Fastehärmande kost – den läkande fastan?
De senaste veckorna har vi upprepade gånger träffat på begreppet “fastehärmande kost” och eftersom vetenskapsjournalisten Dag Kättström är lite av en expert på ämnet var vi helt enkelt tvungna att höra av oss till honom. Vi frågade Dag om han ville dela med sig av sin kunskap på ämnet och roligt nog så tackade han ja.
– Dag, kan du inte ge oss en liten introduktion till det här med att fasta?
Självklart! Att rätt kost kan läka, det är något alla som följer Food Pharmacy vet. Men även brist på kost kan läka. Flera dagars fasta startar till exempel genetiska program för cellreparation. Med hjälp av nya forskningsresultat kan man komma åt dessa processer utan att behöva totalfasta.
Homo sapiens och de djurarter som gått före oss har utvecklats i samspel med en hård miljö. När de ätliga växterna tryter och bytesdjuren håller sig borta startar ett komplext maskineri som håller individen vid liv tills den hittar mer föda. Det här är ett system som har finslipats av naturen i miljontals år, men som i modern tid nästan aldrig sätter igång.
Med kylskåpen fulla och maten ständigt inom räckhåll har livsvillkoren förändrats. Ingen vill förstås ha tillbaka den kamp som tidigare generationers strävanden innebar. Däremot misstänker nog många att något saknas. Vi är byggda enligt samma ritning som människorna som gick före oss på savannen. Vad har vi förlorat på att inte utsättas för regelbunden matbrist?
– Hur är det med vetenskapen bakom fördelarna med fasta?
De medicinska effekterna av fasta har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. En forskargrupp vid University of Southern California ledd av professor Valter Longo är en av dem som i studier har visat vad som händer (läs mer här). I samband med flera dagars fasta sätter kroppen igång genetiska program som rensar bort dåligt fungerande celler. När vi sedan börjar äta igen ersätts de av nya. Följden blir friskare organ, ett stärkt immunsystem och bättre motståndskraft mot flera av de stora folksjukdomarna.
Valter Longo vågar spekulera i att denna genetiska programmering kan vara kroppens sätt att regelbundet läka inre skador på en cellulär nivå. Kanske kan man se det som att evolutionen har orkestrerat vår utveckling i samklang med svårigheterna att finna föda. Vid matbrist drar programmet för inre läkning igång, på samma sätt som ett komplext program för yttre läkning drar igång vid en vävnadsskada. Att då i dagens överflöd simulera matbrist kan vara ett sätt att stärka hälsan.
För den som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet finns flera studier att läsa, t.ex. här, här, här, här, här och här.
– Vad händer i kroppen när man fastar?
Det som händer vid fasta är att kroppen först bränner slut på energireserven i form av lagrat glykogen i levern. Det brukar ta 1-2 dygn. Sedan ställer kroppen om till ketogenes, att bränna fett. Om kroppen därefter fortfarande inte får tillräckligt med mat på 1-2 dygn startar ytterligare genetiskt inkodade program för att hantera situationen.
När kroppen känner av proteinbrist drar en signalering igång som tar tillvara på överflödiga proteiner. Systemet kan identifiera celler och strukturer i celler som inte fungerar optimalt och dessa bryts ner och görs tillgängliga för att omvandlas till energi eller bygga upp viktigare cellstrukturer.
En annan effekt är neurologisk. De första dagarna av matbrist ger upphov till obehagskänslor. Sedan aktiveras dopamin- och noradrenalinsignaleringen med kännbara resultat. Istället för att lägga sig ner på marken och förbanna det öde som tömt omgivningarna på något ätbart ökar viljan och kraften att göra något åt situationen. Att fördubbla ansträngningarna för att hitta den där födan som kroppen behöver (läs mer här och här).
Den här hälsningen från livet på den tuffa savannen når fram även idag. En stor andel av de som fastar fem dagar i sträck upplever känslan av energi och kreativitet som kickar in efter 3-4 dagar. Att fasta fem dagar i rad kan låta ansträngande, men man behöver inte helt avstå från mat. Det räcker med att utsätta kroppen för tillräckligt mycket kalori- och proteinbrist.
– Så, vad innebär fastehärmande kost?
Jo, så här ligger det till. Valter Longos forskargrupp har räknat ut vad man kan äta och ändå starta de läkande processerna. De kallar kostschemat “fasting mimicking diet”, eller fastehärmande kost. Det innebär att man under fem dagar äter cirka en tredjedel så mycket kalorier som normalt och reducerar proteinintaget kraftigt. Då startar kroppen programmet för cellrensning. När man efter fem dagar återgår till att äta fritt påbörjas läkningen. Stamceller aktiveras och ersätter de celler som har avvecklats. Kroppens organ och immunsystem föryngras på så sätt efter varje fasteperiod.
En periodisk fasta med kortare cykler, till exempel 5:2, ger också vissa goda effekter, men sätter inte igång den inre cellrensningen och läkningen. Valter Longo menar att man genom att äta fem dagars fastehärmande kost 2-6 gånger om året ger kroppen maximala förutsättningar att upprätthålla hälsan.
– Intressant! Äter du själv på det här sättet?
Ja, jag började äta enligt riktlinjerna för fastehärmande kost när de första studierna kom 2015 och upplever bara positiva effekter. Förutom den mentala klarheten mot slutet av fastan har min inställning till mat förändrats. Jag har bättre kontroll över signalerna som ska få mig att äta, jag äter inte på rutin. Jag blir också mer benägen att omvandla Food Pharmacys tips och recept till god mat.
– Vi upplever att fler och fler blir nyfikna på hälsofördelarna med fasta. Vad spår du om framtiden?
Precis, och nu kommer studierna av fasta i en strid ström. Som vanligt kommer många olika resultat att presenteras och en del kan vara motsägelsefulla, men att fastan har terapeutiska effekter måste anses vara medicinskt klarlagt. Att även samtliga världsreligioner har inslag av fasta stärker bilden av att matbrist är en naturlig och viktig del av att vara människa. Liksom att äta sig mätt.
Dag Kättström är vetenskapsjournalist och har startat sajten femdagar.se som handlar om fastehärmande kost.
Photo by Icons8 team on Unsplash