Professorns spalt, Stig Bengmark

Kronisk inflammation och sjukdom börjar i tarmen.

Ikon_professorns_spalt

Så, det är måndag igen och dags för professor Stig Bengmarks andra krönika. Ni som läste hans förra krönika minns kanske att Stig avslutade med att säga att kronisk inflammation börjar i tarmen, och i dag tänker han förklara vad sjutton han menade med det. Trevlig läsning!

Matens grad av raffinering bestämmer var den tas upp av kroppen

All mat vi äter lämnar förr eller senare tarmen och går in i blodet för transport till kroppens celler. Så långt allting gott. Frågan är bara var i tarmen maten tas upp – redan i tunntarmen eller 3-4 timmar senare i grovtarmen?

Ju längre maten får stanna i tarmen desto bättre, och det är matens grad av raffinering som bestämmer var den tas upp av kroppen. Mat som behandlats industriellt, antingen redan av livsmedelsindustrin eller – ännu vanligare – i det egna köket, är så bearbetad att den tas upp redan högt upp i tunntarmen. Och det är inte till fördel för kroppen.

Den oraffinerade maten däremot – råa frukter, grönsaker och rotfrukter – är så svårsmält att den till sin huvuddel transporteras den 3-4 timmar långa vägen som det tar ner till grovtarmen, där den bryts ner av tarmfloran (mikrobiota). Detta är alltid önskvärt. Under miljontals år har denna väg varit helt dominerande och cirka 80 % av den mat som då åts togs upp i kroppen på detta sätt.

Så, varför är det bättre att maten tas upp i grovtarmen?

När den oraffinerade och mer svårsmälta maten når grovtarmen ger den också näring till en omfattande, hälsobringande flora av godartade bakterier, samt ger floran av godartade bakterier möjlighet att föröka sig. Det här gör att floran av godartade bakterier kan utföra sina livsviktiga funktioner som är absolut nödvändiga för optimal hälsa:

* Undertrycka eventuell dominans av elakartade sjukdomsbringande bakterier. Om de elakartade bakterierna i stället får dominera ostört skickar de in gifter i kroppen eller tar sig till och med själva in i kroppen. Där skapar de inflammation med åtföljande fetma och akuta och kroniska sjukdomar.
* Stimulera immunförsvaret. Större delen av immunförsvaret sitter i tarmarna – här produceras huvudparten av kroppens immunglobuliner och här ”skolas” kroppens immunceller för funktion runt om i kroppen.
* Frisätta nyttiga ämnen från de plantor vi äter som t ex en mängd korta fettsyror, aminosyror, vitaminer och antioxidanter, som tas upp och kommer kroppen tillgodo.
* Tillföra kroppen energi bl a socker, men nu i takt med kroppens behov – ”slow release” – istället för på det chockartade sätt som sker när sockret äts som raffinerat och då tillförs i stora mängder högt uppe i tunntarmen.

Varför är det så dåligt att maten tas upp redan i tunntarmen?

Om maten istället tas upp redan i tunntarmen går man miste om alla hälsofördelar ovan. Dessutom är det förenat med många nackdelar som på lång sikt är direkt livshotande, då det:

* Starkt anstränger matsmältningsorgan t ex lever och bukspottskörtlar, som tvingas arbeta under högtryck för att så fort som möjligt bli av med överskottet av socker i blodet. Det här är mycket skadligt för kroppen och dess celler.
* Skapar kronisk inflammation och bidrar långsiktigt till fetma och kroniska sjukdomar främst diabetes och Alzheimers.
* Ger en dåligt fungerande tarmflora och nedsatt immunförsvar med åtföljande vanlig förekomst av förkylningar och andra akuta och kroniska sjukdomar.

60% av maten vi äter i dag tas upp i tunntarmen

Att den moderna maten, där ofta industrin och/eller det egna köket redan har gjort det arbete som under miljontals år utförts av våra tarmbakterier, tas upp redan högt i tunntarmen är med andra ord inte alls bra. Medan denna genväg bara utnyttjades av en bråkdel – mindre än 15% – av den mat våra förfäder åt, har den idag blivit huvudvägen in för all den sockriga och sockerliknande mat som vi sätter i oss – så mycket som 60% av maten vi äter idag tas upp redan i tunntarmen.

Fig_no_2_80-10-10-01

För optimalt upptag i grovtarmen borde man i stället äta enligt 80/10/10-modellen – 80% råa grönsaker, 10% vegetabiliska fetter och 10% vegetabiliska proteiner. Detta är till stor fördel för våra skyddsbakterier i magen. Om skyddsbakteriernas viktiga funktion för god hälsa kommer jag att berätta mer om nästa måndag.