fbpx

Intervju

Post image

Fastehärmande kost kan stärka goda tarmbakterier

Kommer du ihåg vetenskapsjournalisten Dag Kättström? I början av januari i år gav han oss en snabbkurs i fastehärmande kost (du hittar intervjun här) och han berättade då om studier som visar att fasta kan starta läkande processer i kroppen. 

Vad har hänt sedan dess? Jo, för inte så länge sedan publicerade forskarna en ny studie om hur fastehärmande kost påverkar tarmen. Vi hörde av oss till Dag igen:

– Vad är det forskarna har upptäckt nu?

De har undersökt om fastehärmande kost kan hjälpa mot de inflammatoriska tarmsjukdomar som kan samlas under begreppet IBD – Inflammatory Bowel Disease. Man använde möss i studien och resultaten visar att de som åt cykler av fastehärmande kost fick färre symptom och till och med återuppbyggda slemhinnor i tarmarna jämfört med de som åt som vanligt eller totalfastade. Den nyfikna hittar hela studien här.

– Det låter ju bra, men påminn oss lite snabbt, vad är fastehärmande kost?

Jo, amerikanska forskare har kommit fram till att om man under fem dagar äter cirka en tredjedel av normalt intag av kalorier och håller nere på proteinet ordentligt, så får man goda effekter i form av minskad inflammation och allmänt bättre värden. Faktum är att man får bättre hälsoeffekter om man äter lite under en fasta, jämfört med att inte äta alls. Det visar också den nya studien. Mössens tarmar blev bättre med fastehärmande kost, medan totalfasta inte gjorde någon skillnad.

– Okej. Vad kan det bero på?

En anledning kan vara att fasthärmande kost stärker goda bakteriestammar som laktobaciller och bifidobakterier. Vid totalfasta med endast vatten märks inte någon sådan förstärkning. Istället fick då inflammationsdrivande stammar som paraprevotellaceae en boost.

En annan sak forskarna tror har betydelse är att fastehärmande kost på något sätt reglerar proteinet TNFα. Det är ett mycket kraftfullt protein som både kan dra igång kraftig inflammation och stimulera nybildning av celler. Vid fasta går nivåerna av TNFα ner och inflammationen i tarmen minskar, men när man börjar äta igen inträffar något överraskande. De möss som totalfastade fick återigen ökade inflammationsnivåer, medan de som ätit fastehärmande fick mindre inflammation och istället ny cellvävnad i tarmen. 

Liknande effekter har forskarna konstaterat i tidigare studier av fastehärmande kost och autoimmunitet.

– Men den positiva effekten inträffar inte när man totalfastar?

Kanske är det så att kroppen vid total matbrist inte prioriterar reparation, medan typisk svältkost med för lite kalorier och stark begränsning av de svårtillgängliga proteinerna stärker kroppen inför bättre tider med mer mat. Det här är processer som har utvecklats under miljarder år av evolution och troligtvis finns i liknande former hos alla djur. När man äter fastehärmande i fem dagar kan man alltså sätta igång dessa processer. 

– Så hur ska forskarna gå vidare med den nya tarmforskningen?

Framförallt måste de här resultaten upprepas på människor, men forskarna hoppas att kostschemat på sikt kan hjälpa människor. IBD-sjukdomarna, som till exempel Crohns och Ulcerös kolit, är svåra tillstånd som inte kan botas och fler verktyg är säkert välkomna för de som har drabbats. 

— Har man undersökt om fastehärmande kost hjälper mot andra tarmproblem som till exempel IBS?

Inte ännu. Och som många med IBS kan skriva under på så är det ganska individuellt vad som hjälper. Men det faktum att den senaste studien antyder att goda tarmbakterierna kan stärkas av dieten tycker jag personligen är det mest intressanta. Det kan vara bra för alla. 

Sen får vi se. Just nu pågår hela 24 kliniska studier om fastehärmande kost, på allt från effekterna på cancer till viktnedgång. Det ska bli oerhört intressant att fortsätta följa forskarna.

– Tack, Dag!

Dag Kättström är vetenskapsjournalist och har startat sajten femdagar.se som handlar om fastehärmande kost.

Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.