…ett gödsel för kroppen och cancerceller

Jo, så är det. Mycket talar för att vi växer mer när vi äter mycket socker, vetemjöl och andra raffinerade kolhydrater. När blodsockret stiger snabbt får vi en hög insulintopp som i sin tur kickar igång kroppens tillväxtsystem. (Exakt hur det går till kan du läsa om i Ett sötare blod eller Det sötaste vi har). 

Faktum är att dagliga insulintoppar kan förklara en hel rad (o)hälsotrender: bebisar är större redan när de föds, barn med fetma växer på längden tidigare under livet, barns pubertet kommer tidigare och allt fler får cancer. Nyligen kom en rapport från USA som visar att 40 procent av alla fall av cancer i USA är cancerformer som är kopplade till fetma. Fetmarelaterad cancer ökade med 7 procent mellan 2005 och 2014. Det är helt galet.

I september kom en översiktsartikel som handlade om cancercellers unika ämnesomsättning, hur den påverkas av fetma och hur höga insulinnivåer i blodet triggar tumörtillväxt. Det är verkligen något som vi borde snacka mer om. En amerikansk vetenskapsjournalist skrev nyligen om just insulinets roll vid cancer i LA Times: It’s getting clearer — the diet-cancer connection points to sugar and carbs.

Växer mer redan under fosterstadiet

Höga insulintoppar i gravida kvinnors blod är sannolikt också en förklaring till varför övervikt och/eller graviditetsdiabetes gör att barn generellt växer mer under fosterlivet. Antalet barn som väger över fem kilo när de föds har fördubblats sedan 1970-talet, vilket ökar risken för komplikationer under förlossningen. I somras skrev jag en artikel för SvD där forskare trodde att förlossningskomplikationer kan förklara varför allvarlig fetma hos mamman ökar risken att barnet ska få epilepsi eller en CP-skada.

Det verkar också som att bebisar kan präglas av mammans fetma, så att de fortsätter att växa i en snabbare takt även efter födseln. Vissa djurstudier tyder på detta och forskare i Singapore har nu visat på ett samband mellan mammans sockerintag och bebisens tillväxttakt under första året i livet. Ju mer kakor, desserter, glass och sötade drycker mamman konsumerade under graviditeten, desto snabbare växte bebisen och desto högre bmi fick barnet under sitt första år.

En svaghet i studien var att man bara kartlade vad mammorna åt under en enda av graviditetens alla dagar. Det behövs mer forskning för att verkligen spika detta samband, men det finns verkligen skäl att misstänka att en hög konsumtion av socker och snabba kolhydrater påverkar barn redan under tiden i magen.

Så alla ni gravida mammor där ute: gör inte som jag gjorde under min första graviditet. Låt bli den sötade äppeldrycken till lunch och släng ut allt förbaskat smågodis ur ert liv (det fick mig att explodera i vikt). Gör istället som jag gjorde under min andra graviditet: ät mat med lågt glykemiskt index och njut av en god ost eller lite mörk choklad då och då. Riktig och näringsrik mat är både ni och era blivande barn värda.

Om jag önskar mig något i jubileumspresent? Självklart. Kostfondens swishnummer är 123 900 42 43. Ett bidrag dit kommer att uppmuntra mig att blogga i minst fem år till.