Professorns spalt, Stig Bengmark

Drastisk ökning av ADHD kräver ökad kunskap och forskning.

Enligt WHO har antalet sjuka i kroniska sjukdomar ökat mycket snabbt de senaste 40-50 åren, speciellt de utan infektiös bakgrund. Detta gäller även unga i åldern 3 till 17 år – man räknar med att redan cirka 15% i denna åldersgrupp har någon form av kronisk sjukdom.

Detta anses till stor del bero på alla de kemikalier som används i våra livsmedel (för närvarande mer än 300 stycken). Det är verkligen uppskärrande att läsa att på bara drygt tio år (mellan 1997 och 2008) steg förekomsten av autism i USA med 290% och ADHD med 33%. Trenden är densamma i resten av världen, även i Sverige – antalet ADHD-diagnoser på barn har rapporterats öka med ca 700% de senaste tio åren (t.ex. från Västmanlands län och samma trend kan ses över hela landet). Möjligen är ökningen t.o.m. större – det finns ett stort mörkertal.

Drabbar de redan utsatta

ADHD är förknippat med bl.a. låg födelsevikt (under 2,5 kg). Enligt en studie på ca 20.000 individer i Storbritannien är förekomsten av ADHD, dock med många undantag, kraftigt överrepresenterad i grupper som har socioekonomiska problem: låg inkomst, fattigdom, ung moder, låg utbildning hos föräldrar, ensamt föräldraskap o.s.v. Man har särskilt observerat dålig kunskap om mat och hälsa i denna grupp. ADHD i ungdomen är beskrivet att medföra såväl socio-ekonomiska problem och stora hälsoproblem också senare i livet, och särskilt frekvent drogmissbruk.

Färdiglagad mat är mest misstänkt – varför inte avstå från den?

Även om ADHD:s grundläggande orsaker fortfarande i mångt och mycket är oklara, så förknippar ofta dagens forskare sjukdomen med livsstilsrelaterade faktorer och då speciellt kemiska tillsatser som finns i fabriksframställd mat. Det finns visserligen lagar både inom EU och Sverige som föreskriver att tillsatser av kemikalier måste deklareras på förpackningen, men de har tyvärr inte gett de intryck som man skulle kunna förvänta sig. Man finner dem ofta på undanskymd plats, skrivna med små bokstäver och bestående av ett nummer. Jäktade människor, inte minst småbarnsföräldrar (de som har mest glädje av färdiglagad mat), orkar inte sätta sig in tillräckligt. Att avstå från att köpa färdiglagad mat ter sig som bästa alternativet och det är nu vad de flesta forskare rekommenderar.

Vår tarmflora avskyr kemikalier av olika slag – också läkemedel

Var rädd om din tarmflora – den avgör om du förblir frisk. Man har konstaterat ett starkt samband mellan många sjukdomar och mammans livsstil, speciellt då hon var gravid eller ammade. Mammans livsstil före, under och efter förlossningen (då hon ammar), spelar nämligen en betydande roll för hur det blir med barnets hälsa, också långt senare i livet – t.o.m. på äldre dagar – eftersom det är under perioden kring förlossningen som barnets immunsystem utvecklas och ”fininställs”.

Den engelske forskaren David Barker påvisade i början av 1990-talet ett starkt samband mellan mammans livsstil under denna period och hur barnets hälsa blev på äldre dagar – han konstaterade nämligen ett statistiskt samband mellan ”dålig” livsstil och förekomsten av sjukdomar som t.ex. diabetes och Alzheimer längre fram i livet. Senare studier visar att en stor andel av västerländska mödrar har en riktigt dåligt fungerande tarmflora – dysbiosis – som läcker gifter in i fostret, bl.a. kemikalier, läkemedel och bakteriegiftet endotoxin, t.o.m. hela bakterier och rester av bakterier. Enligt en amerikansk undersökning är cirka hälften av bäbisarna i USA infekterade redan vid födseln – även om de fötts med kejsarsnitt – och så skall det verkligen inte vara. Skulle mamman ha ADHD så får fostret dessutom ta del av hennes eventuella amfetamin eller annan medicinering redan under sin fostertid och också under sin amningstid.

Nedanstående bild illustrerar hur hälsan i olika perioder i livet påverkas av externa faktorer. Störst betydelse har dock fortfarande individens egna beslut om livsstil.

Fig_no_44_impact_lifestyle-01

Kemikalierna finns i processad västerländsk mat – det är den man skall utesluta

En sak är säker – ADHD är klart överrepresenterat hos de som äter en traditionell västerländsk diet. 1.799 stycken fjortonåriga ungdomar följdes i 14 år efter födseln och uppvisade ett starkt samband mellan förekomst av ADHD och konsumtion av västerländsk mat (Howard AL et al J Atten Disord 2011;15:403-411). En annan studie på 4.000 barn visade att intag av s.k. ”junkfood” redan vid 4 års ålder kunde förknippas med en signifikant ökad hyperaktivitet redan vid 7 års ålder (Wiles NJ et al) Eur J Clin Nutr. 2009;63:491-498). En tredje studie från 2012 visar en inte mindre än tredubblad risk för ADHD vid intag av s.k. ”fast food” (Azadbakht LEsmaillzadeh A. Nutrition. 2012;28:242-249).

Använd bara rena, färska och råa råvaror

I den förtvivlade situation som vi nu befinner oss finns det ingen annan lösning än att avstå från all mat som industrin haft att göra med. Istället för att spilla tid och möda på att identifiera effekterna av alla tillsatser så satsar forskarna i stället allt mer på något som kallas exklusions-studier – dvs att utesluta allt som kan innehålla kemikalier och bara satsa på rena råvaror. Ett antal sådana studier har redan publicerats och fler är på väg. Dessa har verkligen varit oväntat framgångsrika – en reduktion av symptomen med cirka 50% är inget ovanligt resultat.

En grupp på 15 barn med ADHD i åldern 3,8 till 8,5 år fick under nio veckor bara äta följande ”rena råvaror”: kalkon, lamm, grönsaker, frukt, margarin, växtoljor, teer, päronjuice och vatten (bland annat uteslöts bröd och mejerivaror). Dessa barn jämfördes med 12 andra barn som under samma period fick äta fritt. När resultaten bedömdes av lärare och av föräldrar var dessa mycket positiva – 11/15 (73 %) av barnen var enligt föräldrarna ordentlig förbättrade, något som inte var fallet med de som fick äta vad de ville, 0/12 (0%). Lärarnas bedömning överensstämde väl med föräldrarnas – 11/15 (70%) av behandlade barnen var rejält förbättrade mot inga i gruppen son tjänade som kontroll – 0/7 (0 %). Man kan misstänka att resultaten t.o.m. var bättre än siffrorna visar eftersom det i studier som dessa är svårt att motivera de som lider av ADHD att medverka fullt ut – många fuskar, i vissa studier faktiskt upp till hälften, vilket kan dra ner det positiva resultatet.

Faktiskt hör ADHD-barn till de som är allra svårast att motivera bland alla sjukdomsgrupper, och det finns heller ingen organisation för att ordna permanenta program av detta slag i skolan – det förefaller för närvarande hopplöst att kunna genomföra program som detta i större skala. Tyvärr förblir det nog sedan studierna avslutats ”vid det gamla”.

Barnen med ADHD blev i exklusiva studier förbättrade i alla parametrar efter fem veckor exklusions-diet

Samma forskargrupp fortsatte och publicerade 2011 en större studie i en världens mest respekterade medicinska tidningar – The Lancet. 100 barn i åldrarna 4 till 8,5 ”lottades” till att under fem veckor antingen äta s.k. ”restricted” (begränsad) kost som satts samman för att vara hälsosam. Deltagarna i den s.k. begränsade gruppen återgick efter 5 veckor till sin vanliga kost och skeendet registrerades med hjälp av ett antal parametrar som visat sig vara användbara i sammanhang som dessa. Som framgår av nedanstående bild så förbättrades samtliga parametrar i den s.k. diet-begränsade gruppen (rött på bilden) och försämrades igen när de återgick till sin ”normalkost”.

Fig_no_45_ADHD-01Gluten och mejerifritt lovande

Mycket talar för att gluten och säkert också mejerivaror har negativ effekt. 67 individer med hyperaktivitet i åldern 7 till 42 år följdes mellan 2004 och 2008 av vilka 10 hade klassisk ADHD. Efter insättande av glutenfri diet rapporterade föräldrarna och/eller patienterna själva en betydande förbättring.

Ett glatt budskap – ett genombrott på väg?

En finsk studie som just nu är under publicering (mars 2015), ger ett nytt och fascinerande perspektiv. Forskarna har följt upp 65 barn som deltog i en studie för mer än 13 år sedan, i vilken mödrar lottats till att under sista 2-4 veckorna i slutet av graviditeten ta probiotika samt ge sina bäbisar probiotika under de första sex levnadsmånaderna vilka sedan jämfördes med de som fått samma regim men med det som kallas placebo, d.v.s verkningslöst preparat. Meningen var att se om det skulle kunna minska förekomst av allergi vilket det också gjorde – barnen uppvisade cirka 50% reduktion av allergiförekomst.

Jag hyllar forskarna för att de nu, 13 år senare, undersöker barnen igen – denna gång för att titta på om denna behandling eventuell kan ha haft inflytande på senare uppkomst av ADHD, vilket den faktiskt överraskande visat sig ha.

Probiotika i nyföddhetsperioden eliminerade helt ADHD i tonåren – det är verkligen sant!

Barnen efterundersöktes alltså vid 13 års ålder av barnneurologer eller barnpsykiater, och det helt överraskande fyndet blev att de som genom tillförsel av probiotika fått sin tarmflora förstärkt i nyföddhetsperioden uppenbarligen hade blivit ”immuna” mot utveckling av ADHD senare i livet. Denna grupp innehöll faktiskt inte en enda individ med ”hyperactivity disorder” (ADHD) och inte heller Asperger syndrome (AS) (0/40=0%), medan den grupp som inte fått probiotika i nyföddhetsperioden faktiskt uppvisade symtom på dessa sjukdomar i inte mindre än 6/35 fall (17.1%) – nästan vart sjunde barn. (Pärtty A et al Pediatr Res. 2015 E-pub Mar 11).

Dessa iakttagelser ger stor hopp för framtiden.

Ingen vill ha läkemedel – men likväl växer de nästan lavinartat

Enligt en ganska samlad krets av experter är det angeläget att inte sätta för mycket hopp till de läkemedel som f.n. finns tillgängliga, men likväl ökar läkemedelsförskrivningen vid ADHD nästan lavinartat. Läkarna ser för närvarande troligtvis ingen annan utväg än att behandla de som har ADHD med läkemedel – deras enda egentliga resurs. Diet-behandling kräver mångdubblade resurser, även om föräldrarna ofta rapporteras vara starkt engagerade. Det kräver också medverkan från samhället – något som så här långt tycks saknas!

Glädjande nog kommer nya forskningsinitiativ sannolikt att bekräfta vad man redan börjat se, nämligen att probiotikatillförsel kan bryta trenden.

Fig_no_46_USlifestyle-01