Poff sa det, och så var januari slut. Och med tanke på att det inte blev något decembersvep så backar vi bandet lite längre den här gången.

Varför inte börja med vår debattartikel som publicerades på juldagen, den om antibiotikaresistens?

Sedan drog vi på semester och stängde av tekniken. Lina åkte till Österrike och visade österrikarna hur man åker skidor. Mia åkte till Åre och visade Åreborna hur man inte åker skidor.

På nyårsafton lovade vi oss själva att dricka 365 gröna juicer/smoothies i år, dvs en varje dag. Än så länge har vi klarat det! Ibland tar vi en på stan, ofta här eller här eller här, men minst lika ofta gör vi en hemma på eftermiddagen. Som den här nya favoriten, till exempel:

I januari kom vi hem och ställde oss i köket igen. Det här blev månadens populäraste recept, har du inte bakat dem än så gör det i helgen! En vän hörde av sig och mumlade något om att ha citronzest i degen. Låter gott ju, kanske vi ska testa nästa gång?

Stig kom igång med sina härliga krönikor igen, och den som gjorde mest intryck på er den här månaden var den här om att inte äta frukost. Hälsofördelarna med att skippa frukost och kvällsmat verkar ju vara helt fenomenala, och som de positiva hypokondriker vi är bestämde vi oss så klart för att prova. Efter knappt två veckor på 16:8 (fasta 16 timmar, äta 8) kan vi väl sammanfatta det ungefär så här:

Det är inte särskilt svårt att köra periodisk fasta. Faktiskt. Ja, om du inte har några vänner alltså. För har du vänner så vill ju de tyvärr ses ibland och äta middag eller ta en frukost före jobbet. Och då spricker ditt perfekt klockade lilla ätschema. Så, från och med nu kommer vi att köra periodisk fasta de dagarna i veckan det går, och ta lite lättare på det de dagarna det inte går. Bättre ibland än inte alls, tänker vi.

Jo just det ja: Lina har öppnat ett zoo. Först flyttade hamstern Chico in, och nu Pyret som hon lånar på oklar framtid. Dör sötnötsdöden (ÄNTLIGEN fick vi användning för det ordet).

Förra veckan skällde vi lite på Arla som tillsätter extra protein i sina produkter och låter oss tro att vi har ett behov av ett ökat proteinintag (vilket är helt felaktigt), och så sent som i går fick Livsmedelsverket sig en känga. När vi nu har en myndighet som har som uppgift att informera oss om hur vi ska hålla oss friska, så förstår vi verkligen inte hur så här viktig information kan komma bort på vägen?

Vi började läsa den här boken. Alltså den där Ann Fernholm, vilket geni hon är. Har du läst den?

Nu är ju inte det här en bokblogg, men Mia läste även “Expetitionen – Min Kärlekshistoria” i julas. Alltså, Bea Uusman, vilket geni HON är.

Nä du, nu stänger vi den här månaden med gott samvete. Over and out. Ses i vabbruari!