Det pirrar till i magen när vi blir förälskade, det knyter sig när vi blir orättvist behandlade och det är med magen vi fattar instinktiva beslut. Vad många redan insett intuitivt har de senaste åren i raskt tempo också börjat få en förklaring av vetenskapen.

Den här helt nya forskningen berättar jag och Niklas Ekstedt om i boken Happy Food. Vi har intervjuat forskare runt om i världen och läst hundratals vetenskapliga rapporter. Vi hymlar inte med att det är forskning som ligger i framkant och där kunskaperna behöver fördjupas. Men den bild som tonar fram visar redan att banden mellan våra tarmar och hjärnan är starkare än vad vi kunnat ana.

Dina tarmbakterier väger omkring 1,4 kilo. Ungefär lika mycket som din hjärna. De är ohyggligt många – ungefär 40 biljoner enligt nya beräkningar – och kan räknas i miljarder i vartenda gram av det slem som täcker väggen i din tjocktarm.

Dessa biljoner invånare i din alldeles privata källarvåning står i ständig direktkontakt med hjärnan i huvudet. Det sker via de nervceller som finns runt tarmen och som är lika många som i hela ryggmärgen. De är i sin tur uppkopplade till den stora vagusnerven, en av kroppens största nerver som är en del av vårt autonoma nervsystem, det som vi inte kan styra över själva.

Men det finns fler kommunikationsvägar i det som forskarna döpt till ”Gut-brain axis” eller på svenska hjärn-tarm-axeln, och då handlar det om både det hormonella systemet och om immunförsvaret.

Varenda signalsubstans som din hjärna använder sig av kan dina tarmbakterier tillverka i sina mikroskopiska verkstäder, inklusive nyckelspelare för vårt känsloliv som dopamin och noradrenalin. 95 procent av kroppens produktion av ”lyckohormonet” serotonin sker i tarmen.

Redan de gamla grekerna förstod att magen och måendet hängde ihop. Ändå har sjukvården länge envisats med att se hjärnan som något som lever ett alldeles eget liv, skild från övriga kroppen.

Men genom de senaste årens forskning har en slutsats vuxit fram: Om vi behandlar våra tarmbakterier väl tycks de inte bara hjälpa oss att bli mer stresståliga, skärpta, glada och harmoniska. Maten vi äter tycks även spela en roll vid depression och annan psykisk ohälsa.

I somras var jag på en vetenskaplig konferens i Bethesda utanför Washington i USA. Där samlades forskare från hela världen som studerar den här kopplingen mellan tarmen och hjärnan. Deras budskap var tydligt:

• Vi vet idag att det finns ett samband mellan kvalitén på maten och hur vi mår.

• Nu är det dags att gå vidare med fler och större försöksstudier som gör att vi ännu bättre kan förstå sambandet och kan utveckla behandlingsformer.

Västerländsk skräpmat med mycket socker och raffinerade fetter men rentvättad från fibrer och hälsosamma mikronäringsämnen har sedan länge kopplats till globala epidemier av fetma, diabetes och hjärtsjukdomar. En efter en redovisade nu olika forskargrupper från talarstolen data som tyder på att även epidemin av psykisk ohälsa eldas på av exakt samma orsaker.

Självklart finns det väldigt många skilda skäl till att vi kan må dåligt. Och mat kan inte ensamt lösa alla problem. Men när vi blir sjuka eller stressade påverkas många delar av kroppen och dit hör tarmfloran. När den kommer i obalans skadas vårt immunförsvar. Det blir till en ond spiral där vi mår allt sämre. Ibland kan också själva grundorsaken sitta i tarmen.

Den gemensamma nämnaren visar sig gång efter gång vara just vår tarmflora. I tidiga djurförsök har forskare redan sett hur exempelvis avföring som transplanterats till möss från deprimerade människor gjort att djuren fått ett depressivt beteende. Då mössens avföring fördes vidare till andra möss följde nedstämdheten med.

Andra försök har visat att utåtagerande möss som fått avföring överförd från inåtvända möss utvecklat ett beteende med autistiska drag.

Ett annat exempel i mängden: I en tidig studie på människor har forskare sett att enskilda tarmbakterier – i det fallet en som kallas faecalibacterium prausnitzii – tycks samvariera med förekomst och till och med grad av bipolär sjukdom.

Vi är ännu inte i ett läge där enskilda sjukdomar kan behandlas genom att tillsätta, ta bort eller på andra sätt åtgärda en bakterieflora som kommit i obalans. Men vi är på väg åt det hållet i expressfart! I Sverige behandlas redan personer som fått sin tarmflora helt utslagen av svåra tarminfektioner med transplanterad avföring.

De forskare jag träffade i Bethesda har samlats i en internationell organisation som heter ISNPR (International society for nutrion och psychiatric research). Deras ordförande, den australiensiska forskaren Felice Jacka, sa när jag intervjuade henne att hon är övertygad om att bra och sund mat är ett viktigt komplement till den nuvarande behandlingen av deprimerade.

Hon betonade att det behövs mer forskning men att det samtidigt inte heller finns några skäl att vänta i ett läge där många mår dåligt och det saknas riktigt bra behandlingsmetoder. ”Vi vet redan att det finns ett samband mellan mat och psykisk hälsa. Det som behövs nu är att utveckla diagnostik och behandlingsmetoder.”

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.