fbpx

Kommer snart!

Bli medlem och ta näringsjägarexamen med oss

ANMÄL DIG HÄR

ORDINATION

Det här är en blogg om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat. Ordineras till alla som vill äta sig till ett friskare liv. Går inte att överdosera.

Food Pharmacy

Post image

Regnbågsmat – en liten regnbåge av antioxidanter

Tror minsann att vi fått lite nya läsare efter att Näringsjägaren släpptes i början av augusti. Varmt välkommen hit! Här fokuserar vi på vad vi kan äta istället för förbud, jagar näring i alla måltider, säljer vakumblenders och ånginsatser och försöker alltid blanda minst tre olika färger av frukt och grönt när vi lagar mat. Vafalls? kanske du tänker nu (och om du inte tänker det eftersom du redan har råkoll på vad regnbågsmat är så ses vi här imorgon istället för då blir det ett recept på näringsjägarsushi med grönsaker och quinoa så det så).

Jo, vi har alltid en liten regnbåge i bakhuvudet när vi handlar och lagar mat. I färgen i alla frukter och grönsaker finns nämligen antioxidanter i form av fytokemikalier. Fytokemikalierna fungerar som växternas immunsystem och är superviktiga för deras överlevnad, de skyddar dem från både UV-strålning och mot olika angrepp såsom virus, bakterier och föroreningar och dessutom har de starka antioxidativa egenskaper.

Grejen är bara den att olika färger innehåller olika sorters fytokemikalier med olika positiva effekter på vår hälsa så om du bara äter gröna grönsaker, får du bara i dig den sortens fytokemikalier. Många av antioxidanterna försvarar sig bara mot vissa specifika radikaler, och därför är det viktigt att du får i dig en bra mix av olika grönsaker, frukter, bär och nötter och inte bara lever på morot och cashewnötter, dag ut och dag in. Om du däremot äter från en större del av färgpaletten, låt säga orange, rött och grönt, får du i dig olika sorters fytokemikalier som dessutom stärker varandra.

Det intressanta är att 1 + 1 inte = 2 i fytonutrienternas värld. Eftersom olika fytonutrienter förstärker varandras egenskaper kan de i stället leda till att 1 + 1 = 3. Därför är en bra regel att en måltid alltid ska innehålla flera färger från växtriket – då kvalar det in som regnbågsmat och du förser kroppen med en trygg heltäckningsmatta av sjukdomshämmande processer. Kom bara ihåg att tänka på en liten regnbåge nästa gång du står där och stirrar in i kylen, så ska du se att det ordnar sig.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och kokboken här. Beställ vår nya bok, Näringsjägaren, här.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Podd

Post image

Halloumiskam, bus eller glutenfritt godis

Älskade du, det är onsdag och vi har släppt ett nytt poddavsnitt. Och eftersom vi nyligen är tillbaka från en semester där vi för första gången på väldigt många år faktiskt haft just semester, så har vi mer energi än någonsin i podden. Vi pratar om hur svårt det kan vara att jaga näring när man är ledig, hur vi kommer att göra för att komma tillbaka i rutinerna och varför vi aldrig skulle komma på tanken att skuldbelägga oss själva när näringsjakten inte gått prick enligt plan. Och så nämner vi naturligtvis sommarens stora snackis: halloumiskammen.

Du har väl inte missat att vår import av halloumi har ökat kraftigt – från 21 ton år 2010 till 4000 ton förra året. Och eftersom Cypern är det land i Europa som använder mest antibiotika vid djuruppfödning så gick experter ut i juli och varnade för att svenskarnas kraftiga sug efter halloumi kunde förvärra antibiotikaresistensen (eftersom en frikostig användning av antibiotika vid djuruppfödning kan leda till att vi i framtiden inte har någon fungerande antibiotika).

Värt att nämna är att som svar på sommarens rapportering om halloumiskammen, skrev forskare från Sveriges Lanbruksuniversitet i en debattartikel att den mesta antibiotika inom djuruppfödning används till gris och höns och inte till kor, får och getter vars mjölk halloumi görs på.

Nåväl, detta och massa annat pratar vi om i dagens poddavsnitt som du hittar bland annat här.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och kokboken här. Beställ vår nya bok, Näringsjägaren, här.

Dela

Kommentera

Food Pharmacy, Recept

Post image

Havreknäcke med röda linser, pumpakärnor och chiafrön

Får man favorisera ett recept? Eller är det lite som att sätta ett av sina barn på piedestal, harkla sig och inför en lagom mängd publik förkunna att det här barnet minsann är lite bättre än dina andra barn?

Nåväl, vi chansar (you only live once). Av de sjuttiotal recept som finns i vår nya bok Näringsjägaren (köp här) så är detta havreknäcke med röda linser nämligen tveklöst ett av våra favoriter. Dels för att det är vansinnigt gott men också för att det kan multitaska både som frukostmacka och eftermiddagschips, är klimatsmart och inte minst för att det innehåller gröna hemligheter. Vi är så stola över det att vi till och med tog med det till SVT:s morgonstudie förra veckan (se klippet här)!

Vi älskar att baka med gröna hemligheter, och som näringsjägare tar vi alla chanser vi får att gömma rotfrukter, grönsaker och baljväxter i bakverken. Ibland blir det frölimpa med ärtor, andra dagar smyger vi ner vita bönor i den kladdiga sconessmeten och dagar som idag så snor vi ihop vårt havreknäcke med blötlagda röda linser, frön, psylliumhusk och havremjöl (mixa glutenfria havregryn till ett mjöl vid behov), sprider ut det över två plåtar och gräddar det på snäll temperatur i ugnen. Och ut kommer något så makalöst fenomenalt som ett knäckebröd som hela familjen älskar.

Drömmatchningen om du frågar oss är en hummus (du hittar vårt enklaste recept här) som vi snor ihop på tre röda med kikärtor, vitlök, citron och olja, men självklart funkar det med alla sorters pålägg. Den här röran som sägs kunna trolla med blodsockret kanske? Eller den här vansinnigt goda skagenröran till påsk, midsommar, jul eller ja när helst lusten faller på.

Och du, 2 plåtar (alltså hela receptet) släpper ut 0,6 kg CO2e. Alltså knäckebrödet är givetvis klimatsmart!

Print

Havreknäcke med röda linser, pumpakärnor och chiafrön

  • Författare: Food Pharmacy
  • Serverar: 2 plåtar 1x
Scale

Ingredienser

1 dl torkade röda linser, blötlagda i minst 10 timmar

1 1/2 dl havremjöl

2 dl pumpakärnor

1/2 dl linfrön

1 1/2 msk chiafrön

1 1/2 msk psylliumhusk

1/2 tsk flingsalt + extra att strö över

2 dl vatten

2 msk kallpressad rapsolja

Såhär gör du

Häll av och skölj linserna, låt rinna av. Blanda alla torra ingredienser och linser i en bunke. Koka upp vatten och olja, slå det över den torra blandningen och blanda väl. Låt svälla i 10 minuter.

Kavla ut hälften av degen tunt mellan två bakplåtspapper, gör likadant med den andra halvan. Lägg plattorna på varsin plåt. Strö över salt och platta till så att saltet fastnar. Låt stå på köksbänken i minst 30 minuter – detta gör att knäcket håller ihop bättre. 

Värm ugnen till 150°. Grädda ett knäcke i taget i mitten av ugnen i 60 minuter, ta ut och vänd försiktigt runt knäcket och grädda i ytterligare 10-20 minuter eller tills det är helt torrt och krispigt. Låt svalna på galler. 

Notes

TIPS!

Har du en varmluftsugn kan du sänka temperaturen till 125° varmluft och baka båda plåtarna med knäcke samtidigt. Och du, 2 plåtar (alltså hela receptet) släpper ut 0,6 kg CO2e. Mycket mer klimatsmart än du tror!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och kokboken här. Beställ vår nya bok, Näringsjägaren, här.

Dela

Kommentera

Karolinska Institutet

Post image

Bra stress vid vaginal förlossning?

För lite mer än ett år sedan föddes min son. Precis som med min dotter så blev det akut kejsarsnitt. Varken första eller andra gången gick det hela vägen, trots timmar / dagar (!) av värk och smärta.

Varför berättar jag detta? Jo, tro det eller ej, men att föda vaginalt innebär faktiskt en positiv stress. Ja, i alla fall för barnet.

För fem år sedan gjorde mina kollegor en uppmärksammad studie där de tittade epigenetiskt på hur barn påverkas av vaginal födsel jämfört med om de föds med kejsarsnitt. Detta då tidigare studier har visat att barn som föds med planerat kejsarsnitt löper en högre risk att senare i livet utveckla astma, typ 1 diabetes, fetma och glutenintolerans. Orsaken till sambandet är inte helt fastställt, men då planerade kejsarsnittsförlossningar ökat i många delar av världen är det så klart viktigt att titta närmare på detta.

I studien undersökte mina kollegor epigenetiska förändringar i stamceller från cellsorterat navelsträngsblod. Global epigenetisk analys gjordes på 43 nyfödda barn, varav 18 som förlösts med planerat kejsarsnitt. Vidare analyserades DNA från tolv nyfödda (sex planerade kejsarsnitt) med avseende på genspecifik epigenetisk förändring över hela genomet. Resultatet visar på specifika epigenetiska skillnader mellan grupperna på närmare 350 ställen i genomet. De gener med olika metyleringsmönster var bland annat involverade i processer som styr ämnesomsättningen och immunförsvaret.

Studien ger stöd för att förlossningssätkan ge ett avtryck i arvsmassan hos det nyfödda barnets stamceller. Upptäckten kan vara viktig för att förstå varför personer födda med kejsarsnitt statistiskt sett har en ökad risk för immunologiska sjukdomar. Fortfarande är det dock oklart om den så kallade epigenetiska förändringen är tillfällig eller kvarstår under längre tid. De biologiska mekanismer som predisponerar ett foster eller nyfödd till sjukdomar senare i livet är komplexa och beroende av både arv och miljö under fosterstadiet och under uppväxtåren (som jag skrivit om tidigare).

Men vad ska denna ”positiva” stress* vara bra för? 

En möjlig förklaring är att under en vaginal förlossning så utsätts fostret för ett succesivt ökande och mycket kraftigt stresspåslag, som här är positivt för barnet och förbereder den för livet utanför livmodern. Denna stress tror man aktiverar barnets försvarssystem för anpassning till livet efter födelsen, något som uteblir vid planerade kejsarsnitt där värkarbetet aldrig startar. Viktigt är dock att påminna om att många immunologiska sjukdomar, bland annat de som nämns ovan, är ett resultat av både arv och miljö, samt att vårt epigenom inte är statiskt utan påverkas av vår inre och yttre miljö hela livet.

Slutligen, jag kan ibland inte låta bli att tänka på att hur mycket avancerad teknik och kunskap vi än får så kan vi många gånger inte kringgå biologin. Kanske något att trösta sig med nästa gång du tänker tillbaka på din (eller din partners) förlossning. Eller då du i framtiden andas igenom dina värkar. Och till oss som blev akut snittade: de där timmarna av smärta var faktiskt också till nytta. Så misströsta inte!

(Detta inlägg försöker inte skuldbelägga eller agera pekpinne. Min uppfattning är att varje kvinna bestämmer över sin egen kropp och känner och vet vad den klarar av och mår bäst av. För många är planerade kejsarsnitt en medicinsk nödvändighet. Som jag ser det är kunskap makt att kunna ta förnuftiga beslut och förändra världen i en positiv riktning.)

*Det ska dock förtydligas att den typ av stress som vi pratar om här inte är samma sak som kronisk, långvarig, stress. Vilket snarare har visat sig ha negativa hälsoeffekter (vilket jag inte går in på här). 

Louise Sjöholm har en grundutbildning i molekylärbiologi och en doktorsexamen i depressionsgenetik från Karolinska Institutet. Sedan sju år tillbaka jobbar hon som epigenetiker och forskar kring mag-tarmkanalens roll i autoimmuna sjukdomar, alltså sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden. Hon är även intresserad av att förstå  bakteriernas epigenetik och dess koppling till hälsa och sjukdom. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.