fbpx

Äntligen!

Pangpris på nya High Speed Blender från Bosch

BESÖK SHOPPEN

ORDINATION

Det här är en blogg om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat. Ordineras till alla som vill äta sig till ett friskare liv. Går inte att överdosera.

Recept, Therese Elgquist

Post image

Söta mandel- och havrescones med chia

I förra veckans avsnitt av Food Pharmacy-podden lovade vi att publicera Therese Elgquists recept på söta mandel- och havrescones med chia, och naturligtvis håller vi (nästan) alltid vad vi lovar. Testa att servera med avokado och groddar, eller varför inte kokosgrädde och mosade bär för en sötare variant?

Tack vare mandelmjölet blir de både krämiga, saftiga och knapriga. Om du vill vara extra snäll mot dina goda tarmbakterier bakar du dem på låg värme, runt 100 grader, och väntar 1 timme innan du tar ut dem från ugnen. Under tiden passar du på att läsa poesi eller vika strumpor.

Söta mandel- och havrescones med chia
(9 små scones)

2 dl mandelmjöl
4 dl havremjöl
1 dl havregryn (eller ytterligare 1/2 dl havremjöl)
1 msk potatismjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
2 msk chiafrön
1/2 tsk salt
1 näve torkad frukt eller bär, exempelvis ekologiska aprikoser eller mullbär
3/4 dl kallpressad kokosolja, smält
2 dl naturell växtyoghurt

Värm ugnen till 100 grader (gärna varmluft). Finhacka aprikoserna och blanda sedan alla torra ingredienser i en bunke. Häll i oljan och rör runt tills oljan fördelas och du får ett smul. Blanda ner växtyoghurt och aprikoser, och rör om till en kletig smet.

Klicka ut nio små scones på en bakplåt och baka mitt i ugnen i ca 1 timme (tills sconsen fått en krispig yta). Ät direkt som små kakor, servera till frukost eller tillsammans med en värmande soppa!


Tips!

Har du slut på havremjöl hemma? Ingen fara! Mixa bara vanliga havregryn (förutsatt att du har det såklart) till ett fint mjöl.

 

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här. Kolla också in Therese senaste bok The new green protein här.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Food Pharmacy, Therese Elgquist

Post image

Växtbaserat protein (del 2)

För några veckor sedan drog vi igång en ny följetong om växtbaserat protein här på bloggen. Kommer ni ihåg? Det är vår kära bloggkock och proteinexpert Therese Elgquist som håller i rodret och idag är det äntligen dags för del 2. Och ni som missade del 1 – klicka här.

Vad är protein?

Som du kanske vet består vi av ofantligt många celler som bygger upp allt från hud till muskler och organ. Protein är kroppens byggstenar och har som främsta uppgift att reparera och bygga upp alla de där cellerna, ett arbete som sker ständigt i hela kroppen. Dessutom ingår protein i exempelvis hormonsystemet, fungerar som enzymer och behövs för att vi ska ha ett välfungerande immunförsvar. Som du förstår rör det sig om många viktiga och livsavgörande funktioner i kroppen. Det handlar om så mycket mer än om att vi ska få stora och synliga muskler.

Eftersom det finns ett extra stort frågetecken när det gäller träning och protein passar jag på att ta det lite mer på djupet. Protein behövs som sagt för att reparera och bygga muskler. Och eftersom olika former av träning bryter ner muskelcellerna, som sedan behöver repareras till starkare och mer uthålliga varianter, behövs mer protein. Om du tränar mycket får du vanligtvis en ökad muskelmassa vilket – helt logiskt – innebär en större omsättning av muskelceller. Inte sällan blir du då mer hungrig, vilket leder till att du äter mer och får i dig en större mängd mat – och då även protein. Alltså brukar den biten lösa sig helt naturligt. Bra va?

Animaliskt vs. växtbaserat protein

Var hittar vi det livsviktiga proteinet då? Smart nog (slås gång på gång över hur OTROLIGT smart livet på den här planeten är) så finns protein, i olika stor mängd, i mer eller mindre allt vi äter – ja, i allt från avokado till linser. Här kommer en kort proteinskola – häng med!

Protein byggs upp av 20 olika så kallade aminosyror (tänk dig bokstäver som bygger upp ett ord – en aminosyra är lite som en bokstav). 9 av de här 20 aminosyrorna kan våra kroppar inte skapa själva och vi måste därför få i oss dem via maten vi äter. Dessa 9 kallas för essentiella aminosyror. I animaliskt protein (det vill säga protein från kött, fågel, fisk, skaldjur och mejerier) hittar vi samtliga essentiella aminosyror, alltså de 9 som vi måste få i oss via maten. Det brukar därför kallas för fullvärdigt protein. Här finns en viss skillnad mot många växtbaserade proteinkällor.

I många vegetabilier finns inte samtliga 9 essentiella aminosyror i tillräckligt stor mängd i ett och samma protein för att det ska räknas som fullvärdigt. MEN (och det här är viktigt att förstå), de här 9 aminosyrorna finns fördelade i olika vegetabilier, och när vi äter ett stort och varierat intag av vegetabiliska livsmedel samlas de livsnödvändiga aminosyrorna – enkelt förklarat – ihop.

Exempel på typer av växtbaserade protein som tillsammans blir fullvärdiga är ceralier/sädesslag (exempelvis havre eller ris) och baljväxter (bönor, linser, kikärtor). Tidigare trodde man att de olika proteinerna behövde ätas under samma måltid, men idag vet man att det räcker att de intas under samma dag. Resten sköter kroppen på egen hand!

På så vis kan även protein från växtbaserade källor bli fullvärdigt! Och det finns en hel värld av växtbaserade, naturliga livsmedel som innehåller allt protein vi behöver.

Kort om protein

  • Protein byggs upp av aminosyror i en specifik uppsättning.
  • Ett protein som innehåller alla de aminosyror vi behöver få i oss via maten, i tillräcklig mängd, kallas för fullvärdigt. Växtbaserat protein kan bli fullvärdigt när vi kombinerar olika typer av växtbaserade proteiner under samma dag.
  • Bovete, hampafrö, soja och quinoa är exempel på växtbaserade livsmedel som är fullvärdiga proteinkällor i sig själva.
  • Grundförutsättningen för att proteinet ska kunna användas som byggstenar är att du kommer upp i ditt grundläggande energibehov, det vill säga att du äter tillräckligt mycket kalorier per dag. Ligger du på ett underskott används proteinet som energi istället för att exempelvis bygga upp och reparera celler.


I del 3 tipsar Therese om ännu fler växtbaserade proteinkällor. 
Kolla också in Therese senaste bok The new green protein: 20 gröna proteinkällor och 60 enkla, läckra recept (Bonnier Fakta). I den får du veta mer om protein i allmänhet och växtbaserat protein i synnerhet. 

Dela

Kommentera

Karolinska Institutet

Post image

Food for thought – våra bakterier styrs även de av epigenetik

Louise Sjöholm har en grundutbildning i molekylärbiologi och en doktorsexamen i depressionsgenetik från Karolinska Institutet. Sedan sju år tillbaka jobbar hon som epigenetiker och forskar kring mag-tarmkanalens roll i autoimmuna sjukdomar, alltså sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden. Hon är även intresserad av att förstå bakteriernas epigenetik och dess koppling till hälsa och sjukdom.

I min förra text här på Food Pharmacy skrev jag om epigenetik, det vill säga länken mellan arv och miljö och dess viktiga roll i både sjukdom och hälsa. Men det är inte bara vårt DNA som påverkas av omgivningsmiljön (genom t.ex. vad vi äter), utan det gäller även de bakterier vi har både i och utanpå kroppen och deras genetiska kod. Precis som vi så styrs de av epigenetiska mekanismer.

Bakteriernas epigenetik och dess koppling till sjukdomar är ett relativt outforskat område. Ganska konstigt egentligen när vi egentligen bara är ”10 % människa” – resterande del av oss är faktiskt bakterier och andra mikroorganismer. Vi agerar bara hyresvärdar. Alltså, för varje cell i vår kropp finns det nio gånger så många mikrober i och på oss!

Det finns forskning som visar att bakterierna kan påverka vårt epigenom. Studier har till exempel visat att magsårsbakterien Helicobacter pylori, som även är den största riskfaktorn för magsäckscancer, verkar genom just epigenetiska mekanismer som slår mot vårt försvar mot denna bakterie. Men även förändringar i bakteriernas egna epigenom skulle kunna bidra till olika sjukdomar, då deras basala funktioner styrs av det epigenetiska maskineriet. Tänk dig t.ex. om bakteriernas produktion av serotonin, vitamin B12 och vitamin K störs. Även vissa bakteriers förmåga att infektera och göra oss sjuka (t.ex. bakterierna Escherichia coli, Salmonella och Vibrio) verkar delvis styras av epigenetiska mekanismer.

Min forskning försöker bland annat förstå och närmare undersöka de epigenetiska förändringarna hos bakterierna, och då främst DNA-metylering. Detta för att kunna se om det finns kopplingar till olika sjukdomar. Jag håller på att utveckla en ny metod som kan användas för att studera bakteriernas vanligaste epigenetiska modifiering: metylering av DNA basen A. Jag hoppas att denna nya teknik ska fungera som en första screeningmetod och som ett komplement till de andra dyra och mer tidskrävande metoder som finns. Och att vi då kommer kunna förstå mer om samspelet mellan oss och våra bakterier, hyresgästerna.

Så, kanske är det dags för oss epigenetiker att även börja studera resterande 90% av det vi kallar för vår kropp?

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Recept

Post image

Rosa smoothie med rödbeta, hallon och lime

Det är oktober, det är fredag och det är dags för vårt andra rosa alternativ till Cancerfondens Fazergodisar. Och i dag ska du få gissa vad det blir!

Trehundra poäng:
Denna dryck är gjord på tre
ting till Luke och hans armé

Tjugo poäng:
Rödbeta vi gillar mycket
sägs ju sänka blodpumpstrycket

Ett och ett halvt poäng:
Vilket rimmar bäst på smoothie –
Brie, SJ eller Crocodile Dundee?

Precis, exakt, just så – i dag blir det som du nog redan gissat ett recept på en chockrosa smoothie med bästa smakkombon rödbeta + hallon + lime. Ny smakkombo för dig? Då ber vi att få gratulera igen, det här kommer du att gilla!

Rosa smoothie med rödbeta, hallon och lime
(1 glas)

3 små rödbetor
1/2 cm färsk ingefära
1 dl hallon
1 dl rödbetsjuice
1/2 pressad lime

1 dl valfri växtbaserad mjölkdryck

Blanda allt i en bra blender (den här som vi säljer i shoppen kan pulvrisera rödbetor lätt som en plätt) och tillsätt eventuellt lite is. Enjoy!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera