fbpx

#sjukmat #friskmat

Post image

Sjuk mat som påbörjat en resa mot att bli Frisk

Idag lämnar vi över ordet till vår kollega Anna:

Idag för ett år sedan skrev jag en text som berättade om hur jag höll mitt livs kärlek i handen då hans hjärta stannade. Då hade det gått ett år på dagen sedan det ögonblick som för evigt förändrade mitt liv. Ett år sedan dagen då hans – Gabriels – hjärta inte orkade längre och han flyttade in i våra hjärtan istället. Där är Gabriel fortfarande odödlig, och där bär jag och vår lille son Sam honom med oss i allt vi gör.

Texten om vår historia fick stor spridning och jag var överväldigad av allt stöd som nådde mig efter dess publicering. Det gav mig mängder med energi att tillsammans med mina kollegor på Food Pharmacy lansera och driva uppropet #sjukmat, som vi berättade om samma dag som publiceringen.

#sjukmat föddes ur en frustration över att vi och många av våra läsare i det vardagliga livet såg hur den offentligt finansierade maten på sjukhus, skolor, förskolor och äldreboenden inte ens nådde upp till de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) samtidigt som mer och mer forskning visade att maten är en stor bidragande faktor till varför våra livsstilsrelaterade sjukdomar ökar stadigt. Genom #sjukmat ville vi driva ett upprop för att påverka att skattefinansierad mat ska vara näringsrik. In med fibrer, antioxidanter och vitaminer och ut med raffinerat socker och tomma kolhydrater från de offentliga verksamheterna – att helt enkelt låta kosten få leva upp till sin potential som något både förebyggande och vårdande. Min man Gabriel – som var typ 1-diabetiker – serverades på sjukhuset mat som dröp av socker och tomma kolhydrater. Jag förfasades, och när #sjukmat började sprida sig över landet insåg jag att jag verkligen inte var ensam.  

Första året efter att man förlorat en nära anhörig är en resa och kamp mot massor av negativ energi, där målet är att acceptera sorgen och infoga den som en ny del av sin person. Under det här andra året har den nya delen av mig fått jobba med att rikta om all denna energi till att istället slåss för en positiv förändring i den här väldigt viktiga frågan. Det har varit både terpeutiskt för mig personligen och effektivt för debatten – vi har synts i tidningar, på TV och hörts i radio. Vi har talat i Almedalen och utanför Riksdagen, vi har träffat politiker, pratat med branschrepresentanter och skrivit debattartiklar.

Någonstans ungefär halvvägs genom det gångna året bytte vi också fokus. Med god marginal hade vi passerat de 10 000 namn vi ville ha i ryggen för att kontakta regeringen. Efter ett peppande möte med socialminister Annika Strandhäll bytte vi namn på det hela till #friskmat.

#friskmat syftar till att lyfta lösningen på det problem vi vill belysa med #sjukmat. Inom ramen för det som nu är den ideella föreningen Frisk mat arbetar vi med att få till stånd en höjning av kvalitén på maten inom vård, skola och omsorg. Och därigenom förbättra folkhälsan. I stort genom att lyfta fram att det faktiskt redan idag lagas väldigt bra mat på vissa ställen i offentlig sektor, och därmed borde gå att göra lika bra överallt. Det finns ingen ursäkt för att maten som serveras idag är så pass ojämlik runt om i landet, och att folkhälsan är så olika beroende på socioekonomiska förutsättningar. Vi vill också genom att bygga konkreta verktyg visa att det i praktiken går att laga näringsrikt och gott för precis samma peng som det lagas för idag. Vi arbetar för att lokalisera de områden där vi kan göra störst skillnad. Och för att ge såväl beslutsfattare och de som dagligen jobbar med maten insikt i att den näringsrika maten inte är dyrare än den näringsfattiga – i längden är det faktiskt tvärtom.

Målet med andra året av arbete med #sjukmat och #friskmat är därför att piska på våra beslutfattare att börja arbeta med våra tre förändringsförslag:

  1. Kunskapsutbyte: Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. Idag finns det många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas om och spridas vidare till de som behöver den.
  2. Kontrollfunktion: Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög kvalitet, är jämlik i hela landet och lever upp till NNR, oavsett var man bor.
  3. Lagkrav: Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.

Frisk mat är som nämnt idag en ideell förening, där alla är välkomna att gå med, och drivs som en fristående verksamhet på initiativ av Food Pharmacy. Som i alla föreningar är den beroende av sina medlemmar. Alla kan stötta och bidra till förändringsarbetet. Och håller du med oss om ovan så bli gärna medlem. Då kommer du – förutom information om vårt löpande arbete med vår hjärtefråga – också få tips och råd kring hur du kan hjälpa oss göra skillnad genom att sprida budskapet om vikten av Frisk mat till din omgivning.

Så – gå in på friskmat.se och läs mer om vårt arbete och bidra gärna genom att bli en av oss!

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

#sjukmat #friskmat, Henrik Ennart

Post image

Cancerbehandling, vanliga mediciner och maten vi äter

Oj, vilket genomslag det blev för den artikelserie jag skrev om mat och cancer i Svenska Dagbladet! Artiklarna i serien delades tusentals gånger och flera av dem som jag intervjuade, däribland superduktiga dietisten Anna Ottosson, hamnade någon dag senare i TV hos Malou. Bra där!

Verkligen på tiden att det blir debatt i den här frågan! Efter att ha pratat med både läkare, sjuksköterskor, forskare, patienter och dietister så tvivlar jag inte en sekund på att alla vill väl. Det som skiljer är perspektiven. Läkare fokuserar ofta på kort sikt och på de patienter som mår allra sämst. För patienter med kraftig viktnedgång (så kallad kakexi) eller som kanske mår jätteilla och kräks, eller kanske har ont i munnen eller halsen, kan det handla om liv eller död att få i sig energi. Funkar det då med saft eller glass men inget annat, så servera saft och glass, för sjutton!

Men alla har inte så svåra symtom, och för den som kanske genomgått en operation för bröstcancer eller i prostatan kan samma glas med saft och en limpsmörsgås med pressad skinka (nja, vem tycker egentligen om den i något läge?) uppfattas som en ren förolämpning.

En forskargrupp vid Sahlgrenska som kartlagt hur landets cancerkliniker jobbar med detta, och som jag intervjuade, har dragit slutsatsen ”att rådet ‘undvik fibrer’ inte längre bör ges”. Dels för att bra mat minskar risken för att senare i livet drabbas av en ny cancer och dels för att strålbehandling ganska ofta kan orsaka kroniska tarmproblem som enligt en ny studie tycks bli mindre hos dem som tidigt åt mest fibrer.

Det tycks som att nödkosten för de som har värst symtom på många håll blivit den standarddiet som erbjuds alla. Det håller förstås inte och många inom vården jobbar också för att förankra de nyligen uppdaterade rekommendationerna från World cancer research fund, WCRF, som säger just att alla som inte lider av viktminskning (kakexi) eller ätproblem ska uppmanas att följa fondens kostråd, exempelvis att äta fiberrik mat och undvika sockrade drycker.

Men kopplingen mellan mat och sjukvård har fler dimensioner än detta. Några kanske noterade den rapport som kom i våras och som visade att vanliga läkemedel påverkar våra tarmbakterier.

I arbetet med min och Niklas Ekstedts nya bok Happy Food 2.0 ringde jag upp Peer Bork som är forskningsledaren vid European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i tyska Heidelberg. Det var hans team som gjort studien och gått igenom 923 vanliga mediciner som inte var antibiotika och då upptäckt att 250 av dem dödade eller på andra sätt påverkade de vanligaste bakteriearter som oftast förekommer i en frisk tarmflora.

Han tyckte att resultaten var skrämmande.

– Med stor sannolikhet är effekten mycket större. Vi mätte ju bara effekten på 40 av de omkring tusen bakterier som är vanligast i tarmen. Doserna vi gav motsvarar dem som ges vid en vanlig behandling, sa Peer Bork.

Det är första gången den här saken har undersökts. Fram till nu har ingen haft den blekaste aning om att många av våra vanligaste mediciner påverkar våra tarmbakterier. Peer Bork betonar att det är svårt att än så länge avgöra om effekten i de enskilda fallen är bra eller dålig. Ibland kan påverkan på tarmbakterierna antagligen vara en del av medicinens positiva inverkan och ibland något som orsakar biverkningar.

– Det här är första gången detta undersöks och jag är övertygad om att det kommer att få stor betydelse. I framtiden kommer läkare vid längre behandlingar att behöva väga in hur läkemedlet påverkar patientens individuella tarmflora, sa Peer Bork.

Henrik Ennart är tillsammans med Niklas Ekstedt författare till den nyligen utkomna boken Happy Food 2.0. Du hittar boken här.

Är du nyfiken på Henrik Ennarts artikelserie i SvD? Följ länkarna!

Stark koppling mellan fetma och cancer

Forskare: Rådet ”undvik fibrer” bör inte längre ges

”Som att ge ex-rökare cigg efter en lungoperation”

Dietisten som fick nog: Råd till cancersjuka sorgliga

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här

Dela

Kommentera

#sjukmat #friskmat, Debatt

Post image

Förbättra folkhälsan genom ökade krav på de skattefinansierade måltiderna

Den här texten publicerades igår på Debattsidan i SvD.

Tankeövning – som svensk löper du en risk på 0,000025% att dö i en trafikolycka varje år. Och för att hålla siffran nere investerar samhället enorma resurser. Det är därför häpnadsväckande när man läser att svenska Socialstyrelsen går ut med en varning om att 25% av oss riskerar att dö i förtid på grund av fel kost, men förebyggande insatser lyser med sin frånvaro. Vi kan inte blunda för statistiken längre. Vi frågar oss därför – kan den offentliga måltiden vara ett verktyg för att bekämpa denna utveckling?

Idag, den 14 november, är det världsdiabetesdagen. Varje år sedan 1991 har den stora ökningen av diabetes runt om i hela världen uppmärksammats just idag. Tar man hänsyn till befolkningsökningen har antalet diagnostiserade mer än fördubblats de senaste 40 åren. Sedan den 20 december 2006 är FN en del av initiativet kring denna dag, då man antog en resolution som klassade diabetes som ett hot mot den globala hälsan. Detta är unikt, då det är första gången en sådan utfärdas i koppling till en icke-smittsam sjukdom, och innebär en uppmaning till alla nationer att agera för att bromsa den pandemiska utbredningen av sjukdomen.

85-90% av de ungefär 500 000 svenskar som har diabetes är drabbade av typ 2, den typ som kan bromsas och förbättras av sunda kostvanor och motion, och räknas därför i hög grad som en livsstilsrelaterad sjukdom. Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar har generellt ökat kraftigt de senaste åren och prognoserna visar tyvärr att utvecklingen kommer fortsätta i samma riktning. Vår livsstil utgörs av många faktorer så som mat, sömn, stress och motion – men enligt WHO är dålig mat och ett högt blodtryck numera den största riskfaktorn för att dö i förtid i Sverige. Enligt Socialstyrelsen har en fjärdedel av alla svenskar så dåliga matvanor att de riskerar att bli sjuka och dö i förtid. Exempelvis äter bara två av tio svenskar den dagliga mängd frukt och grönt som Livsmedelsverket rekommenderar. Samtidigt kommer det mer och mer forskning som visar att maten vi äter kan förebygga några av våra största folksjukdomar, såsom diabetes typ 2 – sjukdomar som i dag inte bara leder till enormt mycket lidande utan också till stora kostnader, både för den enskilda individen och för samhället.

Ökningen av livsstilssjukdomar är störst i socioekonomiskt utsatta områden, vår hälsa påverkas i större utsträckning än vad de flesta tror av utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och bostadsort. I många områden med goda socioekonomiska förutsättningar i Stockholm, såsom Danderyd, är man friskare än någonsin, men tar man tunnelbanan därifrån till Vårby Gård har livslängden rasat med 4 år. Tankeövning – hur går detta ihop med att det svenska skattefinansierade sjukvårdssystemet vilar på värderingar om att alla medborgare har rätt till jämlik hälsa?

Samtidigt spenderar vi i Sverige över 8 miljarder av skattebetalarnas pengar om året på råvaror till de 3 miljoner måltider som serveras dagligen i offentlig regi. Det finns också gott om rekommendationer för hur den offentliga måltiden bör utformas, men trots det lever majoriteten av institutionerna inte upp till dessa – och det finns inte heller någon uppföljning eller kontroll av vad våra gemensamma pengar faktiskt spenderas på.

På alldeles för många håll serveras det idag måltider i offentlig regi som bidrar till att höja blodsockret drastiskt. Det medför att kroppen tvingas producera höga mängder insulin för att sänka blodsockret. Detta är inga problem om våra kroppar utsätts för det då och då men när det blir en regel snarare än ett undantag ökar det risken för att drabbas av förstadie till diabetes typ 2, och även andra livsstilsrelaterade sjukdomar.

En av de viktigaste anledningarna till att vi äter fel idag är okunskap. Vi måste därför se möjligheten i att använda den offentliga måltiden som en utbildningsinsats. Genom att höja kvaliteten på de måltider som serveras i offentlig regi är vi övertygade om att vi kan förebygga ohälsa genom att vi skapar ringar på vattnet i form av både direkta och indirekta resultat. Barn som tidigt lär sig att äta nyttigt i skolan tar med sig detta hem till sin familj. Vuxna som serveras bra mat i kontakt med exempelvis vården får referenser på hur man bör äta för att följa de kostråd som bidrar till att hålla oss friska.

Vi måste använda alla tillgängliga resurser för att bromsa den rådande utvecklingen av typ 2 diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar om vårt samhälle ska ha råd att bära kostnaden för vården i framtiden. Den offentliga måltiden ser vi som en självklar del i detta arbete. Vi uppmanar regering och landsting att ta vara på all den fantastiska kompetens och de rekommendationer som finns genom att skapa förutsättningar för att de efterlevs. Utöver det föreslår vi tre konkreta åtgärder som kan hjälpa till att höja kvalitén på de offentliga måltiderna:

  1. Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög kvalitet i hela landet, oavsett vart man bor.
  2. Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.
  3. Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. Idag finns det många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas och spridas vidare till de som behöver den.

Tankeövning. När förutsättningarna finns, när frisk mat inte behöver kosta mer och i längden leder till stora samhälleliga besparingar genom en avsevärt bättre folkhälsa. Borde vi då inte kunna kräva en bättre offentlig måltid?

Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i föreningen Frisk mat

Den ideella föreningen Frisk mat är ett initiativ från Food Pharmacy som startades med uppropet #sjukmat i januari 2018. Föreningen arbetar för att den skattefinansierade maten inom vård, skola och omsorg ska vara näringsrik och aptitlig.

Dela

Kommentera

#sjukmat #friskmat, Ann Fernholm, Debatt

Post image

Världsdiabetesdagen – en manifestation mot sockret

Varje dag i två veckor lämnar vi över ordet till våra vänner på Kostfonden med Ann Fernholm i spetsen.

Vilken dag det blev igår! Tidigt på morgonen åkte Kostfonden mot TV4 och dukade i Nyhetsmorgon upp den mängd sötsaker som varje år produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj. Sedan fraktade vi alla sötsakerna – flera hundra kilo – till Mynttorget vid riksdagen, där ett flertal riksdagsledamöter besökte vårt tält.

Egentligen började dagen redan klockan fyra. Då publicerade Aftonbladet Kostfondens debattartikel, som handlade om socker, ökningen av livsstilssjukdomarna och att vi alla måste ta ett ansvar för att få ner överkonsumtionen av sötsaker. Vi uppmanade till exempel ägare av livsmedelsbutiker att flytta bort godiset från kassaköerna. Hungriga konsumenters sötsug genererar vinst, men fetma är den största riskfaktorn för cancer efter rökning. Det extra klirret i kassan kommer på bekostnad av att fler drabbas av cancer.

Kostfonden med i Nyhetsmorgon

Klockan 5.30 var vi sedan på plats i TV4:as studie för att duka upp alla de sötsaker som produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj varje år:

Vi hade försökt förbereda TV4 på att det var mycket, men borden de hade ställt fram räckte inte på långa vägar. En stor del av allt sött fick därför hamna på golvet. Har ni sett inslaget? Följ den här länken.

Vi vill passa på att tacka Pia af Rolén och Fabian Wendt som stig upp hiskeligt tidigt, helt ideellt, för att hjälpa oss att bära alla dessa sötsaker!

Årets sötsaksfest

Vår nästa anhalt var Mynttorget vid riksdagen. Där dukade vi återigen upp allt sött:

I många andra länder är läsk den största källan till socker, här i Sverige är det godis:

Det produceras 60 kg choklad och godis varje år åt en tvåbarnsfamilj. En del av allt detta slängs bort, men eftersom godis är hållbart är svinnet litet.

Alla i projektgruppen var dock ense om att läskigast på hela bordet var nog dessa munkar:

Ni undrar om riksdagen kommer att göra något åt det tillsatta sockret i våra livsmedel nu? Vi tror oss ha satt lite mera fart på den snöboll som redan har börjat rulla. En gång i tiden var det otänkbart att ta bort rökrummen från sjukhuset. Vi tror att det i framtiden kommer vara otänkbart att låta barn äta flingor som är lika söta som kakor till frukost.

Kika in här i morgon igen. Då fortsätter vi att syna sockret!

Vill du hjälpa Kostfonden att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens? Bli månadsgivare, företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43.

Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.