När vi fiskar upp tisdagens morgontidning ur brevlådan och inser att förstanyheten i SvD handlar om gluten, blir vi nästan lite pirriga. Vad har forskningen kommit fram till nu? Ett genombrott? Nya rekommendationer? Vad är det för STOR nyhet som en av Sveriges ledande morgontidningar väljer att blåsa upp på förstasidan?

Tyvärr är förvirringen som artikeln lämnar efter sig mycket större än själva nyheten. Artikeln handlar varken om banbrytande forskning eller ett botemedel mot celiaki, utan om en läkare och ”ledande expert” inom celiaki som varnar för att man inte ska utesluta gluten om man inte är intolerant. Va? Finns det en risk med att utesluta gluten om man inte är glutenintolerant? Spelar det alltså ingen roll att vi upplever att vi mår bättre sedan vi uteslutit spannmål och gluten? Borde vi börja äta gluten ändå?

Som de hypokondriker vi är skenar fantasin i väg, och när Aftonbladet hakar på dagens stora nyhet och experten de rådfrågar tvärsäkert konstaterar att ”det finns inga hälsovinster med att utesluta gluten ur sin kost”, är förvirringen total. Så, vi bestämmer oss för att räta ut våra frågetecken en gång för alla, och själva ta kontakt med experterna som Svenskan och Aftonbladet citerat.

Anneli Ivarsson, överläkare och expert på celiaki, är lite svår att få tag i så vi börjar med att fråga Andrea Mikkelsen, medicine doktor och legitimerad dietist, om det finns någon forskning (kanske en liten ministudie?) som stödjer hennes uttalande om att det inte finns några hälsovinster med att utesluta gluten ur sin kost?

– Nej, svarar Andrea, det finns det inte.
– Men varför sa du så till Aftonblandet då?
– De ringde och frågade mig om man bör utesluta gluten ur kosten om man inte är glutenintolerant, och eftersom majoriteten av svenskar inte får i sig rekommenderat intag av fibrer tycker jag att det är dumt att utesluta en fiberkälla.

Andrea säger att i ”en annan matkultur” hade det kanske inte varit något problem att utesluta gluten men att det är det här med fibrer som oroar henne. Jahopp, tänker vi, då är ju problemet egentligen inte gluten utan att svenskar generellt sett får i sig för lite fibrer? Och fibrer finns ju i en mängd andra livsmedel, t ex grönsaker, som ju dessutom innehåller massa nyttigheter som spannmål saknar.

– Men vi som får i oss mycket fibrer ändå från glutenfria livsmedel som grönsaker, frukt, havre och linfrön då, finns det en risk för oss att utesluta gluten?
– Nej, det finns inga studier som visar på något sådant.

När vi väl får tag på Anneli Ivarsson ger hon en mycket mer nyanserad bild än vad intervjun med henne i Svenskan gjorde. Men det kanske är precis som hon själv säger i vårt samtal med henne: ”Artikeln innehåller ju inte allt jag sa”.

Vi talar med trevliga och pålästa Anneli i nästan en timma, och hon konstaterar att det behövs mer forskning på gluten och att gåtan med gluten inte på något sätt är löst. Hon välkomnar mer forskning i ämnet och säger att vi måste förstå varför en så hög andel, 2-3%, är glutenintoleranta i Sverige. Samt poängterade vikten av att inte själv ställa en diagnos om glutenintolerans och börja utesluta gluten ur sin kost.

– Glutenintolerans är allvarligt och det är viktigt att de som blir diagnosticerade får rätt utbildning i hur de ska äta. Vi har märkt i undersökningar från USA att många som säger att de utesluter gluten ändå äter mycket gluten pga okunskap om vad som innehåller gluten och vad som inte gör det. Om de i stället hade gått till doktorn och fått en diagnos hade de också fått utbildning och kunskap i hur de skulle äta, förklarar Anneli.

Slutsats 1:
Om du misstänker glutenintolerans, uppsök läkare och se till att få gedigen utbildning efter att diagnos ställts.

Vi berättar för Annelie att vi själva utesluter gluten trots att vi inte är glutenintoleranta men att vi är ”näringsnördar” och ser till att få i oss mycket fibrer från frukt och grönt i stället. Vi säger också att vi normalt sett inte köper de dyra glutenfria alternativen utan helt enkelt väljer andra råvaror. Anneli svarar:

– Eftersom vi svenskar inte når upp i rekommenderat intag av fibrer måste man ha god kunskap och vara insatt om man utesluter gluten så att man inte får i sig minskad mängd fibrer på kuppen. Svenskar generellt har dåliga matvanor och produkter som innehåller gluten innehåller ofta fibrer.
– Men, är man insatt och påläst och äter ”naturligt fritt från gluten” kan jag inte tänka mig att det medför problem med att få en fullvärdig kost.

Slutsats 2:
Det är viktigt att äta en fullvärdig kost. Om du byter ut något i kosten var noga med att säkerställa att det alternativ du byter till inte innehåller färre näringsämnen.

I vårt lärorika samtal med Anneli lär vi oss också att man bör gå och testa sig om man har ett barn, syskon, mamma eller en pappa som har celiaki eftersom det är ärftligt. Anneli är väldigt pedagogisk och lär oss att gluten inte kan växa bort (som man trodde på 70-talet). Oftast upplever många av de odiagnosticerade personerna först efter att de uteslutit gluten att de hade besvär av att gluten. Anneli är mycket bekymrad över det faktum att det finns ca 140 000 människor i Sverige som i dag inte vet att de har celiaki.

Vi ringer upp professor Stig Bengmark som är fd klinikchef på Lunds Universitet och som har tillbringat de senaste 30 åren med att forska på tarmfloran, och frågar honom rakt ut vad han tycker om att media nästintill uppmanat folk att inte utesluta gluten. Stig svarar:

– Ja, det är väldigt sorgligt. Vi som forskar på tarmfloran är medvetna att gluten inte tolereras väl av tarmfloran – det har man vetat länge. Redan 1962 visade Dubos och Schaedler att tarmbakterier som t ex laktobaciller inte växer till i en miljö med mjölkproteinet kasein och vete- råg- och kornproteinet gluten – de tre sädesslag som, i motsats till hundratals andra och mer näringsrika sädesslag, innehåller proteinet gluten i olika varianter.

I den nya boken ”Charmen med tarmen” som just nu ligger på våra nattygsbord, bekräftar forskaren Giulia Enders det Stig säger: att forskningen hela tiden visar nya framsteg om hur viktig den sk mikrobiotan (tarmbakterierna) är, och det är en god investering i hälsan att ta hand om din tarmflora. Den har helt enkelt större betydelse för hälsa och välmående än vad vi tidigare förstått.

Vilken lång dag. Först talade vi med Andrea Mikkelson som sa att hon inte kunde bevisa att det inte fanns några hälsovinster med att utesluta gluten. Sedan talade vi med Anneli Ivarson som varken uppmanar folk till att utesluta eller införa gluten. Hennes uppmaning är i stället att alla som tror att de är glutenintoleranta bör gå och testa sig för att få en diagnos och utbildning. Generellt är hon trött på dieter och tycker att det är viktigt att vi lär oss mer om hur vi kan komponera en kost så att den blir näringsmässigt fullvärdig, och om vi medveten väljer kost som är näringsriktigt fullvärdig ser Anneli det inte som ett problem att äta ”naturligt glutenfritt” som hon kallar det. Och sist men inte minst talade vi med Stig Bengmark som tycker att vi med fördel ska fortsätta utesluta gluten eftersom det inte innehåller något unikt näringsmässigt (uteslutande av gluten behöver inte betyda uteslutande av fibrer). Det finns i dag 473 vetenskapliga artiklar om glutens negativa inflytande på hälsan i PubMed men alla tre var överens om en sak: det behövs mer forskning på området.

Slutsats 3:
Alla bör fortsätta att samla på sig kunskap om kosten och dess inverkan på hälsan, och själva välja om de vill eller inte vill äta gluten.

Och avslutningsvis känner vi väl att rubriken på förstasidan i tisdagens SvD snarare borde varit något i stil med:

OBS! Om du tror att du lider av glutenintolerans bör du omedelbart uppsöka läkare. Det kan ju nämligen vara direkt skadligt att vara glutenintolerant och inte ha testat sig.

Fast det kanske inte hade varit en riktig nyhet, det heller?