fbpx

Maria Rantén

Post image

Fördjupning: Ska man upphetta gurkmeja?

Med anledning av förra veckans inlägg om gurkmeja kände vi ett skrikande behov att gräva ännu djupare i det här med att upphetta gurkmeja. För även om curcumin kan förstöras vid längre uppvärmning, verkar biprodukterna av denna nedbrytning ha lika effektiva (om inte bättre?) farmakologiska egenskaper som också är skyddande.

Det sägs ofta att rå mat är hälsosammare än tillagad mat eftersom upphettning under längre tid förstör näringsämnen. ”Rå” är en attraktiv term då det är förknippat med ord som ’’rena”, ”naturliga” och ”obehandlade”. Även om det är sant att råa livsmedel som grönsaker, kryddor och frukt ska vara en del av en hälsosam kost bör man fråga sig om det alltid är bättre att äta dem råa?

Hur påverkar upphettning näringsämnena?

– Vi vet att matlagning påverkar näringsinnehållet i livsmedel. Under tillagning förloras eller bryts vissa näringsämnen ner, särskilt vattenlösliga näringsämnen som vitamin C. Det skapas även vissa biprodukter och dessa kan vara både skadliga – som de cancerframkallande föreningar som produceras vid grillning av kött – och fördelaktiga vilket är fallet med till exempel gurkmeja.

Gurkmeja! Berätta mer.

– Det gula pigmentet som finns i gurkmeja, som mestadels också är källan till dess medicinska egenskaper, är en antioxidantmolekyl som heter curcumin. Hundratals forskarstudier har visat potentiella hälsoeffekter av curcuminoider – främst antiinflammatoriska effekter och som verksam antioxidant. Tyvärr är curcumin inte särskilt biotillgängligt, vilket betyder att upptaget av curcumin in i cellerna är lågt. Det finns steg man kan vidta för att förbättra biotillgängligheten.

Att upphetta gurkmeja då?

– Curcumin är extremt känslig för ljus, fukt och värme. Flera studier har undersökt effekten av matlagning med curcumin. Kokning och tryckkokning av gurkmeja har visat sig orsaka signifikant förlust av curcumin (27-85%), beroende på kokningsmetod och varaktighet. Kokar man gurkmejan i ca 30 minuter så förlorar man alltså 85% av dess effekt. Den sammanlagda slutsatsen av dessa studier är att upphetta gurkmeja leder till en signifikant förlust av gurkmeja och/eller nedbrytning av curcumin, beroende på temperaturen och tillagningstiden.

Men vänta – nu blir vi förvirrade. Ska det vara varmt eller kallt?

– Tja, det är här det blir intressant (och håll i hatten för nu blir det lite krångligt… jag ska försöka hålla tungan rätt i mun). Även om att upphetta gurkmeja kan resultera i en signifikant förlust av curcumin, är detta inte nödvändigtvis detsamma som en förlust av dess farmakologiska egenskaper. Andra studier har nämligen också visat att curcumin även har andra antioxidantegenskaper som ökar efter kokning och rostning. Rostning av curcumin vid 180° C i upp till 70 minuter bildar nämligen potenta antioxidantiska och anti-canceraktiva substanser, åtminstone i cellstudier. Så, medan värmen försämrar vissa av curcumins bra effekter verkar andra antiinflammatoriska och antioxidantiska egenskaperna hos gurkmeja förstärkas efter upphettning. Hänger du med? För att lägga på ytterligare ett lager av komplexitet så visar det sig sedan att biotillgängligheten är det si och så med.

Biotillgänglighet, vadå?! 

– Matlagning och upphettning kan påverka biotillgängligheten av näringsämnen. Har ni till exempel märkt att när broccoli kokas i 90 sekunder så är den mycket grönare än rå? Man har aktiverat näringsämnen i broccolin när man snabbt kokar den. Ett dilemma med curcumin är att det inte är direkt lösligt i vatten, vilket rejält minskar biotillgängligheten. Skulle du däremot tillsätta fett under matlagningen ökar curcumins biotillgänglighet. Detta beror på att curcumin är mer lösligt och stabilt i olja och vatten vid högre temperaturer – vilket i sin tur gör det lättare för kroppen att absorbera.

Okej, ge oss gärna några tips för maximera effekten av gurkmeja …

Skydda den från värme och ljus. Förvara gurkmeja i en mörk, sval plats, helst folieförpackad i kylskåpet.

Minimera värmeexponering. Tillsätt gurkmeja i slutet av tillagningen, minska tillagningstiden eller sänk värmen när du lagar soppor och grytor.

Tillsätt olja tillsammans med gurkmejan för att öka biotillgängligheten och förhindra nedbrytning.

Använd syror för att öka stabiliteten – använd gurkmeja i salladsdressingar innehållande ättika och/eller citronsaft och tomatbaserade rätter.

Förtär vätskor uppsamlade efter ångkokning.

Lägg till gurkmeja till andra livsmedel till exempel kärnmjölk som ska användas för att göra yoghurt vilket ökar biotillgängligheten,

Lägg till färsk svartpeppar till soppor, grytor och andra rätter. Piperin, en förening i svartpeppar, ökar curcuminabsorptionen. Kom dock ihåg att även piperin också degraderas när den kokas vid höga temperaturer under längre tid.

Marinera med gurkmeja innan grillning för att minska halterna av potentiella cancerframkallande ämnen.

Maria Berglund Rantén lanserar tillsammans med Jackie Cawthra och en digital hälsoplattform i Skandinavien senare i år. Fokus kommer att vara på tester, tillskott och näringsterapeutiska konsultationer. Kolla in Nordic Wellth och registrera dig för att få veta mer.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Maria Rantén

Post image

Hjärnhälsa

Har du svårt att tänka klart och fokusera? Måste du ta foto på gatunamnet när du parkerar för annars kommer du inte ihåg var du ställt bilen? Säger du på skoj ’’gud det känns som om jag har Alzheimers’’? Känner du dig ofta låg, ledsen eller deppig? Har du märkt att du är mer orolig och nervös över saker och kan inte sluta mala runt tankar? Behöver du kaffe för att kunna tänka och mentalt fungera?

Enligt näringsperapeuten Maria Berglund Rantén kan allt det här vara tecken på att din hjärna inte fungerar optimalt. Men varför går den inte på max? Och finns det något du kan göra åt det? Här är Marias sju bästa tips på hur du tar hand om din hjärna.

Syresätter du alla dina celler?
Har du kalla händer, fötter och nästipp? Är du ofta kall och trött? Har du blodtryck som är lägre än 110/70? Fryser du ofta och har kalla händer och fötter så får inte kroppens celler tillräckligt med syre. Hjärnan är högst upp på toppen och med ett lågt blodtryck så kommer inte syret upp i hjärnan. Det är viktigt att få upp blodvolymen och syresätta hjärnan. Är du inte saltkänslig så kan du dricka flera gram Himalayasalt i mycket vatten. Man kan även träna hårt och ta vissa tillskott för att öka cirkulationen.

Anemi
Det är viktigt att ha bra värden av röda blodkroppar, hemoglobin och järn eftersom detta hjälper transportera runt syre i kroppen och upp i hjärnan, och det är otroligt viktigt att se till att en person inte har anemi. Har man det måste man kolla upp vilken form man har. Är det järnbristanemi? Har man normal värden av röda blodkroppar men högt ferritin (inflammationsdriven)? Är det B12 brist, eller är det någon annan form av anemi? Är något av detta fel så kolla upp det med din läkare.

Har du ojämnt/reaktivt blodsocker – svajar det mellan för lågt eller för högt?
Detta är ett vanligt problem hos många människor och ganska lätt att fixa till – det viktiga med blodsockerreglering är att alltid se till att hjärnan har energi. När man inte tillför hjärnan energi så svälter man neuronerna och tillslut dör de (kallas för neurodegenerering). Du kan hjälpa hjärnan att få maximalt med energi genom att balansera blodsockret. Ät frukost, lunch och middag. Ät protein (ca 1-1.5 gram per kg kroppsvikt), fetter och grönsaker främst ovan jord. Vet du att du brukar få en dipp på eftermiddagen vid tretiden så måste du äta 30 minuter INNAN du får blodsockerdippen för att behålla full hjärnfunktion. Balanserar du blodsockret under dagen så balanseras det även bättre under natten vilket resulterar i att du oftast sover bättre.

Ketogen kost
Du kan även testa äta en ketogen kost, dvs ta bort kolhydrater så att man bränner ketoner (fria fettsyror) istället för glukos – kroppen blir en fettförbränningsmaskin. När man bränner ketoner så producerar detta mer energi än när kroppen bränner glukos. Dessutom kan ketoner användas som ett utmärkt bränsle för hjärnan. Vissa personer fungerar optimalt på ketogen kost. Tillhör du denna grupp och vill äta så här under lång tid så är det viktigt att tillsätta fytokemikalier och antioxidantpulver för allmänna hälsan. Atleter måste ha mer kolhydrater så ketogen kost är oftast inte att rekommendera för dessa personer.

Metabolistisk flexibilitet
Kraschar du totalt på en ketogen kost så betyder det att du inte har metabolisk flexibilitet. I så fall kan du tillsätta minsta mängden kolhydater så att du fortfarande kan tänka och behålla full hjärnfunktion. Jag skulle nog säga att de flesta människor skulle må riktigt bra av att äta så här och leva på stor mängd grönsaker, protein och fetter. Sen kan du tillsätta mindre mängd baljväxter, glutenfria gryn, rotfrukter, squash och pumpa.

Tillfällig fasta
Vissa personer mår superbra av tillfällig fasta. Detta dämpar inflammation i kroppen och är mycket hälsosamt för både hjärnan och hälsan i stort. Tillfällig fasta kan göras på olika sätt. Man kan göra den över natten: män klarar oftast av längre perioder på 18 timmar medan kvinnor kanske bör hålla sig till 14-16 timmar. Alla vuxna bör kunna fasta i 12 timmar över natten. Hur man lägger upp fastan är upp till var och en: du kan fasta en dag i veckan eller kanske 2-3 dagar i månaden. Jag tycker inte man ska fasta längre än tre dagar utan läkare eller certifierad näringsterapeuts tillsyn för annars börjar kroppen bryta ner proteiner. Skulle du vilja fasta i 1-3 dagar så kan du dagligen brygga 1,5-2 liter grönt te och blanda det med 1,5-2 liter vatten där man pressat ner färsk citron och lime. Tillsätt 3-4 msk lönnsirap och rör runt. Drick lite men ofta så att man förser hjärnan med energi.

Titt som tätt intervjuar vi näringsterapeuten Maria Rantén här på Food Pharmacy.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Dela

Kommentera

Food Pharmacy, Maria Rantén

Post image

Maria Berglund Rantén: En miljard människor har brist på vitamin D.

Det har blivit dags för ännu en intervju med vår nya favoritnäringsterapeut Maria Berglund Rantén och i dag ska det handla om vitamin D. Eller, om man ska vara riktigt petig, så är det faktiskt om vitamin D3 det ska handla (det finns nämligen två olika former av vitamin D).

– Så, hur många har vitamin D-brist?

– Det finns studier från många olika håll i världen som visar på att upp mot en miljard människor i världen har brist på vitamin D – en fenomenalt stor siffra. Tro nu inte att detta bara gäller oss nordbor utan det visar sig att även folk i Miami och Sydney mitt i deras högsommar har för låga nivåer. I samband med global utbredd vitaminbrist så har man sett ökad kronisk ohälsa.

– Detta känns helt tokigt att folk som även bor i länder med betydligt mer sol än vi ska ha brist på en vitamin som man så lätt kan få genom solen?

– Jag håller med om att det låter tokigt, men faktum är att människor blivit så vansinnigt rädda för att vara ute i solen utan solskyddsfaktor. Det känns som att vi blivit hjärntvättade av hela solskyddsfaktor- och dermatologiindustrin att vi ska få cancer så fort vi är ute i solen. Många människor är verkligen rädda och smetar på sig själva och sina barn solskyddsfaktor från morgon till kväll. När man använder SPF 15 eller mer motarbetar man kroppens chans att producera denna värdefulla vitamin med 99{80ea72b449e293845a8c937f589361186b895e95d0e65b8cc1c53139994e87d3}. Dessutom är man ute och rör sig mindre nu än förr. Barn (och vuxna) kan många gånger tycka det är svårt att hitta på saker att göra ute och känner sig uttråkade (det är ju så lätt att få snabba kickar från mobilen eller sin iPad).

– Men ska man inte använda solskydd menar du?

– Givetvis ska man skydda sig för att inte bli bränd och motverka hudcancer men vi måste bli av med denna rädslan vi har mot solen. Visste du att alla celler i hela kroppen har vitamin D-receptorer? Det betyder att hela din kropp är beroende av denna livsviktiga vitamin för att fungera normalt och vara hälsosam. Tillräckliga, eller ännu bättre optimala, nivåer av vitamin D kan motverka olika cancerformer, kroniska och autoimmuna sjukdomar, diverse inflammatoriska sjukdomar, Crohns, diabetes, MS, infektioner, andning/lungåkommor, kardiovaskulära symptom, depression och frakturer. Har du tänkt på att vissa människor, stora som små, ganska lätt får frakturer? Om detta endast är brist på vitamin D, skadat tarmludd som försvårar upptag av vitaminer och mineraler som behövs för att bygga skelettet eller ren otur går ju inte att säga utan att testa …

– Intressant det här med depression. Många i Sverige är så mycket mer ledsna och låga på vintern.

– Eller hur! Vitamin D kan vara ett både effektivt och billigt sätt att motverka depression. För att kroppen ska kunna producera serotonin så behövs vitamin D. Tänk er en person som alltid tar på solkräm under sommaren, inte tar tillskott under resten av året och eventuellt har tarmproblem – inte konstigt att hen känner sig låg under vår mörka vintertid.

– Hur mycket är då hälsosamma och optimala nivåer?

– Idealiskt sett ska man bunkra upp med vitamin D under sommarmånaderna och detta lager ska sedan vara resten av hela året. På våren är man då som absolut lägst. Beroende på var man bor och vilken hudfärg du har (ljus hy producerar mer vitamin D) så brukar 5-30 minuter mitt på dagen 2-3 gånger i veckan räcka.  Ta en promenad med exponerade armar och ben till exempel. En spansk studie visade att man kan tillverka 1000 IE på tio minuter under en solig sommardag (i Spanien). Framåt sensommaren/hösten kan det ta 30 minuter för kroppen att producera samma mängd (samma spanska studie). Vi som bor här uppe i norr och mestadels har på oss tjocka kläder som täcker huden behöver därför ta tillskott. En vuxen människa kan behöva allt mellan 2000-5000 IE dagligen och barn lite lägre doser. Har du kroniska och autoimmuna sjukdomar så är behovet ännu större.

– Man kan ju även testa sina vitamin D-nivåer.

– Ja, det stämmer. Har du mindre än 25 nmol/liter så är detta grav brist. En nivå mellan 25-50 räknar konventionell sjukvård som insufficiens och över 75 är bra. Från en optimal funktionsmedicinsk synvinkel så tycker jag allt under 75 är dåligt. Jag vill helst att människor ska ligga runt 100-150 nmol/liter. Jag får ofta frågan ifall detta inte är för mycket och då blir alltid svaret: Vet du ifall du genetiskt har bra vitamin D-receptorer som faktiskt kan nyttja de nivåer du har i kroppen? Om inte så bör du ligga på denna optimala nivå så att du ger din kropp en rättvis chans att vara hälsosam.

– Och för personer som inte vill ta tillskott – vad kan de äta?

– Jag brukar alltid kunna ge kostalternativ till tillskott men när det gäller vitamin D så blir det svårare. Det finns absolut i fet fisk (som lax) och ägg men nivåerna är så små. Om du vill få i dig 2000 IE dagligen måste du konsumera 50 ägg och innan du gjort det har du redan kräkts … Jag rekommenderar därför alltid att man äter mat som är ”rik” på vitamin D som ett tillskott till ditt kosttillskott.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här

Fler intervjuer med Maria Berglund Rantén:

Kan rätt kost bota autoimmuna sjukdomar?

Så här stärker du kroppens egna detoxsystem.

Om tarmfloran mår bra så mår resten av kroppen bra.

Problem med sköldkörteln och tarmbakterier – finns det ett samband?

Kan jag göra något för att lindra min hösnuva och pollenallergi?

Maria Berglund Rantén: Sambandet mellan akne och tarmen.

Maria Berglund Rantén: Blodsockerobalanser skapar inflammation i kroppen.

Maria Berglund Rantén: Sambandet mellan tarmen och kronisk smärta.

Maria Berglund Rantén: Ju mer biodiversitet i tarmen, desto starkare immunsystem och friskare kropp.

Maria Berglund Rantén: Glöm inte vitamin A.

Dela

Kommentera

Food Pharmacy, Maria Rantén

Post image

Kan jag göra något för att lindra min hösnuva och pollenallergi?

Häromveckan åt vi lunch med näringsterapeuten Maria Berglund Rantén. Vi hade egentligen förberett en intervju om ett helt annat ämne men så kom vi in på det härliga vädret (vanligaste samtalsämnet i Sverige tillsammans med alkohol, tv och skatter).

Lina: Äntligen lite värme!

Mia: Ja, våren är ju så sjukt härlig!

Maria: För mig är våren verkligen en av de bästa årstiderna då allt börjar blomma och dofta, men det är sjukt många som lider av det.

Mia: Lider? Hur kan man lida av våren?

Maria: De fasar för hur mycket pollen det kommer bli i luften och bunkrar upp med mediciner. De vet att det kommer klia i ögon, näsa och hals, rinna i näsan, att de kommer ha frekventa nysattacker och få svullna röda ögon med mörka ringar under.

Lina: Visst tusan… pollenallergi…

Maria: Det kan faktiskt påverka humöret, energin, andningen, sömnen, prestationen och det mentala välmåendet också.

Mia: Men, vad är det som händer i kroppen egentligen? Varför reagerar man på något så naturligt som pollen?

Maria: Allt handlar om hur ditt immunsystem hanterar de ämnen som kommer in i kroppen. Bestämmer sig immunförsvaret för att pollen är något farligt så skapar det antikroppar mot ämnet och försöker göra allt för att bli av med det. Immunsystemet har flera olika aktörer som krigar, bla mastcellen som har som jobb att spy ut histamin som förpestar för invaderaren. De olika ämnen som cellerna släpper ut inflammerar slemhinnorna och skapar alla jobbiga symptom som är associerat med hösnuva.

Lina: Finns det mat som kan förvärra hösnuvan?

Maria: Det finns korsreaktioner mellan olika allergener, även mellan mat och pollen. Detta händer när proteinerna i pollen och mat ser så lika ut att immunsystemet tar fel och reagerar på båda. Björkpollen är en av de vanligaste allergenerna och upp mot 80 procent av dem som lider av hösnuva reagerar just mot björk. För dem kan det vara intressant att veta att äpple, päron, morot, selleri, tomat, körsbär och nötter lätt kan korsreagera med björk och att  man kan få liknande symptom som vid björkpollen. Mat som vanligen korsreagerar med pollen är: äpple, päron, morot, kiwi, selleri, banan, melon, gurka tomat, paprika, sädesslag och nötter.

Mia: Finns det något man själv kan göra för att lindra symptomen om man har hösnuva eller pollenallergi?

Maria: Allt inom sjukdom, inklusive hösnuva, handlar om hur ditt immunförsvar agerar gentemot sin omgivning. Om där redan är kaos bland dina immunförsvarsceller så leder det oftast bara till mera kaos. De flesta av oss är inte födda med hösnuva utan det är något som utvecklas med tiden. Det som jag ser kan hjälpa är att allmänt lugna ner immunförsvaret så att dina soldater inte har lust att kriga mot allt som kommer i dess väg. Det är exceptionellt svårt att sluta andas bara för att björken blommar men däremot kan du hjälpa kroppen att inte reagera mot mat och pollen. Det jag ser är att om man städar upp i kosten så klarar man bättre av sin omgivning och de inhalationsallergener som flyger runt.

Lina: Vilken kost skulle du rekommendera till en person med hösnuva äter?

Maria: Det här med allergier och överkänsligheter är väldigt komplicerat. Det finns så många undantag att man verkligen måste se till varje individs specifika situation, men det finns generella byggstenar som majoriteten mår bättre av. Det gäller att hjälpa immunförsvaret LÅNGT innan pollensäsongen börjar. Det knäppa är att jag kommer låta som en upphakad skiva men: grönsaker, frukt, proteiner och fetter är det enda som vi behöver. Gluten, alla spannmål, mejeriprodukter (även de laktosfria) och socker är något som kroppen inte gillar, främst inte ditt immunförsvar.

Mia: Finns det något mer man kan göra?

Maria: Om man vill hjälpa kroppen lite extra så skulle jag se till att dina tarmbakterier är glada och du inte har en invasion av skurkar som campar i tarmen. Det kan nämligen leda till läckande tarm och en rad följdsymptom. Tarmen och dina slemhinnor är de ställen som ska fungera som en skyddande barriär mot invaderande ämnen. Probiotika, antiinflammatoriska näringsämnen, flavonoider och enzymer kan hjälpa balansera, stärka och lugna immunförsvaret.

Lina: En vän till mig hade en luftrenare hemma. Hjälper det?

Maria: Man kan köpa en luftrenare som renar luften inomhus. Den kan man tex ha i sovrummet och andas renare luft under natten.

Maria tittar på klockan. Lunchen har i vanlig ordning rusat iväg och Maria har brådis till en klient. Lina blundar och tittar upp mot solen.

Lina: Inget annat man kan göra?

Maria har rest sig upp och börjar plocka ihop sina saker. 

Maria: Näe, inte vad jag kommer på. Eller, en sak kan vara bra att komma ihåg: oftast finns det mest pollen på morgonen så det kan vara bra att undvika fysisk aktivitet just då. Tjejer, nu MÅSTE jag verkligen gå!

Mia och Lina i kör: Okej då! Vi hörs om nästa lunch.

När Maria gått plingar det till i Linas telefon: ”Intervju Maria”. 

Lina: Skit också, nu glömde vi ju att intervjua Maria om det vi hade förberett.

Mia: Men gud så sjukt. Vi bokade in en lunch för intervju, men glömde att intervjua.

 

Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.