Forskning visar positiva resultat på tillskott av goda bakterier till spädbarn, gravida och ammande.
I samband med lanseringen av Super Synbiotics synbiotika (en mix av goda bakterier och fibrer som tidigare bara funnits tillgänglig för forskning) trillar det in nya frågor varje dag. En av de vanligaste frågaorna är om barn, gravida och ammande kan äta synbiotikan och svaret är: ja! Synbiotika kategoriseras som vanligt livsmedel och innebär inga som helst risker för barn, gravida eller ammande mödrar.
En finsk studie som publicerades förra året visar tvärtom på mycket positiva resultat för barn där mamman ätit tillskott av goda bakterier under graviditeten och där spädbarnet dessutom fått tillskott av goda bakterier under den första tiden i livet. Syftet med studien var att undersöka om goda bakterier kunde ha en positiv effekt på immunsystemet och på så sätt minska risken för allergi.
Den första delen av studien inleddes för mer än 13 år sedan då man delade upp 65 gravida kvinnor i två olika grupper. I den ena gruppen fick kvinnorna tillskott av goda bakterier under de sista 2-4 veckorna av graviditeten och efter förlossningen fick spädbarnen tillskott av goda bakterier under sina första sex levnadsmånader. I den andra gruppen fick kvinnorna och barnen placebo, d.v.s verkningslöst preparat. Studien visade att ett tillskott av goda bakterier hade ett positivt samband med hälsan – barnen som fått tillskott av goda bakterier uppvisade cirka 50% reduktion av förekomst av allergier.
13 år senare, dvs förra året, undersökte forskare barnen igen. Den här gången var syftet att studera om tillskott av goda bakterier under graviditeten och nyföddhetsperioden kunde ha inflytande på senare uppkomst av adhd. Överraskande nog visade det sig att de barn vars mammor hade fått sin tarmflora förstärkt under graviditeten samt som själva fått tillskott av goda bakterier under nyföddshetsperioden hade blivit “immuna” mot utveckling av adhd senare i livet. Gruppen innehöll inte en enda individ med ”hyperactivity disorder” (adhd) och inte heller Asperger syndrome (as) (0/40=0%). Den grupp som inte fått probiotika i nyföddhetsperioden uppvisade däremot symtom på dessa sjukdomar i 6/35 fall (17.1%) – dvs nästan vart sjunde barn.
Men den viktigaste frågan kvarstår ändå: Hur sjutton får man i ett litet spädbarn synbiotika? Stig rekommenderar mammor att pensla hans synbiotika på bröstvårtan så får barnet i sig det i samband med amning. Och om du inte ammar kan du ju istället pensla lite synbiotika på nappflaskan varje dag. Tyvärr några år försent för oss, men för dig som är gravid eller just fått bebis så är ju detta jättespännande!
Referensen: Pärtty A et al Pediatr Res. 2015 E-pub Mar 11