Professorns spalt

Din vikt. Viktigare än vad du kanske tror.

Ikon_professorns_spalt

I Stig Bengmarks senaste krönika (du hittar den här) rekommenderade han oss att äta en kost som liknar paleolitisk kost (kallas ofta paleo). I dagens krönika berättar han hur den raffinerade västerländska kosten kan ställa till det för oss, skapa inflammationer i kroppen och ge fetma och sjukdom. Ruggig men väldigt lärorik läsning!

Fetma var ett tecken på välstånd

Det inte roligt för mig att dela med mig av, och inte uppmuntrande för någon att ta del av, den kunskap som finns om övervikt och fetma. Det som skett och sker är helt enkelt ett mycket sorgligt kapitel och, vad värre är, enligt alla prognoser kommer det att bli ännu värre i takt med att resten av världen anpassar sig till vår västerländska livsstil – mycket stress, lite motion och urusla matvanor. Men skjut inte budbäraren – jag berättar bara som det är.

Människor har varit feta i tusentals år – fetma fanns redan på bibelns tid. Det var tillgången till eld, möjligheten att koka och grilla maten och framför allt tillkomsten av jordbruk och därmed metoder att massproducera mat, som skapade möjligheten att övergöda kroppen. Länge var det ett privilegium för de rika att få äta sig feta – fetma var faktiskt en statussymbol en gång i tiden. I dag är det låginkomsttagarnas och de lågutbildades gissel – svenska studier visar att dessa har ca 60 % mer fetma och sjukdomar än resten av befolkningen. Det är särskilt tragiskt att i samma utsträckning drabbar deras barn, något som ofta sätter spår för resten av livet. I viss utsträckning avgörs det nämligen redan tidigt i livet – i perioden då immunsystemet utvecklas och finkalibreras – om man skall drabbas av kroniska sjukdomar när man blir gammal. Du som förälder har faktiskt betydande ansvar för hur det går för ditt barn senare i livet.

Våra urföräldrar var aldrig feta – det är inte generna som bestämmer

Våra urföräldrar – de som levde på paleolitisk tid – var sannolikt aldrig feta, och det är inte heller de som i vår tid valt att leva ett paleolitiskt liv. Det anses att våra förfäder sprang omkring 15 km varje dag för att finna mat och att de åt en kost som i modern tappning kommit att kallas 80/10/10 – 80% grönt ,rått och fiberrikt (i dag grön sallad, grönkål, broccoli, spenat, persilja, kryddväxter och liknande), 10% fett (i dag avokado, kokos, choklad och liknande) och 10% protein (i dag ärtor, böner, linser, fröer nötter, mandel och liknande). De som lever paleolitiskt i dag, t ex urbefolkningar som Abkhasia (en prehistorisk grupp i Georgien vid Svarta havet), Hunzas (en folkspillra i Norra Pakistan) och Vilkabamba (en spillra av det tidigare inkafolket som lever i bergen i Ecuador), är aldrig feta, blir sällan sjuka och ofta 100 år eller äldre. Trots att de arbetar hårt på fälten så klarar de sig på 1700-1800 kalorier om dagen – dvs långt under det som myndigheterna rekommenderar.

Fig_no_29_urfolkslag_kaloriintag-01

Det är konsumtion av kalorikondenserad raffinerad föda som gör oss feta och sjuka

Det måste sägas klart och tydligt – det är mat från jordbruket som raffinerats och kalorikondenserats genom olika industriella processer, som skapar problemen. Det är främst socker och socker-lik mat som bröd (även mörkt), pizza, kokta rotfrukter (potatis, morötter, rödbetor, palsternackor), pasta och kokt raffinerat vitt ris, som ställer till det. Bland de värsta bovarna hittar vi många av de glutenfria köpebröden som är bakade på billigt potatis- och majsmjöl och som knappast innehåller mycket nyttigheter men däremot massor av kaloririk stärkelse och socker. Och det mesta av det vi äter är växt-förädlat, inte minst majs, för att ge bättre avkastning (mera kalorier) och en del är dessutom numera ofta GMO-framställt (enbart gjort för att öka vinsten) vilket bidrar starkt till att göra oss både feta och sjuka.

Här hjälper det inte att vara vegetarian eller vegan – maten jag nämner här ovan har visserligen sitt ursprung i växter, men är trots det mycket onyttig på grund av hur den har blivit behandlad. Socker tas fram genom att man bl.a. kokar sockerbeta, sockerrör eller majs och det är precis samma sak som du och jag gör när vi kokar potatis och andra rotfrukter i det egna köket. Detta tillför faktiskt nästan lika mycket socker ochibland mycket mer än det som butiken tillhandahåller. Det är en tröst att kokta rotfrukter som t.ex. potatis som kokats försiktig till krispighet (lätt underkokt) återgår till att bli fibrer när de får kallna. Denna process kallas regradering/rekriststallisering.

Sverige i toppen i världen i konsumtion av socker och fett – WHO varnar Sverige

Konsumtionen av raffinerat socker har under senare år legat stadigt mellan 34 och 35 kg per år i Sverige, vilket är 87 gram per dag och individ (ca 30 strukna teskedar eller 450 kalorier). Detta ger Sverige en nionde plats i världens sockerliga. WHO som generöst vill medge 25 gr per individ och dag (6 strukna teskedar, ca 57 kalorier) varnade speciellt Sverige förra året för att sockerintaget är för stort i vårt land. För egen del är jag närmast noll-tolerant – våra förfäder åt inget raffinerat socker och det bör inte heller vi göra.

Men vi äter alldeles för mycket fett också

Mänskligheten äter även alldeles för mycket av långkedliga fettsyror (minst 80% kommer från ko och gris som kött eller mejerivaror). Det är viktigt att veta att dessa fetter inte, som annan näring, kan tas upp direkt via portådern och snabbt omvandlas till energi av levern – molekylerna är alldeles för stora för det. I stället tas de upp via lymfsystemet och stora lymfgången och kommer in i den allmänna blodcirkulationen där de ofta stannar i ett par timmar innan de slutligen, som av en tillfällighet, når levern och omvandlas till energi. Detta skapar en stor påfrestning för kroppen och har fått namnet postprandial inflammation.

-31c6cf70a77d4ebc_edit

Bara djur i fångenskap blir feta och sjuka – där får de västerländsk djurfoder

Djur i naturen utan tillgång till västerländsk djurmat är sällan feta och sjuka. Först när de hålls i fångenskap och får livnära sig västerländskt blir de sjuka. Detta är vad som hände med gorillorna i Clevelands djurpark, som blev svårt hjärtsjuka, men som också tillfrisknade igen då de fick den föda de var skapade för.

Den ”dödliga kvartetten” av symtom utgör mångdubbelt större risk till ohälsa och död än tobak och alkohol lagt tillsammans

Forskare I USA, Canada och Tyskland studerade nyligen dödsrisken vid olika manifestationer av sjukdom. I stället för att titta på dödligheten vid olika sjukdomar utgick de från dödligheten vid olika symtom. Jag ber dig att noggrant studera bilden nedan. Som väntat var rökning den ledande dödsorsaken, om än med mycket liten marginal. Högt blodtryck visade sig nämligen vara nästan lika farligt, följt av fetma. Alkoholmissbruk kom först på tionde plats, och den sammanlagda dödsrisken av symtomen mellan plats 2 till 9 – alla resultat av överkonsumtion av västerländsk föda – var faktiskt mångdubbelt större än den sammanlagda risken av rökning och alkohol. Forskare talar idag om the deadly quartet – de fyra symtom, som tillsammans medför den i särklass största risken för ”förtidig” död: betydande fetma, högt blodtryck, för högt blodsocker och för hög halt av fetter i blodet.

Fig_no_30_death_risks-01

 

Svensken Eskil Kylin var den som först (1920) riktade uppmärksamheten mot risken av kombinationen av dessa ”skevheter” i kroppens ämnesomsättning – en kombination som senare fick namnet metabolt syndrom. I dag uppfattas metabolt syndrom som sjukdomens moder – d.v.s. bukfetma, högt blodtryck, för mycket fett i blodet, för mycket socker i blodet, lågt nyttigt kolesterol och hög halt av urinsyra i blodet.

Det låter konstigt, men det är måltiden i sig som skapar ökad inflammation i kroppen

Västerländsk mat tas upp mest redan i tunntarmen och skapar en enorm börda för våra inre organ, speciellt lever och bukspottkörtel men även njurar. Detta utlöser en process som kallas postprandial inflammation, som skapas av på tok för mycket fett och socker i blodet samt en kraftig ökning av inflammationsframkallande gifter i kroppen, främst från tarmen som t ex bakteriegiftet endotoxin. En betydande ökning av inflammationsframkallande signalsubstanser ses också i blodet liksom av antalet vita blodkroppar – ju mer socker, desto starkare blir reaktionen. Effekten har beräknats bidra med lika mycket inflammation som snabb rökning av tre cigaretter (Erridge C et al Am J Clin Nutr. 2007;86:1286-1292. Ceriello A Diabetes 2004; 53: 701–710). Få och små måltider har många fördelar – paleolitikerna åt/äter bara två gånger om dagen – oftast mitt på dagen och tidig kväll.

Feta människor saknar viktiga tarmbakterier

Det måste med kraft påpekas att det inte bara är för lite motion och för mycket mat som gör dig fet. Långt därifrån! Fetma orsakas av inflammation och allt som ger inflammation bidrar faktiskt till fetma. Det är ett särskilt stort problem att feta människor i grunden har helt andra tarmbakterier – mindre av de godartade och mycket mer av de sjukdomsalstrande. Dessa levererar mer av inflammationsframkallade gifter som bakteriegiftet endotoxin in i kroppen, men de saknar också så gott som helt många nyttiga bakterier bl.a. de som jag forskar kring – Lb Plantarum och Lb Paracasei – bakterier som bl.a. visat sig hålla borta antibiotikaresistenta stammar.

Det måste också påpekas att om man ”släcker” inflammationen mer eller mindre helt så ger det också fetma – något man ofta ser hos individer som tar starka antiinflammatoriska mediciner som kortison, prednisolon, NSAID-tabletter och vissa cytostatika.

Även D-vitaminbrist bidrar till inflammation och fetma, liksom din mammas livsstil – både en fet och en anorektisk mamma bidrar negativt. Övergödning eller svält av fostret och snålt eller för generöst inställd ämnesomsättning och immunfunktion är negativt. För stort intag av proinflammatoriska proteiner både som supplement och/eller ingående i födan (t ex gluten och kasein) liksom intag av läkemedel, bidrar till ökad inflammation. Även dålig sömn, dålig dygnsrytm (nattsudd, skiftarbete), då man slutat röka eller ägnar för liten tid för organvila/detox, bidrar till fetma.

Fettvävnaden – kroppens skräptunna

När bördan av kemikalier, läkemedel, hormoner, bakterier, bakteriegifter som endotoxin, uremiska gifter och plastgifter av olika slag blir för stor och kroppen inte har annan möjlighet att göra sig av med dessa gifter, så väljer den att låsa in gifterna i kroppens fettlager. En nyligen genomförd undersökning visar att feta personer jämfört med smala har 2-3 gånger mer av kemiska produkter lagrat i sin fettvävnad (Kim MJ et al Environ Health Perspect 2011;119:377-383).

Omvärldsgifter kommer bl.a. från mat som förvarats i plastförpackning – även mat som ser ut att ha förvarats i papper har i själva verket förvarats i plast då sådana förpackningar har alltid en plasthinna på insidan. Att plastinnehåll går över på innehållet har vi vetat länge, bl.a. iakttogs det redan för 40 år sedan att plastinnehåll gick över på blodkropparna avsedda för blodtransfusion när de förvarades i plastpåsar (Jaeger RJRubin RJ. N Engl J Med. 1972;287:1114-1118), och så är nog fortfarande fallet i dag. En olycklig konsekvens av mycket ”skräp” i fettlagren blir att kroppen minskar omsättningen av fett – förbränningen av fett blir långsammare och mer ineffektiv när den har fullt upp med att skydda andra organ från gifterna – och som konsekvens blir det svårare att banta/minska i vikt.

Är daglig fasta lösningen?

Det är helt klart att de metoder som visat sig mest framgångsrika på djur – calorierestricted (CR) och timerrestricted eating (TR) – numera praktiseras av många fler människor än vi tror. Ungdomar som sover långt in på förmiddagen uppvisar inte sällan en period utan tillförsel av mat på 15 timmar eller mer. Andra, som jag själv, praktiserar den paleolitiska varianten – ingen mat efter 18 och inget före kl 12 nästa dag – en variant som fått namnet 18/6. Det är ju inte så att våra vävnader under faste-perioden saknar tillförsel av energi, tvärtom kommer det rikligt men från ett annat håll – fettlagret. Strömbrytaren slår om från ”sugarmode” (energi) till ”fatmode”.

Mark Mattson, en av världens mest ledande forskare inom sitt område, säger i en intervju med SvD-journalisten Henrik Ennart att han ”blir bra trött och seg av att äta frukost och lunch – i stället motionerar jag”. På frågan om också barn skall skippa frukosten svarar han: ”Vi har tittat på den där forskningen (påståendet att frukost är bra för barn) och den bygger på väldigt svaga data”. Läs gärna hans bok ”Åldrandets gåta – Vetenskapen som förlänger ditt liv”. En mycket intressant bok som jag är full av beundran inför.

Fig_no_31_overviktiga_moss-01

 

Väljer du att äta frukost – ät då mest färskt och grönt

Om du ändå vill äta frukost så ät gärna grönt och rått, till exempel en grön smoothie. Innehållet bryts faktiskt inte ner de närmaste 2-3 timmarna så organvilan och detoxen fortsätter och fastan förlängs i så fall med 2-3 timmar – så långt tar det nämligen att transportera ner grönsakerna till tarmbakterierna, som är de enda i kroppen som kan bryta ner sådan mat.

Du som vill läsa mer hänvisas till en artikel som jag just skrivits på inbjudan av en tidskrift: Obesity, the deadly Quartet and the contribution of the neglected Daily Organ Rest – a new dimension of un-health and its prevention (HBSN 2015 – under publikation). Den har nästan 60 referenser om Du har lust att lära dig mer och du hittar den på min hemsida www.bengmark.com.

Ok, en sista varning: se upp med majs!

Majs är ett av jordens mest växtförädlade och nu även GMO-påverkade livsmedel. Majsen är full av kalorier och onyttig fruktos, som idag utvinns och används i mycket fabrikstillverkad mat, främst i läsk. En undersökning på Londons biografer visade att strutarna med majs, som barn och ungdom äter, innehåller från 1000 kalorier och uppåt. Dessutom innehåller majs ett glutenliknande protein, zein, som blockerar inlagringen av den nödvändiga aminosyran tryptofan (Choi S et al Physiol Behov 2009;98:156-162), nödvändig för bildande av signalsubstanser som serotonin (viktig för bl a välbefinnande, vakenhet och kontroll av oro och ångest, mättnad och smärta) och melatonin (involverad i dygnsrytm, vakenhet och sömn).