Professorns spalt, Stig Bengmark

Hedra dina skyddsbakterier och du må länge leva på jorden.

Ikon_professorns_spaltÄntligen måndag och dags för ännu en krönika signerad professor Stig Bengmark. I dag fördjupar han sig i god- och elakartade bakterier, och poängterar än en gång hur viktigt det är att vi ger våra godartade ”skyddsbakterier” rätt förutsättningar så att de inte lämnar oss i sticket och lämnar över scenen till de elakartade sjukdomsbringande bakterierna. Trevlig läsning!

Våra skyddsbakterier får inte den mat de behöver

Våra kroppar är nerlusade med mikroorganismer och framför allt bakterier. Det kanske låter konstigt, men faktum är att de finns överallt på oss – på huden, i håret, i vaginan, i magtarmkanalen och i andningsvägarna – och de har ytterst viktiga funktioner för vår hälsa och vårt välmående.

Egentligen är det meningen att människor och djur ska födas sterila, men i samma sekund som ett barn föds får det en ”slick” av mammans bakterier (som därigenom ärvs). Omvärlden och framför allt modersmjölken berikar de närmaste månaderna efter födseln med flera arter, och antalet skyddsbakterier i en hälsosam kropp växer snabbt. Bakterierna förblir i princip desamma genom hela livet och en individs uppsättning och mönster av skyddsbakterier (kallas i vetenskapen mikrobiom) är så specifikt att man skulle kunna använda individens avföring för att identifiera personen.

Tyvärr så hedrar vi inte mikrobiomets behov som vi skulle göra om vi visste villkoren. Tvärtom har vi gjort livet miserabelt för våra vänner. Skyddsbakterierna får inte den fiberrika, mineralrika och antioxidantrika mat de vill ha, åtminstone inte i tillräcklig mängd, och dessutom utsätter vi tarmens flora av godartade bakterier (mikrobiota) för alldeles för mycket kemikalier av olika slag, helt emot deras vilja. Kemikalier som finns från början i maten eller som uppkommer när maten bereds av industrin eller det egna köket (hit hör bl a gluten i viss säd, kasein i mjölk och upphettningsprodukter som akrylamid, AGE och ALE ).

Så, hur får vi skyddsbakterierna att trivas?

För snart 100 år sedan iakttog en dansk forskare som hette Gram i efternamn, att vissa bakterier tog upp färg i sitt skal medan andra inte gjorde det. Bakterier som tar upp färg kallas sedan dess för Grampositiva (Gram+), medan de som inte gör det kallas Gramnegativa (Gram-). Flertalet Gram+ är godartade medan flertalet Gram- är sjukdomsalstrande, och producerar bl a giftet endotoxin som är starkt inflammations- och sjukdomsframkallande.

Det positiva med de Grampositiva bakterierna är att de, förutsatt att de befinner sig i en miljö som de trivs i, har egenskapen att kunna trycka undan de inflammationsframkallande och sjukdomsalstrande Gramnegativa bakterierna. Gram+ kräver dock mycket mineraler, speciellt magnesium, för att kunna växa till sig och dominera. Rå, fryst eller lätt ångkokt grönkål, broccoli, spenat, blad från rödbetor, morötter samt avokado, är säkra källor av det som de godartade bakterierna vill ha, men speciellt rika på t ex magnesium är dock föda förtecknad på denna bild:

Fig_no_3_Magnesium_lista-01

Under optimala omständigheter skall det få finnas ungefär en elakartad bakterie per en miljon godartade bakterier, men tyvärr ser det sällan, om någonsin, så bra ut bland oss som lagt oss till med västerländsk livsstil och matvanor.

Utöver att trycka bort de elakartade bakterierna, utövar Gram+ en mängd goda funktioner som t ex:

* Producera korta vattenlösliga fettsyror (med bara 4-5 kolatomer) som t ex smörsyra och valeriansyra, som lätt tas upp av och ger näring till tarmväggen. Detta förstärker tarmväggens barriärfunktion och förhindrar att tarmen läcker innehåll från avföringen – gifter, döda eller levande bakterier eller rester av bakterier – in i kroppen, ett tillstånd som är mycket vanligt och som tjänar som inkörsport till sjukdom – ofta kallat ”Leaky Gut”

* Extrahera en mängd nyttigheter – antioxidanter, vitaminer, viktiga aminosyror och energi – ur bl a de färska blad vi äter, för att sedan skicka det vidare in i kroppen. Till dessa nyttigheter hör även socker, som är en viktig energi för kroppens och inte minst hjärnans funktion, men detta socker kommer dock kroppen långsamt tillgodo – utsträckt över flera timmar – ett riktigt välfungerande ”slow release”-system.

Gram+ lämnar över scenen till Gram-

Avslutningsvis kan man säga att Grampositiva bakterier och Gramnegativa bakterier har helt olika ”sociala” beteendemönster. När det inte finns tillräckligt med föda och miljön inte duger, så tackar Gram+ artigt för sig och försvinner i all tysthet. Detta lämnar över scenen till de Gramnegativa bakterierna som snabbt tar över miljön som t ex tarmen, och ställer om immunsystemet mot ökad inflammation. Och, de stannar inte bara i tarmen utan infiltrerar dessutom resten av kroppen i form av gifter, bakterier (levande eller döda) eller bakterierester. Till slut ställer de om metabolismen i kroppen, vilket är FRÄMSTA orsaken till akuta och kronisk inflammationer och infektioner, samt till fetma och kroniska sjukdomar.

Om man inte äter helt perfekt finns det i dag ett populärt kosttillskott som heter probiotika och som tillför extra skyddsbakterier till magen. Det finns på Apoteteket och i var och varannan hälsokostaffär, dock är det viktigt att komma ihåg när man köper probiotika att cirka 80 % av det som säljs är helt värdelöst – något som jag kommer att återkomma till många gånger framöver.