För några veckor sedan intervjuade vi Sofia B. Olsson för Food Pharmacy-podden (om ni inte har lyssnat på avsnitt 49 hittar ni det här). Sofia är kökschef på fiskrestaurangen vRÅ i Göteborg och i samband med intervjun passade vi på att fråga hur vi ska tänka när vi står där vid isbädden och väljer. För visst är vi inte ensamma om att fundera över vilken fisk som bör undvikas och vilken som är okej att köpa ur ett hållbarhetsperspektiv?

Sofia hälsar att KRAV-märkt och MSC-märkt fisk generellt är okej att äta. Båda symbolerna garanterar att firrarna kommer från livskraftiga bestånd. Men, vilka fiskar handlar det om egentligen? Sofia pratar bland annat väl om västkustens stolthet makrillen (som också råkar vara en av våra personliga favoriter). Hon önskar också att fler skulle fråga efter sandskädda i fiskdisken, eftersom den är ett utmärkt alternativ till t.ex. hälleflundra.

För den som vill äta schysst fisk med gott samvete kommer här en liten guide:

Välj gärna

Blåmusslor – handplockade, odlade
Havskräfta – burfångad
Krabba – svensk, burfångad
Kungskrabba – norsk, burfångad
Ostron – odlade
Pilgrimsmusslor – handplockade i Norge, odlade från Peru och Chile
Sill
Torsk – KRAV och MSC-märkt
Sej – KRAV och MSC-märkt

Avstå från

Hajar
Hajmal/pangasius – odlad
Havskatt
Hälleflundra – vild
Jätteräkor – odlade, även miljömärkta
Kungsfisk/uer
Lax – odlad sydamerikansk, fångad i Östersjön och nordöstra Atlanten
Marulk
Rockor
Röd snapper
Svärdfisk
Tonfisk
Torsk – om ej KRAV eller MSC-märkt
Ål – även odlad

I den undre listan hittar ni fiskar och skaldjur som är starkt hotade, eller där fisket påverkar miljön på ett negativt sätt. Ål till exempel, bör vi enligt Sofia B. Olsson undvika att äta i alla former, även om den är odlad. Ålen är utrotningshotad i Sverige och har en jättekänslig reproduktionsprocess. Odlad ål finns, men eftersom man ännu inte lyckats få ålarna att reproducera sig i fångenskap används vildfångade yngel även där.

Som ni kanske märker saknas t.ex. abborre, gädda, gös och strömming i listorna. Ur ett miljöperspektiv är de oftast okej att stoppa i sig, men ur ett hälsoperspektiv är det kanske lite tveksamt eftersom de kan innehålla höga halter av miljöföroreningar.

En annan sak som är bra och tänka på är att om möjligt undvika bottentrålad fisk. Att bottentråla havsbotten efter fisk kan enligt Naturskyddsföreningen liknas med ”att kalhugga skogen för att komma åt rådjuren”. Ja, ni hör ju själva hur otrevligt det låter. Fiskemetoden förstör livsmiljön i havet och ger stora bifångster, vilket gör att mängder med djur som är viktiga för ekosystemet dör helt i onödan. Men eftersom metoden är både effektiv och lönsam är bottentrålning tyvärr också den absolut vanligaste fiskemetoden i Sverige idag. Som konsument är det svårt att undvika bottentrålad fisk i affären eftersom märkningen är bristfällig. Säkrast är att fråga efter fisk som fiskats med t.ex. bur, krok eller nät. Ett annat bra tips är att titta efter KRAV-märkta firrar eftersom KRAV-märkt fisk aldrig är bottentrålad.

Jätteräkor, tigerräkor, scampi, gambas. Kärt barn har många namn. Gemensamt för de här rosa vännerna är att de bör undvikas. Räkorna kommer från Sydostasien och för att göra plats för räkodlingarna skövlas stora områden med livsviktig mangroveskog. I bassängerna används dessutom rikligt med farliga kemikalier. Miljömärkta jätteräkor finns, men enligt Naturskyddsföreningen bör vi undvika att köpa även dessa eftersom märkningen anses vara för slapp.

Och hur är det nu med lax? Många av oss äter lax både ofta och gärna, och större delen av den lax som finns i svenska butiker är odlad i norska fjordar. Men laxen föds upp på fiskmjöl och bidrar därför till utarmning av haven i de delar av världen där fiskmjölet tillverkas. Se därför laxen som en lyx som du unnar dig någon gång ibland.

Summan av kardemumman: Utgå från listan ovan och välj KRAV-märkt fisk. Variation är bra! Undvik att köpa samma typ av fisk varje gång.

Källa: Naturskyddsföreningen
Foto: Jonas Jacobsson via unsplash.com