Elitidrott och växtbaserad kost – går det ihop?
För några veckor sedan träffade vi Sabina Lääveri. Ni som lyssnar på vår podcast kommer kanske ihåg avsnittet med Sabina från i våras (gör ni inte det hittar ni avsnitt 32 här). Sabina är karateproffs och tävlar på den högsta nivån i världen. Hon äter dessutom nästan uteslutande vegetarisk kost. Och med tanke på a) alla frågor vi får om träning och protein, och b) att vi förra veckan kickade igång en sprillans ny följetong om växtbaserat protein, var vi helt enkelt tvungna att prata med Sabina om kost och träning.
Om allt går vägen gör Sabina VM-debut nu i november, i Madrid. Det långsiktiga målet är OS i Tokyo 2020 och tillsammans med de andra i det svenska karateförbundets OS-grupp ligger Sabina i hårdträning. Hon pratar så passionerat om sin träning och möjligheten att komma till OS att det är svårt att förstå att hon för bara två år sedan funderade på att sluta helt.
– Vadå, skulle du sluta?
Jag tänkte det då. Jag hade just förlorat finalen i SM 2016 och var helt knäckt. Det gick inte så bra på tävlingarna och jag var inte alls medveten i min satsning. Ingen lyckades guida mig rätt. Men sen fick jag en plats i OS-gruppen och det var då jag bestämde mig: jag ska göra allt för att bli bäst. Och efter bara två månader tog jag min första medalj i premier league i Dubai. Jag hade fått lite verktyg men bestämde mig för att bara göra min grej och ha kul. Plötsligt vann jag över de som hade tagit medalj i VM och fattade ingenting. Jag stod där i strålkastarljuset utan någon egentlig plan och upprepade mitt mantra: det här är kul, det här är kul, det här är kul. Helgen efter Dubai blev jag nordisk mästarinna för första gången.
– Wow, vilken historia. Hur mycket tränar du nu?
Jag tränar två pass om dagen, med lite återhämtning emellan. Oftast kl. 15 och kl. 18. Alltid stenhårt!
– Men du, kan du inte berätta mer om ditt intresse för mat?
I samma veva som OS-satsningen drog igång började jag tänka på kosten. Jag jobbade jättemycket vid sidan av träningen och var tvungen att planera mina matlådor noga. Jag skulle ju bli bäst och satsa allt, och visst borde jag kunna lyckas ännu bättre om jag stoppade i mig bra näring? Jag var sugen på att testa något nytt. Då tipsade min gamla tränare mig om Food Pharmacys bok. Jag var inte så lockad först, för jag hade liksom inte tid att läsa. Sedan kom jag på den fanns som ljudbok och nu har jag säkert lyssnat på den två eller tre gånger. Och köpt kokboken! Numera äter jag nästan bara vegetariskt eller veganskt.
– Är det ovanligt med växtbaserad kost bland elitidrottare?
Alltså, vi som tränar så mycket vill gärna belöna oss efter ett hårt pass – unna oss pizza och så. Men nu när jag har läst på om kost och hälsa känns det snarare som ett straff. Responsen från mina vänner har väl varit lite blandad och många av mina landslagskollegor tycker att jag är jobbig. De lever i köttvärlden och bryr sig inte så mycket om vad de äter.
– Och nu till 10 000-kronors-frågan: går det att vara elitidrottare och vegan samtidigt?
Ja, det är klart. Jag äter inte bara vegansk mat, men du kan absolut vara både elitidrottare och 100% vegan samtidigt. Men det krävs kunskap. Vi måste hålla koll på hur mycket vi gör av med under en dag och hur mycket protein vi behöver få i oss för att inte bli nedtränade. Jag har gått nutritionskurser och haft kontakt med dietister för att jag är intresserad, så jag känner att jag har koll på läget. De som inte är intresserade missar verkligen något! Men det är klart, de vet inte bättre.
– Märker du någon skillnad på träningen sedan du la om din kost?
Inte på själva träningspassen, men jag återhämtar mig mycket bättre och blir inte lika trött och tung. Det gör att jag orkar träna ännu hårdare på nästa pass. Jag sover också mycket bättre och orkar kliva upp till jobbet tidigt på morgonen. Det var verkligen svårt innan, så där märker jag stor skillnad.
– Hur ser en vanlig mat-dag ut för dig?
Jag gillar periodisk fasta och hoppar därför oftast över frukosten. Sedan är jag väldigt noga med att få i mig tillräckligt med protein. Jag undviker socker, vitt mjöl och kött. Men det är klart, ibland händer det att någon beställer in ett helt berg av kött och blandade onyttigheter på en tävling och då äter jag det som bjuds.
– Har det varit svårt?
Jo, men det är klart att det är svårt ibland. Snacks är särskilt svårt tycker jag. Rostade kikärtor och mandlar äter jag i mängder, men jag kan fortfarande känna ett sug efter chips. Jag försöker göra egna cassavachips men det är ju inte riktigt samma sak.
– Tack Sabina! Wow. Det går alltså fint att vara elitidrottare och inte äta animaliskt protein. Ganska självklart egentligen, men skönt att höra någon som verkligen vet berätta om det. Lycka till på din resa mot OS!
Mer från Sabina och hennes väg mot OS i Tokyo är på ingång. Till att börja med har vi bett Sabina om en detaljerad kost- och träningsdagbok som vi naturligtvis delar med oss av till er. Håll utkik!