Äntligen!

Pangpris på nya High Speed Blender från Bosch

BESÖK SHOPPEN

ORDINATION

Det här är en blogg om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat. Ordineras till alla som vill äta sig till ett friskare liv. Går inte att överdosera.

Ann Fernholm

Post image

Nu satsar Kostfonden på livsviktiga projekt

ann fernholmÅåå vilken vecka det har varit, kära läsare! Den känns smått overkligt. Förutom att OS-truppens damer sköter sig alldeles utmärkt, har Kostfonden under tre dagar offentliggjort satsningar i en rad studier där kostens effekter på olika hälsoproblem ska utredas. När vi grundade fonden var drömmen att kunna stödja forskare som med ett öppet sinne ville genomföra välgjorda koststudier. OCH NU ÄR DRÖMMEN VERKLIGHET!!!

Det är sällan jag skriver med stora bokstäver och utropstecken. Det ser så överdrivet ut. Men idag vill jag ÖVERDRIVA. Det bubblar inombords. Ni alla där ute som tillsammans har bidragit med de 1,3 miljoner (!!!) som vi har delat ut: TACK! Era donationer kan bidra till att förlänga livet på många.

Fettlever – ingen behandling finns

Det första projektet Kostfonden stödjer är en utvärdering av en strikt lågkolhydratkost och 5:2 fasta vid fettlever. Idag finns ingen behandling för de som drabbas (25 procent av alla vuxna i världen). De få veta att de behöver gå ner i vikt: dricka mindre läsk och räkna kalorier. Få lyckas och alldeles för många får sitt liv förkortat när levern blir inflammerad och till slut skrumpnar ihop. Andra får levercancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Får man bort fettet ur levern minskar man risken drastiskt för dessa sjukdomar. Det är utan tvekan ett livsviktigt projekt: Vilken kostbehandling är effektivast vid fettlever?

Fetma – vilken roll spelar kolhydraterna?

Nästa projekt Kostfonden satsar på är en utvärdering av olika kostbehandlingar vid fetma. De frågor som ställs i studien är: hur illa är det egentligen med smör, grädde och créme fraîche? Och vilken roll spelar mängden och kvaliteten på kolhydraterna?

Det här är frågor som har debatterats länge. Studien är snyggt utformad, en riktig pärla. Syftet med Kostfonden var att stödja forskare som vågar sikta högt. Simon Dankel vid Universitetet i Bergen, hjärnan bakom projektet, gör verkligen det: Stor utvärdering av kolhydraters roll vid fetma.

Målet i framtiden: stor nordisk studie av typ 2-diabetes

Den riktigt goda nyheten är att Simon Dankel också får pengar för att koordinera en nordisk multicenterstudie av lågkolhydratkost vid typ 2-diabetes. Forskande diabetesläkare vid Karolinska, Lunds universitet och Köpenhamns universitet har anmält sitt intresse för att delta. Under våren ska de träffas för att diskutera hur studien ska utformas. Sedan drar vi igång processen för att få den finansierad: Nordisk studie av lågkolhydratkost vid typ 2-diabetes.

Målet är att få till en av de största studierna hittills av hur kosten kan användas för behandla typ 2-diabetes.

(Nu får jag lust att sätta lite utropstecken igen!!!!!!!! Det är så det känns.)

Det behövs kunskap istället för åsikter

I framtiden när statliga expertgrupper gör en vetenskapliga utvärdering av området Mat vid diabetes ska det inte stå i rapporten (se sidan 318): ”När det vetenskapliga underlaget är bräckligt finns större utrymme för åsikter, därmed också för emotionellt färgade diskussioner.

Jag är trött på diskussioner. Framförallt den ”emotionellt färgade” varianten. När det gäller en av våra absolut största folksjukdomar, som varje år förkortar livet på tusentals personer, måste vi ju vara bombsäkra.

Så här ska det stå i framtidens rapporter: kostråden till personer med typ 2-diabetes vilar på en stabil grund och de som följer dem kan leva ett symtomfritt liv i princip utan läkemedel.

Tycker du också att det är en rimlig framtidsvision? Klicka på den här länken och följ instruktionerna.

Det blev bestämt rekordmånga utropstecken. De sista är för alla guldmedaljer i OS:!!!!

Vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm driver bloggen annfernholm.se. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy.

Dela

Kommentera

Food Pharmacy

Post image

5 tips på hur du minskar matsvinnet

Hör upp gott folk! Det har kommit till vår kännedom att vi varje år slänger 19 kilo ätbar mat i soporna och att skrämmande 26 kilo mat och dryck sköljs bort i slasken per person. Vi tänker att vi alla kan bättre än så, så här kommer fem bra tips på hur du ska göra för att slippa slänga dina kilon i sopptunnan och slasken.

Kaffe
Hur många gånger har man inte hällt ut kallt kaffe i vasken? Enligt Naturvårdsverket och Löfbergs beräkningar häller vi ut en kopp kaffe varje dag = 300 miljoner liter kaffe om året (!). Får vi föreslå att du häller skvätten i en omgång av världens godaste chokladbollar eller fryser in den som iskuber till sommarens godaste iskaffe i stället (lova oss att du klickar på iskaffe-länken för det är verkligen ett toppenrecept).

Blast, skal och kärnhus
Många av oss har för (o)vana att slänga blasten på morötterna, rödbetorna och blomkålen … för att inte tala om stjälken på broccolin. Vilket är lite dumt med tanke på att mycket av näringen sitter just här. Släng ner den i mixern och gör en god smoothie med avokado, ingefära, citron och äpple eller pesto med vitlök, olivolja, nötter, salt och peppar i stället. Detsamma gäller förresten även för skal och kärnhus – när vi gör en smoothie slänger vi alltid i hela frukten. Kanske inte när det kommer till vattenmelon och banan, någon måtta får det vara.

Frukt
Hemma hos oss hinner bananerna aldrig bli bruna eftersom vi skär vi upp dem i bitar och fryser in dem så fort vi kommit hem från affären. Skulle de trots allt hinna bli lite bruna så gör de sig bra i en smoothie eller glass och trötta äpplen kan du kärna ur, skiva upp, blanda med 1 tsk kanel och lägga i ugnen på strax under 100 grader. Resultatet: torkade äppelskivor till fredagsmyset.

Vin
Okej, här kommer århundradets bästa recept: frys in vinslattarna som iskuber. Ta sedan fram dem när det är dags att ta sig an recept med en skvätt (läs: iskub) vin i, vi tänker mustig gryta eller soppa.

Örter
Örter är typiskt en sådan där sak som man köper till en speciell maträtt och som sedan står framme och ser härliga ut tills man plötsligt en dag glömmer att vattna dem. Vill påminna även här om att frysa in dem i stället och ta fram vid behov! Det finns en fördom om fryst mat som vi vill sticka hål på en gång för alla – att frysa in i tid är ofta mycket bättre än att låta något ligga länge i kylen tills det tappar i näring och fräschör.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och lyssna på senaste avsnittet av Food Pharmacy-podden här. Och haka på uppropet #sjukmat här.

Dela

Kommentera

Food Pharmacy

Post image

8 goda ting att grodda

Fördelen med fröer är att de är små näringsbomber. Nackdelen är att de är snåljåpar. De är helt enkelt inte så pigga på att släppa ifrån sig sina nyttigheter utan behåller dem helst för sig själva i väntan på att bli en stor och maffig planta.

I dagens poddavsnitt pratar vi om att det är tur att vi kan överlista dem genom blötläggning. Då tror nämligen fröet att kusten är klar och gör näringen mer tillgänglig för oss andra.

Alfa Alfa
Överallt vi läser står det att det tar mellan 3-6 dagar att få till groddade Alfa Alfa, men vår erfarenhet är att groddburken är full (alltså på gränsen att sprängas) redan efter två dagar. De här små sötnosarna växer så det knakar och en ynka matsked ger flera deciliter groddar. De smakar väldigt gott (inte alls lika ”unket” som de du köper i butiken) och är grymma att blanda ner i en sallad eller blanda ner i en smoothie. Dessutom sägs de motverka gaser – en anledning i sig att älska groddar.

Sesamfrön
Jo då, sesamfröna går också fint att grodda. De som är oskalade funkar extra bra att grodda, och det är för övrigt alltid de vi köper eftersom mycket av nyttigheterna sitter i just skalet. Sesamfrön är rika på mineraler, järn, kalcium och E-vitamin, bland annat.

Bovete
Helt bovete är en utmärkt nybörjargrodd eftersom den, precis som mungbönan, responderar fort. På bara ett dygn får vi som är otåliga se resultat. Groddat bovete går att använda i princip allt: gröt, overnight ”oats”, bröd eller smoothie. Eller så rostar du det lätt – supergott att strö över yoghurten eller energibollarna. En sak du dock ska tänka på är att skölja kornen i cirka en halv minut i hett vatten i en sil/durkslag innan de groddas så så du får bort fagopyrinet. Fagopyrin? Jo, det är alltså ett ämne som kan irritera hud och ögon.

Rödbeta
Hade det funnits en skönhetstävling för groddar så hade rödbetsgroddarna med sin knallröda färg vunnit miss universum. Smakar, precis som rödbetan, lite jordigt och passar fint att blanda med vanliga alfa alfagroddar. Groddningen tar cirka 3-6 dagar.

Kikärtor
Vi älskar kikärtor. Dock så har vi läst på flera håll att kikärtsgroddar inte ska ätas råa utan bör förvällas innan du stoppar dem i munnen (samma sak om du får för dig att grodda sojabönor). Förvälla? Jo, du kokar helt enkelt upp lite vatten och så låter du groddarna ligga i vattnet i 5-10 minuter. Voilà – förvällda kikärtsgroddar!

Quinoa
Först lite kul kuriosa: Quinoa är en sydamerikansk ört som, lyssna nu, är släkt med rödbeta och spenat. Ha, det visst du inte? Nåväl, quinoa innehåller mest protein av alla fröer och har ett imponerande näringsvärde med nyttiga fettsyror, fibrer, mineraler och vitaminer. Går snabbt att grodda och finns i tyska flaggans färger: rött, svart och gult (kallas även vit quinoa).

Linser
Alla sorters linser går att grodda så om du vill kan du passa på att blanda flera olika sorter när du groddar. Linser innehåller proteiner, minteraler och fibrer. Se upp bara – linser växer närmare åtta gånger i volym när de groddas.

Mungbönor
Mungbönan hör som sagt, precis som bovetet, till en av de ting här i världen som går snabbast att grodda. På bara 1-2 dagar får du fina groddar som passar bra i allt från sallader till soppor. Groddade mungbönor är rika på vitamin C och E. Slut på meddelande.

Läs även: Börja grodda steg-för-steg

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och lyssna på senaste avsnittet av Food Pharmacy-podden här. Och haka på uppropet #sjukmat här.

SparaSpara

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Recept, Therese Elgquist

Post image

En nyttig semmelsmoothie

Vissa börjar längta efter fettisdagen redan runt Mårten Gås och andra går den obemärkt förbi. Oavsett vilken personlighetstyp du blir i Mitt Livs Novells semmeltest, så kan vi tipsa om vår nyttiga semmelsmoothie som vi delade med oss av i SvD Perfect Guide i går.

Med lite god vilja skulle man kunna kalla den för en nyttig semla. Okokok, det är en semmelsmoothie som i ärlighetens namn påminner rätt lite om vetebullsoriginalet. Men mandlarna och kardemumman är i alla fall på plats, liksom grädden i form av vispad kokosmjölk. Och i kombination med dadlarna (för sötman) och gröna bananerna (för fibrerna) så blir det hela utomordentligt smaskigt.

Inget för konservativa, men för alla oss andra.

semmelsmoothie

Semmelsmoothie
(2 stora glas eller 4 små)

2 msk mandelsmör
2 färska dadlar
2 krm kardemummakärnor
2 gröna bananer
1 tsk äkta vaniljpulver
1 dl kokosmjölk + 1/2 dl av det övre hårda lagret till topping
5-6 dl vatten

Pilla ut kärnorna ur dadlarna. Mortal kardemummakärnorna (har du en höghastighetsblender så behöver du inte mortla, det sköter blundern själv). Mixa alla ingredienser, förutom vattnet, till en slät kräm. Tillsätt vattnet, lite i taget, tills konsistensen är som du vill ha den. Häll upp i två stora glas. Vispa upp lite kokosgrädde (lättare om kokosmjölken är kall när du vispar) och toppa smoothien med den och lite pudrat vaniljpulver.

Tidigare recept på semlor:

Semmelwraps.

Raw semlor med mandelmassa, kardemumma och cashewgrädde.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och lyssna på senaste avsnittet av Food Pharmacy-podden här. Och haka på uppropet #sjukmat här.

Dela

Kommentera