När vi besökte Almedalsveckan i somras träffade vi Sara Jervfors som är kostchef i Södertälje och Gnesta kommun. Eftersom Sara är lite av en expert när det kommer till skolmat (och vi som bekant kämpar för att den skattefinansierade maten ska vara både god och näringsrik) frågade vi snällt om vi inte kunde få intervjua henne för bloggen.

Sagt och gjort, förra veckan träffades vi i en skolmatsal i Södertälje och blev bjudna på både fröknäcke, bönröror och rawbollar med choklad och apelsin. Sara hade så mycket intressant att berätta att vi passade på att spela in ett helt avsnitt av Food Pharmacy-podden tillsammans med henne. Helt klart värt att vänta på! Och vi lovar naturligtvis att säga till när det släpps.

Den kostenhet som Sara är chef för ansvarar för alla offentliga måltider i Södertälje kommuns skolor och förskolor. Maten lagas efter ett hållbart matkoncept och målet är att all mat som serveras ska vara både god och hälsosam, ekologiskt producerad, samt innehålla mindre kött till förmån för mer grönsaker och baljväxter. Tro det eller ej, men nästan 65% av alla livsmedel som används i köken är ekologiskt producerade. Dessutom ska råvarorna i så stor utsträckning som möjligt vara närproducerade och anpassade efter säsong. Fantastiskt, eller hur?

– Vad behövs för att skolan ska kunna lägga grunden för sundare kostvanor?

Det måste finnas en styrande måltidspolicy som sätter en ram, men också ger verktyg för hur man ska arbeta när det kommer till skolmaten. I måltidspolicyn ska det också framgå att det ligger i skolans uppdrag att servera hållbara och näringsrika måltider, samt att lära barnen att både uppskatta och äta näringsriktig och hållbar mat. Utifrån denna måltidspolicy utformar skolan sedan sina egna konkreta och mätbara mål.

– Frihet under ansvar, med andra ord?

Det finns ju en nationell lagstiftning på att maten ska vara näringsriktig, men man behöver definiera vad hälsosam och hållbar mat på den egna skolan är. Detta borde vara en självklarhet i alla skolor med tanke på att maten är finansierad med skattemedel.

– På vilket sätt bör skolrestaurangerna arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling?

Idag är vardagsmaten både i skolor och i hemmen generellt inte baserad på råvaror som går att odla här i Sverige, utan sådant som odlas långt ifrån oss och därför kräver långa transportsträckor. Jag anser att skolmåltiden är ett utmärkt forum för att lära våra barn och ungdomar att uppskatta och välja livsmedel som inte kräver så långa transporter. På så sätt blir våra matvanor mer hållbara för framtiden. Det är också viktigt att arbeta för ett minskat matsvinn.

– Kan du ge exempel på några råvaror som ofta serveras i skolan och som ur ett hållbarhetsperspektiv kanske borde bytas ut?

Ris, bulgur och pasta är sådana exempel. Ris odlas framför allt i Asien, medan det durumvete som används i pasta och bulgur växer i Sydeuropa. Livsmedel som vi enkelt kan ersätta dessa med är till exempel svenskt matvete, matråg, kornkross och helt korn. Numera serverar vi ofta korn istället för ris i våra restauranger, och så länge det tillagas på rätt sätt går det hem hos nästan alla.

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.