fbpx

Karolinska Institutet

Post image

Antibiotikan måste räddas för framtida generationer

Bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika är idag ett globalt problem som Världshälsoorganisationen WHO har klassat som ett av de största hoten mot folkhälsan. Idag dör 30 000 europeér på grund av infektioner med resistenta bakterier och den siffran beräknas ha fördubblats om tio år.

I vissa länder ställer man in operationer eftersom man anser att det är för riskabelt att operera när infektionsrisk med dessa bakterier föreligger. Ska man då bara ge upp eller finns det ljus i tunneln? Vi måste först och främst ändra vårt beteende och inte använda antibiotika i onödan. Antibiotika ska i princip användas för att rädda liv och inte vid banala virusinfektioner eller förkylningar. Men om vi vill rädda antibiotikan för framtida generationer måste även nya alternativa behandlingar vid infektioner med resistenta bakterier prövas. På Centrum för Translationell Mikrobiomforskning, CTMR, pågår sådana försök.

Ett alternativ som verkar lovande är att konkurrera ut de resistenta bakterierna i tarmfloran med ett ”bra mikrobiom” dvs en bra tarmflora. Försök pågår i laboratoriet där resistenta bakterier tillförs en störd tarmflora i provrör och där vi sedan tillför en ”hälsosam tarmflora” från en frisk donator. Det är samma princip som används vid så kallad fekal transplantation, FMT, där patienter med diarré orsakad av vissa antibiotika blir botade med en frisk donators tarmflora. Vi hoppas kunna identifiera friska donatorer vars tarmfloror framöver kan hjälpa till att konkurrera ut resistenta bakterier i tarmfloran på folk som ovetande bär på dessa. På så sätt kan vi också minska risken för spridning av resistenta bakterier utanför kroppen.

Ett annat sätt att ta död på sjukdomsframkallande men även resistenta bakterier är så kallad fagterapi. Här används målsökande virus som med stor precision kan eliminera just de bakterier man är ute efter. Fagterapi har länge funnits som behandlingsalternativ i Georgien och andra forna öststater men kunskapen har inte utvecklats eller förts vidare när antibiotikan gjorde entré för ca 60 år sedan (och många trodde att denna var lösningen på alla infektionsproblem). Nu börjar forskarna inse att fager kan vara ett bra alternativ när inte antibiotika kan användas. Fagterapi har också den fördelen att den inte stör tarmfloran vilket visat sig vara ett problem vid antibiotikabehandling där även ”bra” bakterier stryker med.

På vårt centrum pågår nu ett flertal försök där vi i provrör med bra tarmfloror tillsätter först resistenta bakterier och därefter fager som tar död på dessa. Våra resultat visar att fagerna inte stör tarmfloran alls och att antalet resistenta bakterier minska markant i provröret. Nästa steg är att överföra denna princip till människa. Idag finns enstaka rapporter om lyckosam fagbehandling hos patienter där antibiotika inte fungerat och där patientens liv räddats tack vara fager som gjorde jobbet istället. En kombination av fagterapi och tillförsel av en bra tarmflora skulle också kunna testas hos vissa patienter.

Om vi kan förhindra spridning av resistenta bakterier genom att ändra vårt beteende och samtidigt utveckla nya alternativa behandlingar mot infektioner med resistenta bakterier så är hoppet inte ute. Då kan även framtida generationer använda antibiotika när den behövs, dvs för att rädda liv.

Lars Engstrand är läkare och professor på Karolinska Institutet och leder verksamheten på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning. Han har studerat mikroorganismer i mag-tarmkanalen i över 30 år och är en av pionjärerna att studera tarmflorans roll vid hälsa och sjukdom.

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vi har tyvärr inte tid att svara på alla frågor och kommentarer men uppmuntrar er läsare att tipsa och hjälpa varandra. Observera att du måste få en godkänd kommentar från en admin innan dina kommentarer visas.

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.