Bli medlem och ta näringsjägarexamen med oss

Det här receptet på pupcakes publicerades först i SvD Perfect Guide:

Sorry redaktören, det var inte meningen att försvåra jobbet för dig. Vi har full förståelse om du försökt ändra rubriken till “cupcakes”, och sedan tvingats ändra tillbaka. För den här krönikan handlar ju inte om cupcakes, utan om pupcakes för hundar.

Vi blev själva med hund så sent som i höstas. In i våra liv sprang en chokladfärgad liten tax som heter Taxi och sedan den dagen har inget varit sig likt. Senast vi hade hund, för tjugo år sedan, var det ingen som talade om vad man skulle ge sin hund för mat – man tog cykeln till butiken och grabbade åt sig det foder som stod längst fram på hyllan. Men nu, nu är det minsann andra tider. Så fort vi berättade för folk att vi hade köpt hund så kom frågorna. Vad skulle vi ge hunden för foder? Var hon vegan eller flexitarian? Kunde vi tänka oss att överväga periodisk fasta?

Vi har nära vänner som ger sin lille Tudor enbart färska köttbullar från en delikatessbutik på andra sidan stan, och andra vänner som specialfermenterar grönsaker till sina bästa vänner. Och så sent som för någon vecka sedan fick vi probiotika skickat till oss som man föreslås strö över hundmaten. Ingen dum idé alls eftersom vi vet vikten att curla våra goda tarmbakterier, men hur mycket vi än älskar våra hundar kommer vi nog inte att lägga de pengarna på kosttillskott till dem när vi knappt ens unnar oss det själva.

Med detta sagt är det inte på något vis synd om vår hund – vi överöser henne med pussar och kastar boll så fort hon vill. Och nu tänker vi baka pupcakes. Mest för att det är gulligt men också lite för att det känns fint att ge tillbaka något till vår avlånga bästa vän som förgyllt vårt liv det senaste året.

Grattis på födelsedagen, Taxi!

Pupcakes med morot
(8 stycken)

1 dl riven morot
2 ägg
2 tsk honung
2 krm bakpulver
2 dl valfritt mjöl
1/2 tsk kanel
1/4 dl psylliumfröskalmjöl

Ställ ugnen på 175 grader. Mixa allt förutom moroten i en mixer och vänd sedan ner morotsrivet. Fyll muffinsformarna till 3/4 och baka i 15-20 minuter. Låt svalna.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och kokboken här. Förbeställ vår nya bok, Näringsjägaren, här.

I veckans avsnitt av Food Pharmacy-podden (#91) träffar Sebastian Solveig Södahl som är stadsbonde, klimatförespråkare, kombuchabryggare, snickarlärling och fermenteringsexpert. Vilken mångsysslare, eller hur? Solveig berättar bland annat om sin kärlek till vår planet och hur man kan se det stora i det lilla. Om växterna i vår närhet som fler borde använda i matlagningen. Och mycket, mycket mer. 

In och lyssna omedelbums!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och kokboken här. Förbeställ vår nya bok, Näringsjägaren, här.

På många sätt är hälsan i Sverige god jämfört med våra europeiska grannar. Vi har fortfarande en relativt god förväntad livslängd, och har historiskt sett någorlunda framgångsrikt bekämpat spriten och rökningen. Dessutom har vi fortfarande en sjukvård i världsklass, som på många sätt är juvelen i den svenska välfärden, även om den visar tydliga tecken till att börja gå på knäna. 

Men folkhälsan befinner sig i konstant rörelse, nya utmaningar dyker upp när de gamla försvinner. Vi har inte längre råd att blunda för ett antal olika ohälsofaktorer som borde åtgärdats för länge sedan, t ex en sjunkande medellivslängd för individer med låg utbildning (varför detta inte diskuteras mer i media och inom politiken begriper jag inte). Maten och det vi äter är naturligtvis en av de mest slående exempel vi har på en utveckling som gått åt helt fel håll. 

När jag var liten på 70-talet så delade jag och mina syskon upp läsken på julafton med tumstock för att det skulle bli rättvist, och på bio kunde man lyxa till det med en Nickel eller tablettask från automaten. Numera ser det som bekant inte ut så längre. Det tålmodiga kioskbiträdet, som med tång fyllde de prickiga godispåsarna är försvunnet sedan länge. Nu har barnen egna skopor som de fyller påsarna med, där ett hekto inte ens räcker för att täcka botten på påsen. 

Eftersom många av våra smakpreferenser och andra hälsofaktorer som tarmfloran grundläggs i barndomen är det extremt viktigt att vi hjälper alla barn att äta näringsrik och nyttig mat. Jag har svårt att tänka mig bättre samhällsinvesteringar än att satsa på barnens hälsa och livsstil. 

Eftersom mat- och sockerindustrin till synes är helt oförmögen till självreglering, så är det upp till oss konsumenter att sluta köpa deras produkter, men också till våra politiker att visa att de vill göra det lättare för människor att leva mer hälsosamt. Är det t ex rimligt att vi har samma moms på godiset och läsken, som på frukt och grönt? Här kan vi faktiskt lära oss något av det folkhälsoarbete som gjordes för att minska alkoholintaget och rökandet. 

Den vanligaste invändningen mot statlig involvering brukar vara av karaktären nanny-state, och det kan jag till viss del förstå. Vi ska inte ha en stat som detaljstyr vad vi äter, och människor måste ta eget ansvar naturligtvis. Men varför inte göra det lite lättare? Övervikt/fetma och dess hälsomässiga konsekvenser beräknas kosta 70 miljarder per år, så det är inga småpengar vi pratar om. 

Vi ska också tänka på att förekomsten av fetma har tredubblats de senaste 40-50 åren, samtidigt som typ-2 diabetes blivit fyra gånger vanligare, vilket sammanfaller väldigt väl med den gradvisa invasionen av processad och näringsfattig skräpmat. Och det finns nu mer och mer forskning som talar för att kvaliteten på det vi äter spelar en betydande roll även när det gäller vår mentala hälsa, sannolikt även för våra barn. Och vad kan vara viktigare än att våra barn mår bra, och ges en optimal start i livet? Absolut ingenting. 

För dig som vill läsa mer:

Juul F, Hemmingsson E. Trends in consumption of ultra-processed foods and obesity in Sweden between 1960 and 2010. Public Health Nutr. 2015 Dec;18(17):3096-107.

Opie RS, Itsiopoulos C, Parletta N, Sanchez-Villegas A, Akbaraly TN, Ruusunen A, Jacka FN. Dietary recommendations for the prevention of depression. Nutr Neurosci. 2017 Apr;20(3):161-171.

Rico-Campà A, Martínez-González MA, Alvarez-Alvarez I, Mendonça RD, de la Fuente-Arrillaga C, Gómez-Donoso C, Bes-Rastrollo M. Association between consumption of ultra-processed foods and all cause mortality: SUN prospective cohort study. BMJ. 2019 May 29;365:l1949.

Erik Hemmingsson är överviktsforskare (docent) på GIH i Stockholm och författare till Slutbantat: förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut (Bonnier Fakta, dec 2018). Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Hur mycket jag än älskar gröt (och det är MYCKET) så blir jag sällan sugen på en varm skål en sommarmorgon. Jag vill hellre ha något svalt och gärna något som går bra att plocka med till stranden för en frukost ute i naturen. Här kommer en sommarfavorit från min andra kokbok The new green protein.

Birchermüsli, vad är det då? Jo, det är en populär frukosträtt i Tyskland och Schweiz som påminner mycket om trendiga over night oats, men med müsli som bas istället för endast havregryn. Namnet kommer från den schweiziske man som sägs ha kommit på receptet i början av 1900-­talet.

Lägg havregryn och frön, eller en färdig müsli, i blöt på kvällen så har du en riktigt krämig och mättande rawliknande gröt redo att äta på morgonen. Ta gärna ut gröten från kylskåpet och låt stå på köksbänken i rumstemperatur en stund innan du äter den. Självklart går det bra att värma gröten lätt om du föredrar ljum­men gröt.

Gör gärna en större sats plommonkompott. Den går utmärkt att förvara i en burk med tätslutande lock i kylskåp i upp till en vecka. 

Bircher müsli med plommonkompott
(2 portioner)

1 rött äpple, oskalat och grovt rivet 
2 dl havregryn
2 tsk malen kanel
1 tsk malen kardemumma
2 msk pumpakärnor
2 msk chiafrön
2 msk linfrön
1/2 dl torkad ekologisk frukt eller bär
1 dl osötad växtyoghurt (havreyoghurt, kokosyoghurt eller ekologisk sojayoghurt)
2 dl vatten 

Plommonkompott:
2 plommon, tärnade 
1/2 dl vatten
1 msk chiafrön  

Blanda alla ingredienser i en bunke. Rör om igen efter 10 minuter för att undvika klumpar. Fördela i två skålar eller i glasburkar med lock om du vill ta med frukosten dagen därpå. Låt stå svalt minst 8 timmar eller över natten. 

Sjud plommonen tillsammans med vattnet i en kastrull tills de mjuknat och mixa till en bitig puré med en stavmixer. Blanda ner chiafröna. Rör om igen efter ett par minuter för att undvika klumpar. Låt svälla i 5 minuter. 

Toppa birchermüslin med plommonkompott vid servering. 

Tips!
Testa att variera kompotten. Byt ut plommonen mot 100 g hallon, jordgubbar eller kanske rabarber – då eventuellt med lite lönnsirap för sötma. 

Följ gärna Therese Elgquist på på Instagram @plantbasedbythess, eller fortsätt inspireras på Therese hemsida plantbasedbythess.com. Ta också en titt i hennes böcker The new green salad och The new green protein. Foto: Fanny Hansson (The new green protein, Bonnier Fakta).