Oktober är historia och vi stegar förväntansfulla in i november. Men först sammanfattar vi förstås månaden som gick.

Hepp! Vi inledde starkt med ett recept på vår (eller rättare sagt vår vän Ullis) godaste granola. Så enkel. Så god.

Vi serverade ett recept på kebnekaisesmoothie!

Expressen skrev en rätt konstig artikel om kosttillskott och vi konstaterade än en gång hur slarvigt media ofta rapporterar. Som vi alla vet omfattar kosttillskott ju, tyvärr, allt från seriösa och väldokumenterade preparat med en lång rad vetenskapliga studier i ryggen till billiga proteinpulver och tvivelaktiga prestationshöjande träningspreparat och bantningsmedel. När vi diskuterar kosttillskott är det därför viktigt att vi gör det nyanserat, vilket tyvärr inte var fallet i Expressen. Läs vårt svar här.

Vi skriver en bok! Med Bonnier! Vi är mycket malliga över detta! Mvh författarna

Vi drog igång del 1 av följetongen ”Hjälp, mitt barn äter inte broccoli”. Målet är att hitta en (1) rätt med broccoli som barnet inte spottar ut och först ut var en krämig broccolisoppa. Vi vet inte hur det gick för er men för Mia gick det väl sådär. Som i: barnen åt upp den men efter MYCKET tjat. Så mycket tjat att det nästan inte räknas. Så, med andra ord: jakten fortsätter.

Plötsligt en dag rapporterade media om hur antioxidanterna påskyndar tumörtillväxt.

Vi bakade småkakor. Med mandelsmör. Och blåbär. Aaah.

Morotspasta med sting – bästa receptet på länge.

Vi provar periodisk fasta. Så här gick det.

I december håller som du nog vet FN sin stora klimatkonferens i Paris och inför den ville vi skicka med Stefan Löfven och Sveriges regering ett litet bidrag. Ett bidrag som fick så bra genomslag och hamnade i 24Nyheterna. Svisch!

Och sedan åkte vi till Kalmar med Pyret och skrev på vår bok. Vi fick låna en väns makalöst fina hus inkl fantastisk utsikt över havet, mixerstav och fyra dagars total tystnad. Havet. Hängmattan. Bastun. Höstlövsprasslet. Så mycket arbetsro, så många tankar, så många ord – nu huller om buller i ett dokument. Så många timmar som återstår. Men ändå. Så kul ju!