Pangpris på nya High Speed Blender från Bosch

Hela vår gata doftar just nu fläder och på två sekunder är vi tillbaka till kedjehuset på Lövskogsåsen där Karins mamma alltid serverade oss flädersaft i stora saftglas. Monas saft var både läskande och god, men i dag tänker vi prova en kallbryggd variant med betydligt mindre socker. Det här receptet är gjort på 3 msk honung och det räcker mer än väl. Våga prova, du kommer inte att bli besviken.

Som vanligt så gillar vi enkla recept och det här kvalar väl ändå in som ett av de enklaste? Det enda du behöver göra är att plocka 15 fläderklasar, skiva upp en citron och lägga det i 1 liter vatten. Sedan kan du låta dem ligga där i 48 timmar (eventuellt att du orkar masa dig in i köket och röra runt/skaka flaskan en gång om dagen?). Därefter silar du saften och sedan är det klart.

Kallbryggd flädersaft
(1 flaska)

15 fläderblommor
1 liter vatten
1 citron
3 msk honung

Rengör blommorna noga, gärna i ett vattenbad. Skiva upp en citron och lägg den tillsammans med blommorna i en bunke. Häll på en liter vatten och 3 msk honung och rör runt ordentligt. Ställ i kylen i 48 timmar. Rör gärna runt en gång om dagen. Efter två dygn är saften klar. Sila den och häll upp på flaska. Mums!

Har du ingen saftsil?
Välkommen till klubben! I den här klubben så silar vi saften i en riktigt finmaskig sil i stället. Och har du ingen sådan så kan vi tänka oss att ett kaffefilter funkar? Inte provat detta dock, blott en vild gissning, men hur fel kan det gå kan man ju inte låta bli att undra?

Äkta och falsk fläder!
Blunda inte när du plockar flädern, för det finns tydligen två olika typer av fläder varav en är giftig (sk druvflädern). Verkar krävas en rätt stor ansträngning för att lyckas ta fel på dem men vill bara göra dig uppmärksam på detta. Googla om du är nervös så hittar du massa tips på hur du hittar rätt i fläderdjungeln.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Flädersaft är ju en klassiker, men vad sägs om fläderpannkakor? För några år sedan fick vi nog av den regniga svenska sommaren och åkte över till Danmark i hopp om solsken och varm bris. Vi fick varken solsken eller värme. Men vi fick fläderpannkakor!

Det här är vår variant. Med sina tre ingredienser – banan, ägg och så klart fläder – är de barnsligt enkla att göra. Och med tanke på att du pallar flädern (eller plockar den från din alldeles egna fläderbuske, ditt lyllo) så är de väldigt billiga i drift också.

Fläder är ju inte bara gott utan nyttigt också, inte minst för att det är rikt på vitamin C. Så på med träskorna och ut och leta så fort du bara kan, innan fläderbuskarna är länsade på blommor.

Fläderpannkakor à la Food Pharmacy
(4 stycken)

1 banan
2 ägg
4 fläderblommor

Hallongrädde:
100 g hallon
1 dl vispad kokosgrädde

Mosa bananen med gaffel, knäck två ägg och rör runt. Stek i kokosolja på låg temperatur. Lägg en fjärdedel av pannkakssmeten i pannan och toppa med en fläderblomma (utan skaft). Vänd i stekpannan efter halva tiden. Servera med hallongrädde.

Behöver man koka frysta hallon?
Har du inte tillgång till färska hallon så rekommenderar Livsmedelsverket att du kokar de frysta hallonen i en minut. Detta pga att frysta importerade hallon kan innehålla norovirus.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Den här texten publicerades först i SvD Perfect Guide.

Pass, pengar, p-piller och probiotika! Eller tja, p-piller skippade vi för rätt många år sedan. Och passet är så väl gömt i någon byrålåda att vi knappt hittar det när vi faktiskt behöver det. Tillskott av probiotika däremot har i princip blivit ett lika naturligt inslag i vår morgonrutin som att borsta tänderna. Enkelt förklarat kan man säga att probiotika är tillskott av goda bakterier som tarmfloran tycker om.

Forskarna hittar hela tiden nya samband mellan våra goda bakterier i tarmen och hur vi mår både mentalt och fysiskt. För några dagar sedan ramlade vi över en intressant studie gjord vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Studien, vars resultat publicerades av tidskriften Journal of Internal Medicine, visade att kosttillskott med hälsofrämjande bakterier kan skydda skelettet hos äldre kvinnor. Vilken grej!

90 äldre kvinnor deltog i studien och varje dag under ett helt år fick de ta ett pulver som antingen innehöll probiotika eller placebo. Efter ett år mättes kvinnornas benförlust i deras underben och bland de som fick kosttillskott med bakterier halverades benförlusten jämfört med de kvinnor som bara fick placebo. Ja, ni hörde rätt. Benförlusten halverades tack vare tillskott av probiotika.

Vi tycker att det här är lite extra intressant eftersom Sverige ligger i topp när det kommer till just benskörhet. Vid benskörhet, som även kallas osteoporos, är skelettet svagare än normalt vilket ökar risken för benbrott. Det är den vanligaste orsaken till benbrott hos äldre och frakturer till följd av osteoporos är särskilt vanligt hos äldre kvinnor. Efter 80 års ålder har en majoritet av kvinnorna sjukdomen. Tyvärr upptäcks osteoporos sällan före den första frakturen. De som får diagnosen får den först efter ett eller flera benbrott och det är därför särskilt viktigt med förebyggande behandling. Nu visar det sig alltså att probiotikabehandling kan bli ett effektivt sätt att förhindra uppkomsten av benskörhet. Vilket fantastiskt resultat!

Och vet ni vad? Studien visade dessutom att behandling med probiotika tolererades väl av patienterna. De kvinnor som deltog i studien och åt kosttillskott med bakterier fick nämligen inga andra biverkningar än de kvinnor som fick placebo. Tänk vilka goda nyheter för oss som älskar probiotika. Heja!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Ina Schuppe Koistinen är Docent på Karolinska Institutet och jobbar på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning med att studera bakterieflorans roll i inflammatoriska tarmsjukdomar och kvinnors hälsa. Förutom forskningen brinner hon för yoga och att guida människor till en hälsosammare livsstil. Hon är dessutom verksam som konstnär med akvarell som medium.

Bakterier och andra mikroorganismer finns överallt i och på våra kroppar. De flesta är goda och viktiga för vår hälsa och välbefinnande. Som nyfödda barn får vi del av mammans bakterieflora genom den vaginala förlossningen eller också från mammans hud och omgivningen, om vi är födda med kejsarsnitt. Modersmjölken innehåller nyttiga bakterier och är perfekt komponerad för att barnet ska etablera en egen bakterieflora, växa och må bra. Förutom i tarmen, på huden och i munnen är vaginan ytterligare ett ställe där vi har en mikroflora. Tyvärr vet vi ganska lite om hur sammansättningen av en frisk vaginalflora ser ut. Vår forskargrupp håller på att ta reda på det.

Friska kvinnor har en stor mängd mjölksyrabakterier (lactobaciller) i sina vaginor som skapar en sur miljö och en skyddande barriär. Mjölksyran kan döda farliga bakterier som klamydia, gonorré och gardnerella (som är kopplat till illaluktande flytningar och bakteriell vaginos) innan de hinner smitta oss. Candida, som är den vanligaste vaginala svampinfektionen, tål mjölksyran till en viss del, men har svårt att fästa sig till slemhinnor som är redan täckta av goda bakterier.

Man skulle kunna säga att lactobacillerna är superhjältarna som skyddar oss från infektioner. Hur kan man då få dessa lactobaciller att trivas i vaginan? Svaret låter ganska banalt, alla goda råd som våra mammor brukar ge är de rätta: lev sunt, ät en varierad kost, rör på dig, ha säkert sex. Ett annat gott råd är att undvika att tvätta underlivet med tvål som torkar ut slemhinnorna.

I studier med probiotika som innehåller lactobaciller har man kunnat visa att vaginalfloran påverkas till det bättre. Är inte det en svindlande tanke att de där små rackarna lyckas tar sig från tarmen till vaginan?

I samarbete med Uppsala Universitet och Professor Matts Olovsson kartlägger vår forskargrupp för första gången i en stor studie vilka mikroorganismer som finns i vaginan hos vuxna kvinnor. Studien heter VaMiGyn (Vaginalt mikrobiom och gynekologisk hälsa, www.kbh.uu.se/vamigyn). Alla kvinnor som bor i Uppsala län som kallas till cellprovtagning tillfrågas om de vill vara med. Vi vill veta om rubbningar i normalfloran påverkar risken för livmoderhalscancer.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.