Stig Bengmark

Käre Stig.

Tack för ännu en superbra krönika. Det var väldigt intressant att läsa om hur man ska äta och inte äta om man vill undvika kroniska inflammation. Oh dear.

Dock är det bara du (och vi) som känner till att vi klippte bort hela stycket som handlade om långa fettmolekyler, i sista sekund. Det var också intressant, alltså VERKLIGEN, men lite krångligt, så vi bestämde oss för att vänta med det till i dag. F’låt.

Så, vad är stora fettmolekyler?
Det är fettmolekyler som är sammanfogade i långa kedjor med fler än 12 kolatomer.

12 kolatomer säger du… Och varför är det en nackdel?
Tyvärr har kroppen svårt att omedelbart ta hand om så stora fettmolekyler. Den mesta energin omvandlas i levern, men fetter som innehåller mer än 12 kolatomer kan på grund av sin storlek inte tas upp direkt till levern, utan tas istället upp av lymfan. Sedan transporteras de via den vänstra lymfstammen (ductus thoracicus) upp i bröstkorgen och stora kroppspulsådern, där de stannar i flera timmar innan de slutligen når en överansträngd och för högtryck arbetande lever.

Innan huvudparten av fetterna når levern tar det ofta flera timmar. Fetterna cirkulerar runt i blodcirkulationen, förtjockar blodet och har intim kontakt med kärlväggar på olika håll i kroppen. Detta ger förutsättningar för lokalt upptag både i hjärtats kranskärl och i t ex hjärnans immunceller. Speciellt skadligt är det om de inre organen, främst lever men också njurar, har nedsatt funktion.

långamolekyler4

Mjölk och ost. Stora fettmolekyler.

Ok, vi fattar nästan vad du menar. Men det viktigaste är kanske ändå att förstå var vi får i oss dessa stora fettmolekyler så att vi kan skära ned på det?
Ungefär en fjärdedel av detta kommer med griskött – om du tar bort allt fett du ser så är ändå 50% av det som är kvar osynligt fett – jämför det med kalkon som är 2% fett. Men huvudparten – tre fjärdedelar – av detta fett kommer med de 138 kg komjölk, 19 kg ost och 85 kg kött som medelsvensken konsumerar.

Men växtfetter då, är de helt ofarliga?
Det förtjänar att påpekas att också växtfetter ofta har långa kedjelängder, t ex olivolja och rapsolja som inte heller kan tas upp direkt av levern. De är dock nyttiga på grund av sitt antioxidantinnehåll men är både fett- och kaloririka och ska konsumeras med måtta. Billiga oljor och speciellt majsolja bör man helt avstå ifrån – de är särskilt rika på inflammationsframkallande Omega-6.

Finns det några fetter som bara är ”goda”?
Våra förfäder livnärde sig främst på råa plantor och många av dessa liknade dagens frukter – avokado och kokos är rika på fetter med kortare kedjelängder som omgående kan transporteras till levern för att omvandlas till energi – de kallas för medellånga fettsyror som är 8-10 kolatomer långa. Både avokado och kokos är väldigt rika på antioxidanter och andra nyttigheter och bör tillhöra vår dagliga föda, liksom nötter, mandel, bönor, ärter och fröer – förutsatt att de är processade så lite som möjligt och absolut inte saltade eller rostade.

långamolekyler2

Avokado, kokos, nötter, mandel, bönor, ärter och fröer. Meddellånga fettmolekyler.

Tack snälla, Stig. Nu blev vi faktiskt lite klokare.



Fredagsmys, Kids, Recept

Chokladmilkshake med Omega-3.

I morse gjorde vi två glada upptäckter. 1) Det är fredag. 2) Kakao ligger extremt högt upp på Stigs antioxidantlista.

Så, vad skulle vi hitta på för nyttigt fredagsmys med våra barn på temat KAKAO? Skulle vi gå all in kladdkaka, chokladmousse eller brownie? Efter ivrigt bläddrande i våra kokböcker gav vi upp. Allt, allt, ALLT såg så sinnessjukt gott ut och vi var helt oförmögna att välja. Det var uppenbart att vi behövde hjälp. Professionell hjälp. Så vi rådfrågade de här två:

chokladshake4

Det här är Ninni och Juni. De råkar inte bara vara barn till oss, utan också en del av den testpanel som ska säkerställa att bloggens recept går hem även hos människor under 140 cm. De är petiga, noggranna och rättvisa. Och i dag visste de direkt vad de ville ha: chokladmilkshake. Vilket perfekt tillfälle att smyga in lite avokado, tänkte vi, och började plocka fram ingredienserna.

Chokladmilkshake med Omega-3
(2 port)

2 frysta bananer
1/2 avokado
2 dl glutenfria havreflingor
4 dl vatten
3 blötlagda dadlar
1 tsk vaniljpulver
1-2 msk raw cacao
1 nypa havssalt
1/2 msk kanel
1 msk kokosolja
Agavesirap (bara om du vill ha den lite sötare)

Tricket med det här receptet är de frysta bananerna, det är tack vare dem som milkshaken blir så härligt glassig. Du tar helt enkelt två bananer, skivar upp dem och låter dem ligga några timmar i frysen. Sedan tar du alla ingredienserna och lägger dem i en mixer. Håller för öronen. Väntar. Och häller upp den färdiga shaken i stora glas med fina sugrör.

chokladshake5

chokladshake3

Njut av att du gjort något bra för barnen (samt: att du hade sinnesnärvaro nog att göra dubbel sats så att det räcker även till dig). På måndag släpper vi professor Stig Bengmarks andra krönika. Den handlar om att kronisk inflammation och sjukdomar börjar i tarmen, och detta ser vi fram emot med skräckblandad förtjusning. Trevlig helg!



Recept

Får vi presentera: antioxidanternas Zlatan.

Det här inlägget var egentligen inte tänkt till i dag. Det var liksom för bra, tyckte vi, för att släppa redan en vecka in i bloggen. Men, så insåg vi plötsligt att vi inte kunde hålla på det längre.

Så här ligger det nämligen till: Stig har ett recept på en shot som är så bra att alla har rätt till receptet. Den är het, kryddig och uppkäftig. Du sveper den i en klunk och gärna en gång om dagen. Den är beroendeframkallande. Den är starkt antiinflammatorisk. Och den dryper av gurkmeja.

– Gurkmeja innehåller flera färgämnen, ja ett helt lag, som heter curcumenoider. Zlatan i laget heter curcumin, men ensam på planen kan han inte göra mål – han behöver bli framspelad av de andra. Dessa ”färger” är särskilt starka antioxidanter, som hämmar de gener som skapar kronisk inflammation. En av de mest aktiva inflammationsskapande generna heter COX-2, och gurkmeja kan beskrivas som en stark och helt ogiftig COX-2-hämmare. Alla läkemedel som hittills har tagits fram för att hämma COX-2 har däremot visat sig ha stark giftighet och obeskrivligt många biverkningar, berättar Stig.

supersallad2

– Det finns många starka antioxidanter men bara några få av dem är så här ordentligt utredda vad gäller dess kliniska effekter. Majoriteten av alla forskningsstudier på gurkmeja har gjorts på djur, men en del studier har också gjorts på människor. Flera studier har visat att ett dagligt intag av gurkmeja bland annat kan sänka det skadliga kolestrolet liksom blodtryck och blodsockret, och bidra till att förhindra åderförfettning. Resultat från djurförsök har också visat att gurkmejan ger skydd mot kroniska sjukdomar och hejdar tillväxten av vissa sorters cancertumörer, bland annat bröstcancer, lungcancer, hudcancer och prostatacancer, avslutar Stig.

Come to mama, känner vi spontant. Och delar härmed med oss av Stigs recept.

Stigs antiinflammatoriska gurkmejashot

½ glas juice (t ex äpple)
1 rågad msk gurkmeja
¼ tsk chilipeppar (cayenne)
1 tsk ceylonkanel
1 msk äppelcidervinäger
1 msk färskpressad citronjuice
1 msk olivolja

Lägg samtliga ingredienser i en shaker/mixer/glas och shaka loss/mixa/rör. Häll upp i ett glas och drick Zlatan och hans små lagkamrater i ett svep.

Gurkmeja4

Botten upp!



Recept

Dr Ehdins antiinflammatoriska supersallad.

Så, vi har förstått att inflammationshämmande mat är något alla bör äta mer av. Och hey, vi har ingen tid att förlora. Top of mind-sallad: Sanna Ehdins antiinflammatoriska supersallad. Sanna är fil.dr, immunolog och författare, och det hörs ju på namnet hur förträfflig hennes sallad är. Den är krämig, nästan som en cole slaw, doftar som en hel vitlöksoljad langos och vinner på att stå några dagar i kylen. Det enda som skiljer det här receptet från originalet är att vi låter bli att rosta hasselnötterna (sedan Stig upplyste oss om vilka gifter som frigörs i samband med rostning hoppar vi över det momentet) (få inte panik nu, en av Stigs kommande krönikor handlar om detta).

supersallad6

Glädjande nog innehåller salladen gurkmeja. Det är färgämnet curcumin i gurkmejan som gör den till en av våra nyttigaste kryddor, särdeles rik på antioxidanter och starkt inflammationshämmande. PER-FEKT. Vi använder torkad ingefära men lyllo dig om du sitter inne på färsk.

supersallad1

När Sanna lagar sin antiinflammatoriska supersallad har hon på sig en rosa basker och ett stort pärlhalsband. Detta är frivilligt. Det går precis lika bra med ett vanligt förkläde.

Dr Ehdins antiinflammatoriska supersallad

½ vitkålshuvud
2 morötter
1 stor lök (gul eller röd)
250 g spenat
1 dl nötter
1 citron
4 vitlöksklyftor
1 ½ dl olivolja
1 ägg
1 tsk havssalt
1 msk gurkmeja
1 msk ingefära
1 tsk cayennepeppar

Strimla vitkålen, riv morötterna och löken och blanda med spenat och nötter. Pressa citronsaften över. Blanda dressingen genom att mixa vitlöksklyftorna – alla fyra! – med lite av olivoljan. Knäck i ägget. Tillsätt lite olivolja i taget. Tillslut blir det en härlig majonnäsliknande röra. Tillsätt kryddorna och rör samman.

supersallad5

Häll dressingen över grönsakerna i en skål. Täck över och låt stå kallt – salladen blir saftigare när den fått stå till sig ett dygn. Den håller fyra dagar i kylskåp. Så om du (och din familj som måste stå ut med vitlöksångorna) kan leva med att äta samma sallad några dagar på raken, räcker det med andra ord att variera tillbehören.

supersallad3

Källa: Sannas matbok – för den självläkande människan.



Food Pharmacy

Varsågod, en antiinflammatorisk inköpslista.

När man startar en blogg är det svårt att veta var man ska börja. Känslan av att man vill säga allt på en och samma gång infinner sig lätt. Ett tag övervägde vi att strunta i bloggen och skriva en 5437 sidor lång bok om allt Stig lärt oss istället. Sida upp och sida ned om varför man bara ska äta gröna bananer, skippa knäckebröd och svepa gurkmeja i tid och otid. Men så ändrade vi oss. För det funkar inte riktigt så. Man måste ta det steg för steg.

Så vi bad Stig att börja skriva krönikor varje måndag istället. Och eftersom all forskning pekar på att många sjukdomar, kanske alla, grundar sig i något som heter kronisk inflammation, tyckte han att det var lämpligt att börja just där. (Om du missade hans krönika i går så finns den att läsa här ovanför, under ”Professorns spalt”.)

Första gången vi själva hörde talas om kronisk inflammation kände vi oss både omtumlade och uppspelta. Omtumlade, för att majoriteten av det vi levde på då var kraftigt inflammationspådrivande (mackor, kanelbullar, pommes frites och skumbananer). Uppspelta, för att så mycket forskning pekade på att vi kunde dämpa inflammationen om vi bara lade om vår livsstil och våra matvanor.

Den här listan fick vi av Stig när vår hälsoångest var som värst. Den ger en bra hint om vilka råvaror som har starka antiinflammatoriska egenskaper.

Fig_no_1_Antioxidanter_lista_del1-01

ORAC-värdet betecknar hur mycket atioxidanter ett livsmedel innehåller, ett slags ”nyttighetsvärde” skulle man kunna säga.

Wow! Det finns ju massor av god mat som sänker inflammationen i kroppen. Och det är faktiskt inte bara grönsaker, kryddor, bär och nötter på listan. Oklart varför, men våra blickar drogs blixtsnabbt till kakao och rödvin.

Fig_no_1_Antioxidanter_lista_del1-02

I morgon kommer vi att göra en sallad på några av ingredienserna från listan. Salladen håller fyra dagar i kylskåpet, så vi gör en stor skål. Se till att ha följande saker hemma så ses vi i köket om ett dygn:

½ vitkålshuvud
2 morötter
1 stor lök (röd eller gul)
250 g spenat
1 dl hasselnötter
1 citron
vitlök
olivolja
1 ägg
salt
gurkmeja
färsk ingefära
cayennepeppar

IMG_7352_edit