Nästan alla bebisar käkar klämmisar, men hur bra är de egentligen? – Food Pharmacy

Ann Fernholm

Post image

Nästan alla bebisar käkar klämmisar, men hur bra är de egentligen?

ann fernholmFör tio år sedan introducerades klämmisar på barnmatsmarknaden och de har gjort succé. Till en början innehöll de främst fruktpuré, men nu finns varianter som innehåller allt från yoghurt och gröt till vegolasagne. Men hur bra är klämmisar egentligen för barns ätutveckling? Och innehåller de verkligen yoghurt och gröt, som det står på förpackningen? 

Om precis en vecka – den 5 mars – dyker Stora boken om barn och mat upp i bokhandeln. I fredags höll jag den för första gången i min famn och det kändes stort.

Ute i bokhandeln 5 mars.

Man undrar: vad ska hända med denna lilla nyföding? Hur kommer den att ta sig fram genom livet? Vem kommer att lyfta den? Vem kommer att dissa den?

En sak är säker: de företag som tillverkar klämmisar kommer sannolikt tillhöra den senare kategorin. För någon månad sedan fick jag en fråga från tandhygienisten Maria Pehrs kring just klämmisar. Här är ett koncentrat av vad hon skrev:

”Jag är tandhygienist och arbetar i dag som fluortant, och informatör på BVC. Där träffar jag nyblivna mammor med små barn i åldern 6-8 månader.

Det är väldigt många, läs alla, som använder sig av klämmisar och jag berättar att de är dåliga för käkarnas utveckling och att fabrikanterna luras då de reducerar fruktjuicer så att de ska bli sötare för att kunna skriva ”utan tillsatt socker”. Men nu finns det klämmisar som enbart består av fruktpuré. Hur ställer man sig till det?”

Klämmisar hindrar barnens ätutveckling

Ja, hur ställer man sig till det? Klämmisar som består av frukt som har mixats, där alla fibrer är bevarade, är bättre än de som är gjorda på juicekoncentrat. Men det finns fler problem med klämmisar än så. I Stora boken om barn och mat anger vi åtminstone fem skäl till varför riktig frukt, yoghurt och gröt är bättre för barnen än plastförpackad och steriliserad puré. Vi börjar med det viktigaste skälet.

1. Bebisar behöver lära sig att tugga och svälja mat

Om barn får för mycket puread mat under sitt första år i livet undanhåller vi dem möjligheten att utveckla sin munmotorik. Det är lite som om vi skulle dra undan den stol de håller i när de ska lära sig att stå (om ni förstår jämförelsen). Kajsa Lamm, min medförfattare, kan allt om munmotorik och i den nya boken berättar hon att tuggandet och sväljandet av mat inte har automatiserats förrän vid tre års ålder. Känn efter själv när du tuggar och sväljer mat. Du fixar och trixar en faslig massa med både tungan och käken för att få maten dit du vill. För att klara att göra allt det som är självklart för dig, behöver bebisar få öva, om och om igen. Bebisar som mestadels lever på klämmisar, puréer, välling och pulvergröt får helt enkelt för lite tuggträning.

2. Barn behöver öva på att ha hela bitar mat i munnen

En annan viktig del av ätträningen är sensoriken: att vänja sig att ha mat av olika konsistens i munnen, exempelvis en slemmig banan, ett krispigt äpple eller hallon med små kärnor i. Bebisar som lever på slätmixade puréer missar den träningen också. Det finns studier som kopplar en sen introduktion av hela bitar mat, till att vara mer kräsen mot mat vid sju års ålder.

3. De snälla bakterierna är döda

På många klämmisar påstås att de innehåller ”yoghurt”, men det är egentligen inte sant. Yoghurt är ett livsmedel som ska krylla av nyttiga mjölksyrebakterier, men yoghurtklämmisar innehåller endast små bakterielik. Klämmisarna har hettats upp till höga temperaturer för att kunna förvaras i rumstemperatur, och all snälla bakterier har då gått hädan (må de vila i frid).

När klämmisar steriliseras dör alla nyttiga bakterier.

Men spelar det någon roll om barnen får i sig levande eller döda bakterier? Som vanligt kan vetenskapen inte ge något definitivt svar, men forskare i Nya Zealandhar till exempel hittat ett samband mellan att äta riktig yoghurt under första året i livet och en lägre risk att ha eksem vid ett års ålder. Ingen vet om detta är ett direkt orsakssamband, men en hel del talar för att spädbarn mår bra av att få i sig mjölksyrebakterier som stärker deras tarmflora.

(Här vill jag ge kred till Mats Lönne på Ottos barnmat, som har uppmärksammat mig på de döda bakterierna i klämmisar.)

4. Grötklämmisar består till stor del av juice

Som Maria Pehrs skriver innehåller fruktklämmisar numera mestadels puread frukt, där fibrerna är bevarade. Men grötklämmisar består fortfarande till stor del av juice. Kolla in den här till exempel:

Många grötklämmisar innehåller mycket juice.

 

Första ingrediens är äppeljuice. Och då är det ju egentligen inte gröt, utan en juice- och fruktmosblandning, men lite ris- och havremjöl i. Här är Kajsas och mitt recept på en riktig gröt som du kan koka till alla bebisar i din bekantskapskrets:

Recept från Stora boken om barn och mat.

5. Plastförpackningen är en onödig miljöbelastning

Så till det femte och sista skälet varför klämmisar borde begränsas. Och här vill jag förvarna, för här kommer en moralkaka, bakad med omtanke om våra barns framtid, världshaven och klimatet. För så här: klämmisar leder till en helt onödig förbrukning av plast. Du köper en puré som väger 100 gram, och förbrukar mer än 10 gram plast. Många livsmedel är inplastade, men få kräver så mycket plast för så lite mat.

Köp istället riktig frukt och gör din egen puré. När barnet börjar få tänder och har lärt sig tugga: låt det äta tunna skivor av äpple, päron och annan frukt. Det är bättre både för barnet och miljön.

Med allt detta sagt: jag fattar att klämmisar är grymt praktiska. Självklart kan du som spädbarnsförälder då och då underlätta livet med dem. Men ju fler olika smaker din bebis får testa, och ju oftare barnet får öva sig på att tugga och svälja riktig mat, desto bättre är det för ätutvecklingen.

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. 

Dela

Kommentarer

  1. Nina Renarve skriver:

    Hej! Tack för ett jättebra inlägg! Jag lärde mig nytt, och blev nyfiken på mer. Såhär skrev jag nyss till Ottos barnmat:

    Öh, ursäkta mig gamla sjubarnsmamma, men varför kokar folk inte sin egen välling längre? Ni ersätter säkert något ännu värre som jag missat, men precis som jag o flera av mina numera vuxna barn med mjölköverkänslighet eller intolerans upptäckt att vi tåler oprocessad mjölk (dvs opastöriserad och ohomogeniserad) direkt från kossan, borde det väl egentligen vara absolut bäst för små barn att få nyblandad välling som inte först förvarats i en plastförpackning, om än livsmedelsklassad. Havremjölk består till största del av vatten, och då är vi där igen: ännu fler förpackningar (dessutom ännu mer plast i form av korkar och inre foder) och ännu fler transporter, i det här fallet av vatten m lite mjöl o mycket vatten i. Kan ni inte förklara hur dessa nackdelar (även för klimatet, som ju i allra högsta grad kommer att påverka era små konsumenter) övervägs av för mig osynliga fördelar, utöver för er rent ekonomiska? Med vänliga hälsningar, Nina

  2. Nina Renarve skriver:

    (Sen fick de en liiiiten känga för sin helt manliga styrelse också… ?)

  3. Har en liten 5 månaders som vi snart ska börja introducera mat för. Vi är veganer och tänker att hon också ska äta veganskt. Vår Bvc pratat MKT om järnberikad gröt, att vi måste ge det etc. vi äter själva knappt halvfabrikat och vill inte heller ge henne det. Finns det annat sätt att tillgodose hennes behov av järn (eftersom gröna blad osv ej rekoemnderas till så små barn)?

    1. Finns mycket som innerhåller järn. Torkade aprikoser, Broccoli, Ärtor, Kikärtor, Passionsfrukt. Googla på grönsaker och frukt med högt järninnerhåll. Gör egen havregrynsgröt (mortlad havregryn om man vill ha len gröt) Jag gjorde alltid puré av ekologiska torkade aprikoser, som jag kokade i 5 minuter, och sen mixade med mixerstav . (helt i metal). Nyponpulver i gröten gör att järnet lättare tas upp av kroppen sen.

    2. Det går även att ta pumpakärnor och mixa dom i en kaffekvarn. (köpte en på netonnet för 150kr, deras egna andersson märke). När man mixat dom ett tag så blir det ett pulver. Som är proppat med järn. Detta tillsammans med lite nyponpulver för att få cvitamin. Blandar jag med gröten, i smoothies, i maten..

      1. Food Pharmacy skriver:

        Tack Simon – vilket bra tips!

  4. Tack för informationen om klämmisar!
    Hade tyckt det var bra att även ta med det faktum att maten kommer i kontakt med plast precis hela tiden innan barnet suger i sig det. Vem vet hur mycket skadliga ämnen som plasten läcker? Speciellt om innehållet hälls i förpackningen i varmt tillstånd.

  5. Esther skriver:

    Jag älskar denna blogg och jag har köpt nästan alla av Ann Fernholms (och Food Pharmacy’s såklart) böcker.
    Men jag har en fråga gällande receptet på gröten, jag antar att paltbrödet är för att få i barnet järn? Men om man då har vanlig mjölk som innehåller kalcium, så hämmar ju det järnupptaget. Gör det då någon nytta i att ha i paltbröd om man använder vanlig mjölk?

    Sedan kan jag tillägga att det finns jättemånga bra sidor som säljer klämmisar som du kan fylla på med egen sörja! Så behöver man vara praktisk någon dag kan man ha mixat sina egna smoothies eller grötar och ta med när man ska iväg.

    Tack för att ni är världens bästa blogg och influencers!

  6. Ann Fernholm skriver:

    Hej Esther!

    Tack för fina ord! Bra analys också. Mjölk och även fytinsyra i spannmålen kommer att hämma upptaget av järn. Det är samma sak med den industriproducerade gröten. I den finns både kalcium och fytinsyra.

    Vi valde att göra järnrika grötrecept eftersom svenska föräldrar är så invanda vid att spädbarn ska få sitt järn via gröt och välling. Och även om det finns ämnen i mjölk och havregryn som hämmar järnupptaget, kommer barnet suga upp en hel del järn.

    Men du har helt rätt i att man får ett bättre järnupptag om barnet äter paltbrödet till sin laxfärsbiff och broccoli istället.

  7. Lucie skriver:

    Svar till Carmen: järnberika gröten själv genom att låta lite torkade aprikoser koka med och sen mixa. Så kan du våga låta bli industrigröten.

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Vi har tyvärr inte tid att svara på alla frågor och kommentarer men uppmuntrar er läsare att tipsa och hjälpa varandra. Observera att du måste få en godkänd kommentar från en admin innan dina kommentarer visas.

0

Tillagd i varukorgen

Du har inga produkter i varukorgen.