Världens näst mest inflytelserika foodie – Food Pharmacy

Henrik Ennart

Post image

Världens näst mest inflytelserika foodie

Richard Horton som är chefredaktör för tidskriften The Lancet slog härom året fast att ”En stor del av den vetenskapliga litteraturen, kanske hälften, kan helt enkelt vara osann.”

När jag diskuterat Hortons häpnadsväckande påstående med företrädare för Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, delar de hans bedömning. Ofta är det brister i metoden som allt för begränsade urval, att små effekter överdrivs och att forskarna drar felaktiga slutsatser. Här har jag listat några vanliga felkällor.

Men det förekommer också en hel del partiska studier och intressekonflikter där författarna på olika sätt är knutna till industrin. Det kan vara öppet eller dolt och både medvetet eller mentalt förträngt.

En som fördjupat sig i detta är den erfarna nu 83-åriga matprofessorn Marion Nestle vid New York University som jag haft glädjen att intervjua flera gånger. Tidningen Forbes har rankat henne som världens näst mest inflytelserika foodie, bara slagen av Michelle Obama. På sin blogg har hon de senaste åren roat sig med att kölhala studier som ofta citerats flitigt i både etablerade medier och på sociala plattformar men som vid en lite närmare titt visar sig vara ren marknadsföring för producenter.

När hon under en period gick igenom 168 industrifinansierade studier kring kost och näring visade det sig att 156 av dessa kom fram till ett resultat som gynnade sponsorns produkt. Trots att hon bad sina följare om hjälp lyckades hon bara hitta tolv studier där resultatet gick emot studiens finansiärer.

Det blev upptakten till boken Unsavory truth – How Food Companies Skew the Science of What We Eat, som gavs ut i höstas. Där visar Marion Nestle hur pengar går direkt från stora livsmedelsjättar till forskarnas labb, som i sin tur levererar ”vetenskapliga” resultat som kan uppfylla alla högt ställda standardiserade krav utom ett, just det, att stå oberoende. Marknadsföring och forskning smälter samman.

Ett av flera uppenbara problem med sponsrade studier är misstanken att oönskade resultat aldrig publiceras och istället blir kvar för evigt i en byrålåda. Men ofta handlar det, enligt Marion Nestle, om mer subtil påverkan som vad som ska studeras eller inte, av vem, hur och inte minst om hur frågorna i studierna formuleras.

Är ägg bra eller dåligt att äta? Själv är jag inte orolig för att äta något ägg om dagen men det är ett faktum att många studier som tonar ned riskerna är sponsrade av äggindustrin. Sak samma om vi talar om hälsofördelar med choklad, avokado eller nötter, eller studier som vill återupprätta förtroendet för potatis, eller helt enkelt slå ett slag för att äta frukost.

Forskning kring vinets förträfflighet kommer med fördel från vinproducerande länder och nyttan av soja beskrivs aldrig så bra som av forskare från soja-sponsrade universitet i USA:s eller Kanadas jordbruksdistrikt. Kring Medelhavet sjunger många resultat olivoljans lov medan en studie om rapsoljans livgivande krafter, eller varför inte lingonens, med större sannolikhet kan komma från Sverige.

På flera håll pågår fullskaliga marknadskrig, som avspeglas i forskningen. Mjölk utmanas av soja och havredrycker. Tillverkarna av socker och sötningsmedel har länge pucklat på varandra med studier som visar på den egna varans utmärkta egenskaper och den andres skadeverkningar.

Själv gillar jag både nötter och avokado. Sponsring betyder förstås inte att resultaten måste vara fel, men att trovärdigheten minskar. Det vore helt enkelt bättre om oberoende och opartiska forskare tittade på saken. Kanske finns det många andra råvaror som är precis lika nyttiga, men som aldrig utforskas. Följden är att fokus riktas mot några få utvalda superfoods när den största hälsonyttan i själva verket är att äta varierat.

Marion Nestle har själv i fem decennier befunnit sig mitt i den amerikanska kostdebatten, bland annat som ledamot i kommittéer som utvärderar forskning och fastställer nationella riktlinjer.

Utifrån egna erfarenhet som måltavla för lobbying, och som pionjär inom oberoende forskning kring mat, beskriver hon hur den akademiska nutritionsforskningen från början växte fram som industrins förlängda arm där allt fokus låg vid att öka och effektivisera produktionen. Inte bara forskare utan hela avdelningar vid stora universitet var och är än idag sponsrade av, eller ha sidouppdrag åt, livsmedelsindustrin. Själv brukar Marion Nestle ibland föreläsa i Pepsi-auditoriet vid Cornell.

Ändå hittar hon bara elva (11!) studier som försökt klarlägga följderna av industrifinansierad forskning kring mat. Varför vill så få forskare undersöka detta? Det kan jämföras med tusentals studier om läkemedelsindustrins sponsring.

Det slår mig att många vetenskapsbloggare gärna och metodiskt strimlar studier gjorda av oberoende forskare vid universitet finansierade med offentliga medel, men mer sällan gräver ner sig i frågor om makt och opartiskhet. Ytterst kan det handla om vem som formulerar ramarna och spelreglerna för forskningen.

Det är förstås inte särskilt svårt att äta hälsosamt, påpekar Marion Nestle. Ät dina grönsaker och frukt, inte för mycket, och ät inte en massa skräpmat. Hennes bästa råd är att äta en stor variation av oprocessad mat och att vara aktiv.

Se där, en hälsobok som på ett alldeles utmärkt sätt granskar forskare.

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. 

Dela

0

Tillagd i varukorgen

Du har inga produkter i varukorgen.