Professorns spalt, Stig Bengmark

När jag var liten trodde alla att smörgås och mjölk var det nyttigaste man kunde äta.

Ikon_professorns_spaltNär jag var barn så trodde alla att smörgås och mjölk, liksom köttbullar och potatismos, var det nyttigaste man kunde äta. Och nyttigast av allt, det var knäckebröd med messmör. I dag vet vi att det är precis tvärtom. Denna krönika syftar till att diskutera mejerivarors inflytande på hälsa och åldrande. Till brödet återkommer jag i nästa krönika.

Generellt för mejerivaror gäller att de:

Innehåller rikligt av bl a sockerarterna laktos och D-galaktos.
Laktos och D-galaktos bidrar båda starkt till förhöjd inflammation i kroppen, som i sin tur bidrar till nedsatt immunförsvar och ohälsa. Därtill har D-galaktos i djurförsök, även i mycket låg dos, visat sig ge upphov till nedbrytning av vävnader (speciellt i nervsystemet), nedsatt minne, för tidigt åldrande och förkortad livslängd.

Innehåller en stor mängd av proteinet kasein.
Kasein har starka inflammationsframkallande egenskaper som motverkar tillväxt/förnyelse av godartad tarmflora.

Innehåller stora mängder långkedjiga mättade fetter.
Långkedjiga fetter ger upphov till högt blodfett och skapar förstadier till åderförkalkning senare i livet. Endast fetter med lägre antal kolatomer än 12 kan tas upp direkt till levern via portådern. Fetter med längre kedjor som t ex ”kofetter”, tvingas däremot ta den långa resan till levern via lymfsystemet och allmänna blodcirkulationen. Nackdelen med detta är att de stannar i blodcirkulationen alltför länge, ofta i flera timmar, vilket gör blodet tjockare och mer tungflytande. Om det finns trånga passager i t ex hjärtats eller hjärnans blodkärl, kan detta leda till hjärtinfarkt eller stroke. Dessutom blir ett av kroppens viktigaste immunorgan, tapeten på blodkärlens insida (endotelet), kraftigt ansträngt och immuncellernas makrofager blir kraftigt utsatta när de gör allt de kan för att ta bort fettet ur blodet.

Innehåller stora mängder upphettningsgifter, såsom exempelvis akrylamid, speciellt rikligt i mjölkpulver.
1912 visade fransmannen Louis Camille Maillard att gifter från upphettad mat gav upphov till kroniska sjukdomar – för detta fick han Franska Akademiens högsta pris, men därefter gjorde man allt för att glömma det. Med utvecklandet av moderna tekniker som molekylärbiologi kunde man i slutet av 1900-talet dock styrka att han verkligen hade rätt. Pastörisering av mjölk leder till att uppåt 100 nya giftiga och inflammations- och sjukdomsframkallande substanser bildas – gemensamt kallade AGE och ALE – bland dem akrylamid.

Innehåller alldeles för mycket hormoner och tillväxtfaktorer, avsedda att få kalven att bli vuxen och könsmogen inom ett år.
Flera typer av cancer är för sin uppkomst och tillväxt starkt beroende av hormoner – åtminstone de i testiklar, bröst, prostata, ovarier, livmoder och grovtarm. Modern produktionsteknik, med tidig insemination, medför att 80% av mjölken kommer från dräktiga kor. Sådan mjölk innehåller stora mängder av hormoner, allt från hjärn- och hypofyshormoner till hormoner från sköldkörtel och gastrointestinala peptider, och framför allt steroider som östrogener, progesteron och faktiskt också testosteron. Man räknar med att uppåt 80% av de steroider som människan tillförs utifrån kommer från mjölkprodukter. Hormoner följer i stort sett fettet när mjölken separeras i olika fraktioner och innehållet är därför störst i smör och ost (redan helmjölk innehåller dock dubbelt så mycket som skummjölk). Hos flickor bidrar det till tidig bröstutveckling, allt tidigare mensdebut och könsmognad. De stora mängderna av tillförda hormoner påverkar också både mammors och pojkars utveckling negativt, bidrar till fetma och allt större födelsevikter.

Webb

Spock var på sin tid en världsberömd barnläkare och trendsättare inom barnuppfostran. Hans bok – ”The Common Sense Book of Baby and Child Care” – fanns i alla hem på 40-50-talet, även Stigs.

År 2007 studerade ett Institut för Riskvärdering vid Utrechts Universitet tillförseln av östrogener via mjölk. Det befanns vara i medeltal 372 ng per person och dag, vilket författarna rapporterade som ”dramatically more than currently recognized”. Vid mitt uppföljande samtal med Institutets chef några månader senare, framgick att industrin reagerat på detta med total tystnad för att tiga ihjäl resultatet av studien.

Samband mellan mejerivaror och bröstcancer och prostatacancer

Redan för 40 år sedan påpekade kanadensiska forskare att det finns ett klart samband mellan intag av mejerivaror och förekomst av bröstcancer. Observationen var att bröstcancer i stor utsträckning var helt koncentrerat till länder med hög konsumtion av mejerivaror, och nästan saknades helt i länder med låg konsumtion. Tiden var inte mogen, ingen tog det på allvar – industrin gjorde allt för att bevara bilden att mjölken är nyttig. Det skulle ta flera årtionden och hundratusentals fler människor att dö i bröstcancer, innan världen var beredd att på allvar börja titta på problemet.

Webb

I Japan steg mellan 1948 och 1998 frekvensen av prostatacancer 25 gånger, parallellt med att intaget av mejerivaror i landet steg med 2000% (jämfört med Sverige är intaget av mejerivaror dock fortfarande mycket lägre). Nu är det kinesernas tur. De levde under årtusenden med litet eller inget intag av mejerivaror alls, men nu eftersträvar de fullt ut västerländsk livsstil och mjölkkonsumtionen stiger brant, speciellt i de stora städerna. Detta oroar mina kinesiska kollegor, som nu ser hur förekomsten av bröst- och prostatacancer fördubblas vart tionde år.

En nyligen publicerad isländsk undersökning av drygt 9000 män som följts i nästan 25 år och där mer än 2000 män drabbades av prostatacancer, visar att män som i sin ungdom druckit mycket mjölk hade cirka 320% större risk att utveckla prostatacancer än de som druckit lite mjölk.

Webb

Mjölk ger inte starka ben

En i dagarna publicerad solid svensk undersökning följde ca 61 000 kvinnor och 45 000 män från Uppsala, Västmanland och Örebro i drygt 20 år. De som konsumerade mycket mjölkprodukter (mjölk, ost, smör och yoghurt) hade en statistiskt säkerställd högre andel för tidig död och, inte förvånande, också större andel benbrott – tecken på benskörhet. Efter drygt 20 år hade faktiskt 15 000 av kvinnorna avlidit, och drygt 17 000 hade haft någon typ av fraktur. Bland männen, som följdes upp efter elva år, hade 10 000 av ca 45 000 avlidit, och 5000 hade haft en fraktur.

Missledande marknadsföring

Trots alla dessa mörka siffror kan mejeriindustrin känna sig trygg – dess produkter är sedan århundraden ”helgonförklarade” och får inte ifrågasättas. Annat hade det varit om denna industri varit lika hårt övervakad som tobaksindustrin i USA, som i mycket stor utsträckning blivit dömd till flermiljardskadestånd (i dollar) för ”missvisande marknadsföring”.

Den skyddande handen finns kvar över mejeriindustrin. I den gångna veckan förklarade Livsmedelsverket att de inte tänker ändra sina rekommendationer, inte ens efter de senast publicerade studierna.

För referenser och fler bilder, besök min hemsida www.bengmark.com eller se mina föredrag på youtube.com.