_O1_1240
Intervju

Intervju med Stig (del 2).

För typ två veckor sedan intervjuade den härliga podden ”Hälsosnack med Lotta och Victoria” vår käre husprofessor Stig Bengmark. Intervjun delades som du kanske ihåg upp i två delar, och här är äntligen länken till del två SAMT ett litet bonusavsnitt om jod. Sorry, blev det lite väl mycket information att ta in nu? Vi spaltar upp det för säkerhets skull:

1 Intervju med Stig – klicka HÄR

2 Bonusavsnitt om jod – klicka HÄR

3 Och för dig som missat del 1 – klicka HÄR

Så där ja, hoppas att det blev tydligare nu!

 

Följ oss gärna gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok härOch köp professor Bengmarks synbiotika här.



248089
Intervju

Maria Berglund Rantén: Ju mer biodiversitet i tarmen, desto starkare immunsystem och friskare kropp.

Nä du, nu var det på tok för länge sedan vi pratade med näringsterapeuten Maria Berglund Rantén. Vi ringer upp henne!

– Hej Maria, hur mår du?

– Bra! Själva?

– Åh, vi mår också bra tack. Senast vi träffades pratade du om biodiversitet, kan inte du berätta kort vad det är?

– Biodiversitet eller biologisk mångfald, dvs den variation av levande organismer bland världens hav, djurarter, växter eller område, är något man mestadels hör om när man pratar klimatförändringar. Men på senaste tiden har forskare även intresserat sig för vår inre mänskliga biodiversitet, dvs sammansättningen av organismer i tarmen, och vad den betyder för hälsan.

– Och nu är biodiversiteten hotad?

– Precis. Tyvärr så har det senaste 50-100 åren sett ett markant dropp i världens biodiversitet och det finns inte längre lika många arter inom djur, insekter och växter. Många arter utrotas helt och detta påverkar såklart vår existens. T ex kan man titta på binas välfärd. De har dramatiskt sjunkit i antal vilket givetvis påverkar oss människor eftersom en tredjedel av all mat vi äter pollineras av bin. När det gäller bina så tror man att en stor bov i deras försvinnande är ökad användning av besprutningsmedel, speciellt neonicotinoids, vilket sänker immunförsvaret hos bina och gör dem mer mottagliga för Varroa kvalster och andra parasiter. Detta leder till något som man kallar för Colony collapse disorder, dvs hela samhällen av bin dör.

– Så, på vilket sett har detta med tarmfloran att göra?

– Jag vill visa att biodiversitet är superviktigt och att en förlust i mångfald, var den än händer, leder till negativa konsekvenser. Människor i västvärlden har, i samband med industrialiseringen, förlorat biodiversiteten bland våra bakterier i tarmen. Vårt inre ekosystem är försvagat och det bryter ner kroppens försvar. Det finns en tydlig korrelation mellan tarmens biodiversitet och kroniska och autoimmuna sjukdomar som t ex Crohns, Ulceröst kolit, allmänna IBS-symptom, astma och allergier.

– Menar du att vår tarmflora går mot en ’’colony collapse’’?

– Det är kanske till att ta i men man kan garanterat säga så här: ju mer biodiversitet i tarmen desto starkare immunsystem och friskare kropp. Mat, dryck, patogena mikrober (dvs mikroorganismer som virus, bakterier, svampar och parasiter), gifter och stress är sådant som bryter ner ekosystemet i tarmen.

– Vad kan vi själva göra?

– Biodiversitet, och främst förlusten av den, får konsekvenser för alla på denna planet. Vi kan göra val som påverkar både jordens och vårt inre ekosystem. De saker jag främst tänker på är:

* Tallriken ska bestå mestadels av växtbaserad mat. Biodiversiteten i tarmfloran  påverkas rejält av de matval du gör – detta gäller både positivt och negativt. Rätt matval som massa grönsaker och prebiotisk mat gynnar biodiversiteten och påverkar därmed ditt immun- och hormonsystem.

* Från en kostcirkelsynpunkt behöver vi ca 25% protein dagligen och då får man bestämma var det proteinet kommer ifrån. Jag får erkänna att jag inte är vegan eller vegetarian då jag som person inte funkar att bara äta vegetariskt. Gillar man animaliskt protein, som jag gör, finns det ingen anledning att goffa i sig 200 gram oxfilé och massa nötfärs varje vecka då produktionen av nötkött har stor negativ klimatpåverkan. Prova t ex att göra en bolognese på lamm och kyckling.

* Den sista saken jag vill understryka är vikten av att få i sig ren mat. Det man inte ser ska man vara misstänksam emot. Du ser inte gifterna men tro mig när jag säger att de finns där. Ekologisk mat är mindre besprutad och har oftast högre näringsvärde. Det finns mycket smutskastning av ekologisk mat men det finns inget som kan få mig att tänka om på denna punkt – det är bra för oss, miljön och den biologiska mångfalden.

 

Följ oss gärna gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok härOch köp professor Bengmarks synbiotika här.



IMG_0813
Intervju

Kan jag göra något för att lindra min hösnuva och pollenallergi?

Häromveckan åt vi lunch med näringsterapeuten Maria Berglund Rantén. Vi hade egentligen förberett en intervju om ett helt annat ämne men så kom vi in på det härliga vädret (vanligaste samtalsämnet i Sverige tillsammans med alkohol, tv och skatter).

Lina: Äntligen lite värme!

Mia: Ja, våren är ju så sjukt härlig!

Maria: För mig är våren verkligen en av de bästa årstiderna då allt börjar blomma och dofta, men det är sjukt många som lider av det.

Mia: Lider? Hur kan man lida av våren?

Maria: De fasar för hur mycket pollen det kommer bli i luften och bunkrar upp med mediciner. De vet att det kommer klia i ögon, näsa och hals, rinna i näsan, att de kommer ha frekventa nysattacker och få svullna röda ögon med mörka ringar under.

Lina: Visst tusan… pollenallergi…

Maria: Det kan faktiskt påverka humöret, energin, andningen, sömnen, prestationen och det mentala välmåendet också.

Mia: Men, vad är det som händer i kroppen egentligen? Varför reagerar man på något så naturligt som pollen?

Maria: Allt handlar om hur ditt immunsystem hanterar de ämnen som kommer in i kroppen. Bestämmer sig immunförsvaret för att pollen är något farligt så skapar det antikroppar mot ämnet och försöker göra allt för att bli av med det. Immunsystemet har flera olika aktörer som krigar, bla mastcellen som har som jobb att spy ut histamin som förpestar för invaderaren. De olika ämnen som cellerna släpper ut inflammerar slemhinnorna och skapar alla jobbiga symptom som är associerat med hösnuva.

Lina: Finns det mat som kan förvärra hösnuvan?

Maria: Det finns korsreaktioner mellan olika allergener, även mellan mat och pollen. Detta händer när proteinerna i pollen och mat ser så lika ut att immunsystemet tar fel och reagerar på båda. Björkpollen är en av de vanligaste allergenerna och upp mot 80 procent av dem som lider av hösnuva reagerar just mot björk. För dem kan det vara intressant att veta att äpple, päron, morot, selleri, tomat, körsbär och nötter lätt kan korsreagera med björk och att  man kan få liknande symptom som vid björkpollen. Mat som vanligen korsreagerar med pollen är: äpple, päron, morot, kiwi, selleri, banan, melon, gurka tomat, paprika, sädesslag och nötter.

Mia: Finns det något man själv kan göra för att lindra symptomen om man har hösnuva eller pollenallergi?

Maria: Allt inom sjukdom, inklusive hösnuva, handlar om hur ditt immunförsvar agerar gentemot sin omgivning. Om där redan är kaos bland dina immunförsvarsceller så leder det oftast bara till mera kaos. De flesta av oss är inte födda med hösnuva utan det är något som utvecklas med tiden. Det som jag ser kan hjälpa är att allmänt lugna ner immunförsvaret så att dina soldater inte har lust att kriga mot allt som kommer i dess väg. Det är exceptionellt svårt att sluta andas bara för att björken blommar men däremot kan du hjälpa kroppen att inte reagera mot mat och pollen. Det jag ser är att om man städar upp i kosten så klarar man bättre av sin omgivning och de inhalationsallergener som flyger runt.

Lina: Vilken kost skulle du rekommendera till en person med hösnuva äter?

Maria: Det här med allergier och överkänsligheter är väldigt komplicerat. Det finns så många undantag att man verkligen måste se till varje individs specifika situation, men det finns generella byggstenar som majoriteten mår bättre av. Det gäller att hjälpa immunförsvaret LÅNGT innan pollensäsongen börjar. Det knäppa är att jag kommer låta som en upphakad skiva men: grönsaker, frukt, proteiner och fetter är det enda som vi behöver. Gluten, alla spannmål, mejeriprodukter (även de laktosfria) och socker är något som kroppen inte gillar, främst inte ditt immunförsvar.

Mia: Finns det något mer man kan göra?

Maria: Om man vill hjälpa kroppen lite extra så skulle jag se till att dina tarmbakterier är glada och du inte har en invasion av skurkar som campar i tarmen. Det kan nämligen leda till läckande tarm och en rad följdsymptom. Tarmen och dina slemhinnor är de ställen som ska fungera som en skyddande barriär mot invaderande ämnen. Probiotika, antiinflammatoriska näringsämnen, flavonoider och enzymer kan hjälpa balansera, stärka och lugna immunförsvaret.

Lina: En vän till mig hade en luftrenare hemma. Hjälper det?

Maria: Man kan köpa en luftrenare som renar luften inomhus. Den kan man tex ha i sovrummet och andas renare luft under natten.

Maria tittar på klockan. Lunchen har i vanlig ordning rusat iväg och Maria har brådis till en klient. Lina blundar och tittar upp mot solen.

Lina: Inget annat man kan göra?

Maria har rest sig upp och börjar plocka ihop sina saker. 

Maria: Näe, inte vad jag kommer på. Eller, en sak kan vara bra att komma ihåg: oftast finns det mest pollen på morgonen så det kan vara bra att undvika fysisk aktivitet just då. Tjejer, nu MÅSTE jag verkligen gå!

Mia och Lina i kör: Okej då! Vi hörs om nästa lunch.

När Maria gått plingar det till i Linas telefon: ”Intervju Maria”. 

Lina: Skit också, nu glömde vi ju att intervjua Maria om det vi hade förberett.

Mia: Men gud så sjukt. Vi bokade in en lunch för intervju, men glömde att intervjua.

 

PS. Snart finns Stig Bengmarks synbiotika till försäljning. Glöm inte ställa dig i kö här på foodpharmacy.se eller maila oss på info@foodpharmacy.se.



IMG_2462
Intervju

Professor Bengmark: Vårt mål var att hitta en antiinflammatorisk elit av bakterier.

Nu är det bara ett par veckor kvar tills synbiotikan är på plats och vi tänkte ta tillfället i akt att berätta lite mer om den. Och vem är då inte bättre att intervjua än dess pappa, professor Stig Bengmark.

– Stig, berätta lite mer om bakgrunden till synbiotikan.

- 1999 startade jag ett projekt tillsammans med några forskarkolleger där vi samlade in och noggrant studerade drygt 500 olika mjölksyrabakterier varav nästan 200 kom från växande plantor i naturen.

– Varför var du just inriktad på att hitta bakterier som motverkade inflammation?

- Eftersom jag hade ägnat år till att forska på orsaken till kroniska sjukdomar och insett att inflammation var en viktig komponent, var vårt mål att hitta en antiinflammatorisk elit av bakterier. Speciellt intresse ägnades åt bakteriernas förmåga att förstärka varandras antiinflammatoriska egenskaper. Baserat på våra studier valde vi ut och tog vi patent på fyra unika mjölksyrabakterier. Eftersom vi tidigt kunde konstatera att bakterierna med hjälp av fibrer kunde mångdubbla sig i grovtarmen, skickade vi med bakterierna en “matsäck” med fyra växtfibrer som var särskilt kända för att vara bra mat för bakterierna (sk prebiotika). Kompositionen fick namnet Synbiotic 2000® och tidiga studier på försöksdjur bekräftade dess unika egenskaper att slå ner inflammation och skydda kroppens vävnader mot skada.

– Finns det någon forskning på den?

- Ja, under mer än 15 år har vi gjort studier över hela världen på allt från IBS, HIV, cancerpatienter och levertransplantationer.

– Och vilka resultat visar forskningen på?

- Kompositionen har gång på gång visat sig vara framgångsrik i arbetet att rekonditionera tarmfloran och stärka immunsystemet hos svårt sjuka människor, ofta i intensivvården. Fram tills i dag har vårt fokus mest varit inriktat på att förebygga och behandla svåra infektioner och inflammationer, men på senare tid har vi även intresserat oss för att stärka immunsystemet och förebygga och behandla kroniska sjukdomar genom att dagligen tillföra våra goda bakterier och fibrer. Idag är det ställt utom allt tvivel att en väl fungerande tarmflora är en viktig förutsättning för att vi ska hålla oss friska. Våra förfäder hade ungefär en elakartad bakterie på en miljon goda, men med dagens matvanor, stress, brist på motion och konsumtion av antibiotika (och andra mediciner) är det inte ovanligt att de elakartade bakterierna har tagit över och dominerar tarmfloran.

– Så, vad är Synbiotic 15?

- Det är en ”lightversion” av Synbiotic 2000® som består av tre av mina fyra bakterier (jag kallar dem “mirakeltrion” Trippel P – Plantarum, Paracasei och Pediococcus) och 5 gram av fyra fibrer.

– Är det något mer man behöver tänka på?

- Jag är övertygad att du kommer långt med att tillföra ett dagligt tillskott av Synbiotic 15. Det är likväl min önskan att du inte glömmer att samtidigt äta stora mängder råa grönsaker varje dag (som är fulla av fibrer och mat till dina tarmbakterier) – gärna mer än 1 kg.



gurkmeja1
Food Pharmacy, Intervju

Maria Berglund Rantén: Sambandet mellan tarmen och kronisk smärta.

I går när vi satt och väntade på Maria Berglund Rantén råkade vi ramla över en artikel om kronisk smärta. Enligt artikeln lider 10 procent av befolkningen av någon form av långvarig smärta och det motsvarar nästan 60 procent av alla långtidssjukskrivningar i Sverige. Så när Maria anlände till caféet och vi köpt varsin kopp te var samtalet ganska givet. Hade hon någon erfarenhet av kronisk smärta?

- Ja, kronisk smärta är tyvärr väldigt vanligt och något som många människor lever med. Tyvärr blir bara hälften av de personer som tar smärtstillande mediciner fria från sin smärta och det är vanligt med starka bieffekter. Dessutom är det inte bara smärtan i sig som är jobbig – när man har kroniskt ont så är det vanligt att andra system också påverkas som t ex energinivå och den mentala sinnesstämning.  Vem orkar hålla humöret uppe när man alltid har ont?

– Men vad beror det på?

- Kronisk smärta har många biologiska och biokemiska gemensamma nämnare och ofta spelar det ingen roll om symptomen är ont i huvudet, magen, leder eller muskler. Smärta handlar mestadels om ett urballat inflammationsförlopp. Inflammation i sig är inget onaturligt eller dåligt – det är en naturlig del i immunsystemets försök att reparera kroppen eller slåss mot the bad guys. Det är när den blir ur balans som det är ett problem, det verkar som att låggradig kronisk inflammation påverkar nervändar vilket i sin tur påverkar hjärnans uppfattning om hur man känner smärta.

– Och hur hänger inflammation ihop med tarmen?

- Centralt i funktionell medicin är att tarmen och slemhinnorna är kuggen i hjulet. 70-80% av immunförsvaret sitter i dina slemhinnor i tarmen och det är jätteviktigt att dessa fungerar optimalt för att hålla inflammationen i schack.

– Och hur översätter vi detta i praktiken, hur ska vi komma till bukt med problemen?

- Kosten, negativa tankar, stress, mikrobiella infektioner (bakterier, virus, svampar, parasiter) och mediciner (p-piller, steroider, NSAIDS, antibiotika m fl) är vanliga bovar bakom att slemhinnorna i tarmen och resten av kroppen blir påverkade – slemhinnorna läcker vilket bland annat kan leda till något som kallas för ”läckande tarm”. Det är alltså väldigt viktigt att fokusera på bra tarmhälsa. Bra kost, livsstil, antiinflammatoriska supplement som probiotika, gurkmeja och Omega-3 samt mindfulness kan hjälpa till att hålla tarmen och immunsystemet balanserat.

– Så, vad är ditt bästa tips?

- Att ta kontroll över din smärta. Varje individ har möjlighet att påverka sin livsstil och kost och dessa modifierbara variablar spelar en enorm roll i smärtbehandling.

– Det låter ju lätt när du säger det men kan du berätta om någon som konkret fått hjälp?

- Förra veckan hade jag en klient som kom tillbaka för sitt första återbesök. Hon var lyrisk för hennes smärtande svullna knogar och fötter hade efter två veckor på sin nya kost och behandlingsplan helt blivit bra. En dag hade hon tittat på sina fingrar och insett att dem inte alls var svullna och knotiga längre. Hon hade blivit smärtfri. Det ’’roliga’’ var att hon lärt sig leva med sina fingrar och fötter så hon glömde nämna detta under konsultationen. Detta kom alltså som en positiv bieffekt.

– Det måste vara väldigt givande för dig när någon kommer med besvär och råden du ger hjälper personen i fråga till ett nytt liv?

- Det känns som ett privilegium att få jobba med funktionell medicin eftersom vi har en stor möjlighet att bistå med lösningar för kronisk smärta, troligtvis mer än vad konventionell medicin har där man mer fokuserar på att hitta en diagnos och sedan behandla symptomen med mediciner. Fördelen med att gå till botten och hitta grundorsaken till smärtan och således kontrollera den inflammatoriska processen är att man får ett betydligt mer långvarigt resultat.