fbpx

Karolinska Institutet

Post image

Varifrån kommer vår tarmflora?

Alla som läser den här bloggen har säkert funderat en del på hur viktig vår tarmflora är för vår hälsa. Men har ni funderat på varifrån den kommer? Vi ärver vår tarmflora av våra mammor, mormödrar och deras mammor. Det kallas för vertikal transmission. När börjar den koloniseringen av våra tarmar, i fosterstadiet i mammans mage eller först under förlossningen?

Den sista frågan är mycket omtvistad bland forskare. Det finns studier som visar att friska kvinnor har en mikroflora av bakterier i placentan vid förlossningen och därför borde bakterier kolonisera det ofödda barnet. Andra studier pekar på att placentan är steril och att de publicerade fynden består av kontaminationer som kom till under själva provtagningen eller analyserna när studierna genomfördes. För att få svar på den frågan har vi på Center för Translationell Mikrobiomforskning på Karolinska Institutet gjort en egen studie i samarbete med Södersjukhuset där vi har försökt att kontrollera för alla möjliga kontaminationer. En riktig rysare, överläkaren Eva Wiberg Itzel och doktoranden Irene Sterpu har tagit totalt nästan 6000 prover på placentor, fostervatten och fosterfett från friska kvinnor och deras nyfödda. Jag lovar att återkomma med resultaten när vi är helt säkra på våra fynd.

Om vi får vår tarmflora av våra mammor, spelar det då roll om vi föds genom vaginal förlossning eller genom kejsarsnitt? Det gör det, vid en naturlig förlossning kommer barnet i kontakt med mammans mikroflora från både vaginan och tarmöppningen. På det sättet föds alla däggdjur och får med sig de viktiga mikroberna. Om barn föds med kejsarsnitt så missar de den första dosen av dessa bakterier och kommer i kontakt med andra arter som finns på huden eller i sjukhusmiljön. Som tur är innehåller bröstmjölken nyttiga bakterier och sockerarter som fungerar som näring för tarmfloran. Men även om barnet är född med kejsarsnitt och inte ammas så kommer det att utveckla en fungerande tarmflora, med det tar lite längre tid.

Under förra året publicerade ett internationellt forskarteam i tidskriften Nature en studie på 900 nyfödda barn och deras utveckling av tarmfloran. Teamet visade att det finns 3 faser i utvecklingen av tarmfloran, en utvecklingsfas från födseln fram till ett års åldern, en övergångsfas mellan 1 till 3 år som följs av en stabil fas. Amning var den viktigaste faktorn som påverkade och var associerad med högre antal bifidobakterier av arten breve och bifidum. När barnen fick annan mat än bröstmjölk och vistades ute utvecklades tarmfloran ytterligare och efter ca 3 år är skiljde sig den inte mellan barn födda med kejsarsnitt eller vaginal förlossning. Andra faktorer som påverkade utvecklingen av tarmfloran var om barnet hade syskon eller om det fanns husdjur i familjen. Så syskonkärlek med många kramar och pussar samt att vistas bland djur och i naturen gör gott för tarmfloran också!

Ina Schuppe Koistinen är Docent på Karolinska Institutet och jobbar på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning med att studera bakterieflorans roll i inflammatoriska tarmsjukdomar och kvinnors hälsa. Förutom forskningen brinner hon för yoga och att guida människor till en hälsosammare livsstil. Hon är dessutom verksam som konstnär med akvarell som medium.

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Karolinska Institutet

Post image

Årets nyårslöfte – att äta epismart

Låter det krångligt att äta epismart? Och undrar du varför du ska göra det? Som läsare av den här bloggen och Food Pharmacys böcker kan jag glädja dig med att du redan kommit en bra bit på vägen. Med siktet inställt på deras tjugo budord har du faktiskt redan infriat ditt nyårslöfte. Låt mig förklara.

Äter du mycket gröna bladgrönsaker, håller dig till skonsamma tillagningssätt (till exempel tillagning vid lägre temperaturer), undviker processad mat och väljer ekologiskt så att inte vitaminer och andra viktiga näringsämnen förstörs – ja, då är du en bra bit på vägen mot att äta epismart! För att modifiera ditt DNA så måste du nämligen få i dig de näringsämnen som kan donera en metylgrupp till dig, och dessa får du genom maten du äter. Folat/folsyra (B9) är två sådana exempel.

Men varför ska man äta epismart då? Jo, som jag tidigare skrivit om så är epigenetiska processer som till exempel ovan nämnda DNA-metylering viktiga för att vår kropp ska fungera normalt (läs mer om epigenitikens abc här och bakteriernas epigenitik här). Och vad händer när man inte gör det då? Jo, vissa substanser som till exempel alkohol kan faktiskt hämma upptaget av folat. Tillsammans med forskarkollegor från flera olika länder studerade vi alkoholens inverkan på hjärnan. I denna ännu opublicerade studie, kunde vi visa att epigenetiska förändringar i form av metylerinsförändringar hade skett i hjärnan hos alkoholberoende. En av de mest intressanta förändringarna skedde i en gen som tidigare kopplats samman med olika psykiatriska sjukdomar och demens, men inte med alkoholism. Vidare kunde vi visa att även denna gen även var associerad med alkoholintag. Spännande var också att en viss variant av denna gen och dess metyleringsstatus även kunde kopplas till en ökad risk för återfall efter avslutad behandling.

Så avslutningsvis, ett råd (hur uttjatat det nu än är):

Ät och drick varierat och lagom mycket av allt. För det är inte bara folat som behövs utan även av andra B-vitaminer från både animaliska och vegetabilistka källor samt C-vitamin och järn för att våra livsnödvändig epigenetiska processer ska fungera.

Så varsågod – ett nyårslöfte som kanske redan är infriat?

Louise Sjöholm har en grundutbildning i molekylärbiologi och en doktorsexamen i depressionsgenetik från Karolinska Institutet. Sedan sju år tillbaka jobbar hon som epigenetiker och forskar kring mag-tarmkanalens roll i autoimmuna sjukdomar, alltså sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden. Hon är även intresserad av att förstå bakteriernas epigenetik och dess koppling till hälsa och sjukdom.

Dela

Kommentera

Karolinska Institutet

Post image

Hur åt den 5300 år gamla ismannen Ötzi?

För två veckor sedan var jag åter på besök i Bolzano i norra Italien. Denna gång som expert i ett vetenskapligt råd för att utvärdera forskningen vid EURAC – Institutet för mumieforskning. På ett museum i Bolzano finns den 5300 år gamla ismannen Ötzi som jag var med om att undersöka för åtta år sedan då han tinades upp under några timmar.

Forskare från många olika forskningsfält tog då en mängd prover från bland annat magsäck och tarmar. Vi har nu tillsammans med forskarkollegor i Italien, USA, Tyskland och Österrike studerat maginnehållet på Ötzi och med nya tekniker kartlagt rester av proteiner, fett och arvsmassa. Vi kom fram till att Ötzi var en allätare som var väl förberedd för sin vandring i Alperna på den tiden. Han behövde mycket energi och hans kost innehöll också mycket fett som skulle kunna liknas med dagens LCHF-diet, dvs mycket fett och lite kolhydrater. Hans sista måltid innan han dog bestod av rött kött (stenget och kronhjort), spannmålsprodukter och vissa kryddor. Han hade också tillagat maten på ett sätt som påminner om rökning av kött.

Vid EURAC invigs om några veckor ett toppmodernt laboratorium för studier av mumier från olika delar av världen. En viktig del är att säkerställa att det prov man analyserar verkligen kommer från själva mumien och inte från omgivningen. Vid studier av tarmfloran till exempel så måste man vara mycket noggrann vid själva provpreparationen så att inte bakterier i omgivningen förorenar provet. I det nya laboratoriet i Bolzano har man specialdesignade lokaler för att säkerställa detta. I samarbete med oss på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning jobbar forskarna på EURAC med att kartlägga tarmfloran hos Ötzi med nya kraftfulla DNA-tekniker. Målet är att jämföra hans tarmflora med tarmfloran hos folk idag.

Vi kommer också att samarbeta för att studera maginnehållet och därmed också kosthållningen hos andra välbevarade mumier från olika delar av världen. I Mexico, Peru, Schweiz, Egypten och Kina finns mumier som är så pass välbevarade att tarmfloran och kanske också kosthållningen kan kartläggas på samma sätt som hos Ötzi. Vi kan då förhoppningsvis få reda på mer om hur folk levde för flera tusen år sedan. Dessutom kan vi öka förståelsen för hur tarmfloran såg ut med en speciell kosthållning på den tiden. Vem vet – vi kanske har en bronsåldersdiet på julbordet nästa år?

Lars Engstrand är läkare och professor på Karolinska Institutet och leder verksamheten på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning. Han har studerat mikroorganismer i mag-tarmkanalen i över 30 år och var en av pionjärerna att studera tarmfloran med nya kraftfulla DNA-tekniker.

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen 

Dela

Kommentera

Karolinska Institutet

Post image

Bakterieprov i början av graviditeten?

Kan ett bakterieprov i början på graviditeten förutsäga om barnet kommer att födas för tidigt eller om den nyblivna mamman kommer att drabbas av en depression?

Idag tänkte jag berätta om det Svenska Maternella Mikrobiom Projektet (SweMaMi) – Sveriges mest spännande forskningsprojekt inom kvinnohälsa (tycker vi i alla fall) som undersöker hur bakteriefloran påverkar både mamma och barn under graviditeten. SweMaMi studien genomförs av vår forskargrupp på Karolinska Institutet i samarbete med Södersjukhuset i Stockholm. Målet är att i framtiden kunna minska antalet graviditetskomplikationer som t.ex. för tidig förlossning.

Idag vet vi inte varför vissa förlossningar startar för tidigt eller varför vissa kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning eller depressioner, men detta innebär stora hälsorisker för barnet och mamman. Mindre studier på färre än hundra kvinnor har visat att en ogynnsam bakterieflora i vaginan har lett till bland annat för tidiga förlossningar. De som föder för tidigt tenderar att sakna bakterier från Lactobacillus-familjen. För att se om hypotesen håller, krävs en mer ingående studie. Studiens målsättning är därför att samla in prover från 2500 gravida kvinnor för att skapa en representativ bild av gravida kvinnors bakterieflora i Sverige. Forskning har visat att det finns ett starkt samband mellan tarmens bakterieflora och hjärnan som kommunicerar med varandra och påverkar vår psykiska hälsa. Därför tar vi bakterieprover från munnen, tarmen och vaginan.

Alla kvinnor i hela Sverige kan vara med. Studien vänder sig till kvinnor som ännu inte nått vecka 19 av sin graviditet. Under graviditeten tas prover vid två tillfällen och enkätsvar samlas om kvinnans livsstil, hälsa, matvanor, sjukdomar, stress, tarmfunktion och annat. Efter barnet har fötts tas ett sista prov.

Genom att kartlägga bakteriefloran i gravida och koppla ihop med enkätsvar vill vi förstå om vissa bakterier är förknippade med högre risk för komplikationer och vilka bakterier som kan skydda. Målet är att vården ska kunna upptäcka kvinnor som riskerar att drabbas med en enkel bakterieprovtagning tidigt under graviditeten och därmed sätta in förebyggande insatser. Jag berättar om resultaten lite längre fram.

Vill du hjälpa till att minska antalet för tidiga förlossningar? Tipsa alla gravida du känner om vår studie. Är du gravid själv, så glöm inte att äta en kost som främjar de goda bakterierna och anmäl dig till att vara med i vår studie på www.swemami.se. Du är också välkommen att följa oss på Facebook och Instagram: SweMaMi.

Du kan göra skillnad!

Ina Schuppe Koistinen är Docent på Karolinska Institutet och jobbar på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning med att studera bakterieflorans roll i inflammatoriska tarmsjukdomar och kvinnors hälsa. Förutom forskningen brinner hon för yoga och att guida människor till en hälsosammare livsstil. Hon är dessutom verksam som konstnär.

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen

Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.