fbpx

Soki Choi

Post image

Är bakterier vår nya universallösning?

Ingen kan väl ha undgått den ström av artiklar om bakterier, depression och hjärnan, som den senaste tiden har pumpats ut av högt ansedda tidsskrifter som Nature, Science och till och med The New York Times. Det är en mängd hoppingivande nyheter, vilket förstås är väldigt spännande, men som också kräver att man tar in hela bilden när man ska tolka resultaten.

För allt ifrån allergier, övervikt, depression, alzheimer, autism och till och med trotsåldern verkar kunna kopplas till bakterier – i alla fall om man ska tro på alla spekulationer. Därför är det inte så konstigt att det råder total frenesi och buzz kring det som allt fler tror kan vara ett nytt paradigm. Men är bakterierna verkligen vår nya universallösning?

Fullt medveten om att jag med min bok har bidragit till den bakteriehype som råder i landet, vill jag samtidigt mana till lite sans och reson. För historien har lärt oss att allt för skyhöga förväntningar på medicinska genombrott sällan infrias. Ta Flemings upptäckt av antibiotika, som ett exempel. Övertron på antibiotika var så stor på 50-talet att både forskare och läkare förutspådde att alla mänskliga infektioner skulle vara utrotade inom tjugo år (sic!). Och även om antibiotika har räddat miljoner liv och beräknas ha förlängt livet med tio år så skördar multiresistenta bakterier 700 000 liv varje år. Nu vet vi också att antibiotika även slår ut våra goda bakterier i tarmen. Eller som en äldre läkare så klokt sa till mig häromdagen: tänk dig din tarm som en frodig trädgård full av massa vackra blommor med någon enstaka ogräs här och där. Istället för att varsamt sikta in oss på att bara plocka bort ogräset har vi läkare hejvilt sprutat det starkaste bekämpningsmedlet (bredspektrum antibiotika) på hela trädgården i flera år och därmed dödat alla de vackra blommorna på köpet. Antibiotika får också löpa gatlopp idag, efter att länge ha varit medicinens stora rockstjärna! Men fullt så enkelt är det inte. I djurstudier har antibiotika nämligen visat sig kunna minska det typiska alzheimerplacket i hjärnan, vilket i sin tur har bromsat upp sjukdomsförloppet. Med tanke på den ensidiga kritik som antibiotika numera får, är detta en viktig påminnelse om att ingenting är någonsin svart eller vitt. Utan det beror som alltid på sammanhanget.

På liknande sätt rådde skyhöga förväntningar när det var dags att kartlägga det mänskliga genomet i slutet på 80-talet. Snacka om pyspunka när det visade sig att människan ”bara” hade 22 000 gener, vilket är färre än en höstgröda. Återigen infriades inga storslagna löften om att bota alla ärftliga sjukdomar med genterapi. Istället ledde den nya gentekniken till en helt annan och oväntad upptäckt. När forskare år 2008 råkade lägga de sedan länge bespottade bakterierna under luppen, visade de sig innehålla 100 gånger fler gener än människan. Något snopet med tanke på att vi människor gärna vill tro att vi är evolutionens kronjuvel. Sedan dess har forskare kapplöpt om att bli först i världen (läs: historisk) med att upptäcka banbrytande samband mellan våra bakterier och kroppens olika system. Och resultaten har inte låtit vänta på sig.

För bara ett år sedan publicerades över 10 000 artiklar, vilket motsvarar mer än en ny publicerad artikel i timmen. Förra året skruvades tempot upp ännu mer till 14 000 artiklar. Och i år är tempot riktigt (upp)skruvat med nästan två artiklar i timmen. Så det gäller att hänga med. Faktum är att forskarna själva har svårt att få överblick av sitt eget fält. Därför är det inte så konstigt att flera forskare och läkare har tackat mig för att jag har sammanställt över 400 artiklar om hjärn-tarm-axeln, eftersom det har kunnat hjälpa dem att få mer övergripande koll. Så hur ser det rådande kunskapsläget ut just nu?

Även om ett berg av djurstudier tillsammans med mindre studier på människor visar på ett tydligt samband mellan tarmfloran och hjärnans sjukdomar, så bör resultaten än så länga tolkas med viss försiktighet. Skulle stora studier på människor som just nu är på ingång bekräfta de samband som preliminär forskning har påvisat så står vi nog inför en ny medicinsk revolution. För även om arv och miljö spelar en stor roll, så måste vi i så fall även ta in bakterierna i hälsoekvationen. Om du liksom jag är nyfiken på att veta om bakterierna är vår nya hälsorevolution är mitt råd att följa den nya mikrobiotiska forskningen på mycket nära håll. För det går framåt med hiskelig fart och inom fem år tror jag att vi har ett svar.

I väntan på ”the verdict” är det både riskfritt och smart att försöka äta tarmflorevänlig mat för att förbättra din hälsoprognos i kropp och knopp. Det innebär givetvis inte att du som redan är sjuk eller har en diagnos ska byta ut läkemedel, terapi eller annan behandlingsform mot mat och motion. För även om vissa fibrer och bakterier i tidig forskning har uppvisat medicinsk behandlingspotential bör maten i dagsläget endast betraktas som proaktiv livsstilsmedicin.

Det är också viktigt att komma ihåg att varje persons tarmflora är till ca 90% unik. Det innebär att sannolikheten är hyfsat låg för att just de ynka fyra bakteriestammar som ingår i vanlig köpeyoghurt eller de fem stammar som ingår i filmjölk råkar vara de bakterier som just din tarmflora behöver. För att verkligen optimera din tarmflora behöver du egentligen först göra en screening av din tarmfloras unika sammansättning. Därefter blir det lättare att identifiera vilka probiotiska bakterier och skräddarsydda kostrekommendationer, som just din tarmflora skulle må bäst av.

I väntan på att screening av tarmfloran blir tillgänglig för var och en, så kan du ändå ta hand om din tarmflora genom att följa generella riktlinjer som jag har sammanfattat i Fem F-metoden. Att jag trycker så envist på kimchi och surkål är för att fermenterade grönsaker kan liknas vid ett billigt probiotiskt bredspektrum. Med ett okänt antal nyttiga bakteriestammar i kimchin, där upp till 40% ännu inte är kartlagda och en hög koncentration på 1 miljard bakterier per gram (dvs tio gånger högre än i yoghurt), så är kimchi en riktig bakteriebomb, som är hyfsat lätt att göra. Jämfört med yoghurt är sannolikheten därför större att du via kimchi får i dig några av de bakteriestammar som just din tarmflora mår bra av. Men fäst dig inte för mycket vid enstaka livsmedel. Det viktiga är att äta färgrik, fiberrik och fermenterad mat, för  att må bra i nuet och förebygga kroniska livsstilssjukdomar i framtiden. Det är vad jag kallar proaktiv livsstilsmedicin!

Ta reda på vad Soki Choi gör när hon inte skriver för oss på Food Pharmacy här, följ henne på www.sokichoi.com eller klicka hem hennes senaste bok (rekommenderas varmt) ”Kimchi och Kombucha – Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna” här.

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vi har tyvärr inte tid att svara på alla frågor och kommentarer men uppmuntrar er läsare att tipsa och hjälpa varandra. Observera att du måste få en godkänd kommentar från en admin innan dina kommentarer visas.

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.