På söndag är det återigen dags för det svenska folket att gå till vallokalerna och bestämma vilka som ska styra Sverige de kommande fyra åren. Årets val är viktigt, kanske viktigare än någonsin, och visst finns det en stark oro för vad som kommer att hända i höst. Så snälla, kasta inte bort din möjlighet att påverka. Tillsammans bygger vi ett öppet, demokratiskt, mer miljövänligt och jämställt Sverige där alla får vara med, eller hur? Och vill du inte vänta till söndag kan du naturligtvis förtidsrösta nu på en gång. Använd din röst!

I början av 2018 startade vi som bekant uppropet #sjukmat som senare stöptes om till #friskmat, och i våras satte vi press på våra riksdagspartier genom att skicka ut ett frågeformulär. Alla ville delta, och inom kort fick vi svar från både Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Vi frågade bland annat om de tycker att all mat som serveras i offentlig, skattefinansierad regi ska vara näringsrik och uppfylla de nordiska näringsrekommendationerna, samt om de tycker att den offentliga sektorn bör föregå med gott exempel när det kommer till måltidsuppbyggnad och matens näringsinnehåll. De fick också frågor om upphandling, och om kopplingen mellan den skattefinansierade maten och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Så, vad visade enkäten?

Jo, att samtliga partier är rörande överens. Naturligtvis ska den skattefinansierade maten som serveras i skola, vård och omsorg vara både god och näringsrik.

De politiker vi träffade under Almedalsveckan i somras målade upp samma bild. Våra farliga folksjukdomar ökar, livsstilen är den stora boven och den klassrelaterade ohälsan är stor. Och om vi prioriterar maten i skola och förskola får alla samma möjlighet att få i sig bra mat. Få politiker vågade dock skriva upp sig på våra namninsamlingslistor, trots att alla höll med om att vi behöver få in friskare mat i den offentliga sektorn.

Vi tycker att det känns lite märkligt. Om det nu råder konsensus i frågan, varför behövdes uppropet #friskmat från första början?

Ni som lyssnar på vår podcast minns kanske att vi i våras intervjuade socialminister Annika Strandhäll om just folkhälsan och vårt initiativ #friskmat. Även Annika menade att folkhälsofrågan måste prioriteras och framhöll att vi måste arbeta mer med förebyggande åtgärder för att den skattefinansierade sjukvården inte ska kollapsa. Men hon var också ärlig och sa att frågor som kräver mer långsiktigt arbete ofta hamnar i skymundan hos politiker.

Alla tycker att bra mat är bra. Men sedan händer det ingenting.

Politikerna prioriterar ofta frågor där man kan få effekt på kortare sikt: det ska gå fort, generera röster och ge fina rubriker. Folkhälsofrågor och beteendeförändringar kräver långsiktigt arbete och uthållighet. Frågorna är dessutom komplexa och vi behöver arbeta på flera olika nivåer för att lyckas. Är man ute efter de snabba resultaten blir en prioritering av folkhälsan ett alldeles för riskfyllt projekt.

Det fina i kråksången är att vi alla är överens. För att vända den rådande utvecklingen av livsstilsrelaterade sjukdomar och undvika skenande kostnader inom vård och omsorg måste vi höja nivån på den skattefinansierade maten, inte minst i förskola och skola. Vilket parti du ska rösta på i helgen för att få bättre och mer näringsrik mat i den offentliga sektorn är dock svårt att säga. Det enda som är helt säkert är att vi kommer behöva fortsätta kämpa tillsammans – du, vi, beslutsfattarna och alla de andra, på olika sätt och på olika nivåer.

Vi fixar det här. In med näringsjägarna, och ut med det raffinerade sockret och de näringsfattiga måltiderna. Vi ger inte upp, vi lovar.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.