fbpx

Äntligen!

Till alla näringsjägare: Food Pharmacys kökskollektion

BESÖK SHOPPEN

ORDINATION

Det här är en blogg om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat. Ordineras till alla som vill äta sig till ett friskare liv. Går inte att överdosera.

Food Pharmacy

Post image

Releasefest för vår kökskollektion för näringsjägare

Sent ska syndarna vakna. I går efter jobbet hade vi pressrelese för våra nya produkter och först nu lägger vi upp bildbevisen. Alla var där – skärbrädorna, kökshanddukarna, förklädena, juliennestrimlaren, den ultimata matlådan, kökstermometern och salladbesticken. Och så några vänner, kunder och lite press också förstås.

Tjuvkika gärna:

Här är vi hela gänget! Från vänster till höger: Rebecka, Lina, Sebbe, Anna, Mia, Katja, Julia och Frida. Alltså vi har ju inte mätt med linjal så det kan hända att vi rapade upp oss i lite fel ordning men vad gör det om tusen år? (rätt svar: inte så värst mycket)

Här ser vi två glada laxar, dagen till ära klädda i äpplen och päron, framför valda delar av kollektionen.

Faktarutan var också klädd i äpplen och päron (och om du inte fattade faktaruta-skämtet så är det hög tid att du börjar lyssna på vår podd).

Oookeeej, slog oss precis att vi inte tog några ordentliga bilder på gästerna? Det var andra där, vi lovar. Och vi bjöd på kombucha, vår bridgeblandning och fröknäcke med gråärtshummus, vi lovar. Och alla fick varsin urhärlig goodie-bag, vi lovar.

Gå in på vår instastories om du inte tror oss.

Ja, och resten är historia.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

#sjukmat #friskmat, Debatt

Post image

Förbättra folkhälsan genom ökade krav på de skattefinansierade måltiderna

Den här texten publicerades igår på Debattsidan i SvD.

Tankeövning – som svensk löper du en risk på 0,000025% att dö i en trafikolycka varje år. Och för att hålla siffran nere investerar samhället enorma resurser. Det är därför häpnadsväckande när man läser att svenska Socialstyrelsen går ut med en varning om att 25% av oss riskerar att dö i förtid på grund av fel kost, men förebyggande insatser lyser med sin frånvaro. Vi kan inte blunda för statistiken längre. Vi frågar oss därför – kan den offentliga måltiden vara ett verktyg för att bekämpa denna utveckling?

Idag, den 14 november, är det världsdiabetesdagen. Varje år sedan 1991 har den stora ökningen av diabetes runt om i hela världen uppmärksammats just idag. Tar man hänsyn till befolkningsökningen har antalet diagnostiserade mer än fördubblats de senaste 40 åren. Sedan den 20 december 2006 är FN en del av initiativet kring denna dag, då man antog en resolution som klassade diabetes som ett hot mot den globala hälsan. Detta är unikt, då det är första gången en sådan utfärdas i koppling till en icke-smittsam sjukdom, och innebär en uppmaning till alla nationer att agera för att bromsa den pandemiska utbredningen av sjukdomen.

85-90% av de ungefär 500 000 svenskar som har diabetes är drabbade av typ 2, den typ som kan bromsas och förbättras av sunda kostvanor och motion, och räknas därför i hög grad som en livsstilsrelaterad sjukdom. Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar har generellt ökat kraftigt de senaste åren och prognoserna visar tyvärr att utvecklingen kommer fortsätta i samma riktning. Vår livsstil utgörs av många faktorer så som mat, sömn, stress och motion – men enligt WHO är dålig mat och ett högt blodtryck numera den största riskfaktorn för att dö i förtid i Sverige. Enligt Socialstyrelsen har en fjärdedel av alla svenskar så dåliga matvanor att de riskerar att bli sjuka och dö i förtid. Exempelvis äter bara två av tio svenskar den dagliga mängd frukt och grönt som Livsmedelsverket rekommenderar. Samtidigt kommer det mer och mer forskning som visar att maten vi äter kan förebygga några av våra största folksjukdomar, såsom diabetes typ 2 – sjukdomar som i dag inte bara leder till enormt mycket lidande utan också till stora kostnader, både för den enskilda individen och för samhället.

Ökningen av livsstilssjukdomar är störst i socioekonomiskt utsatta områden, vår hälsa påverkas i större utsträckning än vad de flesta tror av utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och bostadsort. I många områden med goda socioekonomiska förutsättningar i Stockholm, såsom Danderyd, är man friskare än någonsin, men tar man tunnelbanan därifrån till Vårby Gård har livslängden rasat med 4 år. Tankeövning – hur går detta ihop med att det svenska skattefinansierade sjukvårdssystemet vilar på värderingar om att alla medborgare har rätt till jämlik hälsa?

Samtidigt spenderar vi i Sverige över 8 miljarder av skattebetalarnas pengar om året på råvaror till de 3 miljoner måltider som serveras dagligen i offentlig regi. Det finns också gott om rekommendationer för hur den offentliga måltiden bör utformas, men trots det lever majoriteten av institutionerna inte upp till dessa – och det finns inte heller någon uppföljning eller kontroll av vad våra gemensamma pengar faktiskt spenderas på.

På alldeles för många håll serveras det idag måltider i offentlig regi som bidrar till att höja blodsockret drastiskt. Det medför att kroppen tvingas producera höga mängder insulin för att sänka blodsockret. Detta är inga problem om våra kroppar utsätts för det då och då men när det blir en regel snarare än ett undantag ökar det risken för att drabbas av förstadie till diabetes typ 2, och även andra livsstilsrelaterade sjukdomar.

En av de viktigaste anledningarna till att vi äter fel idag är okunskap. Vi måste därför se möjligheten i att använda den offentliga måltiden som en utbildningsinsats. Genom att höja kvaliteten på de måltider som serveras i offentlig regi är vi övertygade om att vi kan förebygga ohälsa genom att vi skapar ringar på vattnet i form av både direkta och indirekta resultat. Barn som tidigt lär sig att äta nyttigt i skolan tar med sig detta hem till sin familj. Vuxna som serveras bra mat i kontakt med exempelvis vården får referenser på hur man bör äta för att följa de kostråd som bidrar till att hålla oss friska.

Vi måste använda alla tillgängliga resurser för att bromsa den rådande utvecklingen av typ 2 diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar om vårt samhälle ska ha råd att bära kostnaden för vården i framtiden. Den offentliga måltiden ser vi som en självklar del i detta arbete. Vi uppmanar regering och landsting att ta vara på all den fantastiska kompetens och de rekommendationer som finns genom att skapa förutsättningar för att de efterlevs. Utöver det föreslår vi tre konkreta åtgärder som kan hjälpa till att höja kvalitén på de offentliga måltiderna:

  1. Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög kvalitet i hela landet, oavsett vart man bor.
  2. Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.
  3. Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. Idag finns det många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas och spridas vidare till de som behöver den.

Tankeövning. När förutsättningarna finns, när frisk mat inte behöver kosta mer och i längden leder till stora samhälleliga besparingar genom en avsevärt bättre folkhälsa. Borde vi då inte kunna kräva en bättre offentlig måltid?

Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i föreningen Frisk mat

Den ideella föreningen Frisk mat är ett initiativ från Food Pharmacy som startades med uppropet #sjukmat i januari 2018. Föreningen arbetar för att den skattefinansierade maten inom vård, skola och omsorg ska vara näringsrik och aptitlig.

Dela

Kommentera

#sjukmat #friskmat, Ann Fernholm, Debatt

Post image

Världsdiabetesdagen – en manifestation mot sockret

Varje dag i två veckor lämnar vi över ordet till våra vänner på Kostfonden med Ann Fernholm i spetsen.

Vilken dag det blev igår! Tidigt på morgonen åkte Kostfonden mot TV4 och dukade i Nyhetsmorgon upp den mängd sötsaker som varje år produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj. Sedan fraktade vi alla sötsakerna – flera hundra kilo – till Mynttorget vid riksdagen, där ett flertal riksdagsledamöter besökte vårt tält.

Egentligen började dagen redan klockan fyra. Då publicerade Aftonbladet Kostfondens debattartikel, som handlade om socker, ökningen av livsstilssjukdomarna och att vi alla måste ta ett ansvar för att få ner överkonsumtionen av sötsaker. Vi uppmanade till exempel ägare av livsmedelsbutiker att flytta bort godiset från kassaköerna. Hungriga konsumenters sötsug genererar vinst, men fetma är den största riskfaktorn för cancer efter rökning. Det extra klirret i kassan kommer på bekostnad av att fler drabbas av cancer.

Kostfonden med i Nyhetsmorgon

Klockan 5.30 var vi sedan på plats i TV4:as studie för att duka upp alla de sötsaker som produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj varje år:

Vi hade försökt förbereda TV4 på att det var mycket, men borden de hade ställt fram räckte inte på långa vägar. En stor del av allt sött fick därför hamna på golvet. Har ni sett inslaget? Följ den här länken.

Vi vill passa på att tacka Pia af Rolén och Fabian Wendt som stig upp hiskeligt tidigt, helt ideellt, för att hjälpa oss att bära alla dessa sötsaker!

Årets sötsaksfest

Vår nästa anhalt var Mynttorget vid riksdagen. Där dukade vi återigen upp allt sött:

I många andra länder är läsk den största källan till socker, här i Sverige är det godis:

Det produceras 60 kg choklad och godis varje år åt en tvåbarnsfamilj. En del av allt detta slängs bort, men eftersom godis är hållbart är svinnet litet.

Alla i projektgruppen var dock ense om att läskigast på hela bordet var nog dessa munkar:

Ni undrar om riksdagen kommer att göra något åt det tillsatta sockret i våra livsmedel nu? Vi tror oss ha satt lite mera fart på den snöboll som redan har börjat rulla. En gång i tiden var det otänkbart att ta bort rökrummen från sjukhuset. Vi tror att det i framtiden kommer vara otänkbart att låta barn äta flingor som är lika söta som kakor till frukost.

Kika in här i morgon igen. Då fortsätter vi att syna sockret!

Vill du hjälpa Kostfonden att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens? Bli månadsgivare, företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43.

Dela

Kommentera

Recept, Therese Elgquist

Post image

Rödbetsquinotto med sparris och svartkål

Gillar du också krämig italiensk risotto? Då tycker vi att du ska testa quinotto – risottons trevliga kusin från landet som du gör på quinoa istället för ris. Istället för ost använder vi i det här receptet en enkel kräm på vita bönor som blandas ner i slutet och gör rätten krämig – och samtidigt ger en extra dos protein.

Servera så här, alltså toppad med sparris eller svartkål, eller låt quinotton bli ett tillbehör till någon annan favoriträtt.

Rödbetsquinotto med sparris och svartkål
(4 portioner)

1 förp. kokta cannellinibönor à ca 230 g (avrunnen vikt)
1 tsk näringsjäst
1 msk färskpressad citronsaft (från en ekocitron)
6 dl vatten
2 medelstora rödbetor, skalade och tärnade
1 schalottenlök, finhackad
10 färska salviablad, finhackade
2 msk kallpressad olivolja
3 dl röd quinoa
250 g grön sparris
100 g svartkål
havssalt och nymalen svartpeppar

Topping:
skalade hampafrön

Värm ugnen till 150 grader. Kör bönor, näringsjäst, citronsaft och 1 deciliter av vattnet i en mixer till en slät puré. Smaka av med salt och peppar. Ställ åt sidan.

Plocka fram en gryta och fräs rödbetor, lök och salvia på medelvärme i 1 matsked olivolja i 5 minuter, utan att löken tar färg. Tillsätt quinoa och vatten och låt sjuda i 15 minuter, tills det mesta av vätskan har absorberats. Vänd ner bönpurén i grytan och rör om till en krämig quinotto (tillsätt en extra skvätt vatten om den känns för torr). Smaka av med salt och peppar.

Bryt av den nedre torra biten på sparrisen, och skär bort den nedre hårda stammen på svartkålen och riv bladen i mindre bitar. Blanda med 1 matsked olivolja och lägg på en bakplåt. Rosta mitt i ugnen i 10 minuter, tills sparrisen mjuknat något och svartkålen blivit krispig. Servera risotton med sparris och svartkål. Glöm inte att strö över lite hampafrön!

Receptet finns också i Therese nya bok The new green protein: 20 gröna proteinkällor och 60 enkla, läckra recept (Bonnier Fakta). 

Dela

Kommentera