaret är enkelt och underligt på samma gång: Jo, Livsmedelverket. Hängde ni med?

Enligt Mats Lönne är det inte bara en bluff, det handlar också om en orättvisa inför lagen. Att Semper trots allt tillåts kalla sina produkter för ”yoghurt” är konkurrensbegränsande.

– Nu har vi tagit fram den raka motsatsen, OTTO LoveBugs, en levande yoghurt som dessutom innehåller miljarder av probiotiska bakterier utöver de äkta yoghurt-kulturerna. Om vi kan visa upp något bättre får vi förhoppningsvis igång en debatt. Med tanke på all ny forskning kring tarmfloran som finns så hoppas jag att Livsmedelsverket vaknar och att handeln tar bort bluffpåsarna från hyllorna.

Mer om mat till bebisar och barnmatsindustrin:

Är det verkligen rimligt att barnmaten är äldre än barnet?

Osäkra kostråd till bebisar kan ha gjort mer skada än nytta

SVT Plus undrar: Varför finns det kakor och snacks till bebisar?

Och naturligtvis, avsnitt 18 av Food Pharmacy-podden tillsammans med Ann Fernholm

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Food Pharmacy

Post image

Basvaror till skafferiet

I dag reser vi hem. Väskor har packats, golv skurats, lister torkats, kylar tömts, kroppar kramats, kritor avbetalats och bilar packats. Nu återstår bara att stänga av datorn och låsa ytterdörren och ta ett sista farväl av vår älskade ö.

Och om du, som vi, kommer hem till ett halvtomt skafferi efter sommaren kan vi  passa på att påminna om vår baslista i vår kokbok. En utmärkt lathund att utgå från när skafferiet ska fyllas på inför skolstarten.

Grönsaker och frukt
Alla! (inklusive baljväxter som t.ex. bönor och linser)

Skafferivaror
Bovete
Bovetemjöl
Bönpasta
Chiafrön
Durrakorn
Durramjöl
Havregryn

Hela linfrön
Kelpnudlar
Nötter, alla sorter
Pumpakärnor
Quinoa

Riven kokos
Sesamfrön
Sötmandel

Kryddor
Basilika
Cayennepeppar
Chili
Gurkmeja (både färsk och malen)
Ingefära

Kanel (vi använder ceylonkanel)
Kardemumma

Koriander
Kryddnejlika
Oregano
Raw kakao
Salt och örtsalt
Spiskummin
Svartpeppar
Timjan

Andra smaksättare
Fisksås
Honung
Lantbuljong
Sambal oelek
Tahini (vi gillar den ljusa bäst)
Tamarisoja
Äppelcidervinäger

Övrigt
Dadlar (vi brukar använda färska)
Havremjölk (och andra växtmjölksalternativ)
Kokosmjölk/-grädde

Krossade tomater
Lätt- eller mellanrostat kaffe (extra viktigt att det är ekologiskt)
Matchapulver

Mörk choklad (minst 70 %)
Nötsmör

Tofu (extra viktigt att den är ekologisk)
Vaniljpulver

Örtte (t.ex. kamomill, yerba mate, pepparmynta)

Oljor
Kallpressad olivolja
Kallpressad kokosolja

Tillskott
D-vitamin
Krillolja
Synbiotika

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Food Pharmacy

Post image

Våra matvanor borde stå högst på agendan vid de globala klimatkonferenserna

Sveriges mest ambitiösa klimatmål är att vara fossilfritt 2030. Hittills har det mesta av miljöarbetet handlat om att minska användningen av fossila bränslen som kol och olja. Ändå är den största utmaningen för miljön inte de fossila bränslena utan maten vi äter. I Norge och Sverige är till exempel bara det kött vi äter en större belastning för miljön än bilkörning.

Forskare menar att det är hög tid att koppla samman våra matvanor med klimatmålen. I tidskriften Science publicerades nyligen den mest omfattande analysen över jordbrukets påverkan på miljön som någonsin gjorts. Det internationella forskarteamet slår fast att det enskilt mest effektiva sättet att minska vårt miljöavtryck är att utesluta kött och mejeriprodukter. Studien visar dessutom att det mest miljövänligt producerade köttet belastar miljön mer än de minst miljövänligt producerade grönsakerna.

Enligt forskningsledaren Joseph Poore vid University of Oxford är det en vegansk kost som gäller.

– Ett uteslutande av animaliska produkter i din kost är mycket mer effektivt än att skära ner på flygandet eller att köpa en elbil när det gäller ditt avtryck på jorden, menar Joseph Poore. Detta eftersom dessa bara minskar utsläppen av växthusgaser medan jordbruk är en sektor som spänner över alla miljöproblem.

Med dagens matvanor släpper varje person i Sverige i genomsnitt ut 1,8 ton växthusgaser per år. Genom att ställa om vår mat till en växtbaserad kost skulle vi minska utsläppen per person och år till 500 kg. Ja, du hörde rätt. Från 1,8 ton till 500 kg. Wow, när vi läser detta kan vi inte låta bli att undra varför inte maten får större plats i klimatdiskussionen.

Att helt och hållet gå över till en vegansk kost är för de flesta människor en för stor förändring. Då kan det vara bra att veta att om du skippar köttet men fortsätter äta mejeriprodukter och ägg (dvs. en laktos-ovo vegetarisk diet) minskas utsläppen med så mycket som en fjärdedel. Från 1,8 ton till 1,2 ton utsläpp per person och år. Och om även det känns som ett för stort första steg räcker det faktiskt med ganska små förändringar för att nå resultat. Forskare menar att vi skulle nå långt om vi till exempel bara skippade nötköttet, som står för de i särklass största utsläppen just nu.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera