fbpx

Karolinska Institutet

Post image

Bra stress vid vaginal förlossning?

För lite mer än ett år sedan föddes min son. Precis som med min dotter så blev det akut kejsarsnitt. Varken första eller andra gången gick det hela vägen, trots timmar / dagar (!) av värk och smärta.

Varför berättar jag detta? Jo, tro det eller ej, men att föda vaginalt innebär faktiskt en positiv stress. Ja, i alla fall för barnet.

För fem år sedan gjorde mina kollegor en uppmärksammad studie där de tittade epigenetiskt på hur barn påverkas av vaginal födsel jämfört med om de föds med kejsarsnitt. Detta då tidigare studier har visat att barn som föds med planerat kejsarsnitt löper en högre risk att senare i livet utveckla astma, typ 1 diabetes, fetma och glutenintolerans. Orsaken till sambandet är inte helt fastställt, men då planerade kejsarsnittsförlossningar ökat i många delar av världen är det så klart viktigt att titta närmare på detta.

I studien undersökte mina kollegor epigenetiska förändringar i stamceller från cellsorterat navelsträngsblod. Global epigenetisk analys gjordes på 43 nyfödda barn, varav 18 som förlösts med planerat kejsarsnitt. Vidare analyserades DNA från tolv nyfödda (sex planerade kejsarsnitt) med avseende på genspecifik epigenetisk förändring över hela genomet. Resultatet visar på specifika epigenetiska skillnader mellan grupperna på närmare 350 ställen i genomet. De gener med olika metyleringsmönster var bland annat involverade i processer som styr ämnesomsättningen och immunförsvaret.

Studien ger stöd för att förlossningssätkan ge ett avtryck i arvsmassan hos det nyfödda barnets stamceller. Upptäckten kan vara viktig för att förstå varför personer födda med kejsarsnitt statistiskt sett har en ökad risk för immunologiska sjukdomar. Fortfarande är det dock oklart om den så kallade epigenetiska förändringen är tillfällig eller kvarstår under längre tid. De biologiska mekanismer som predisponerar ett foster eller nyfödd till sjukdomar senare i livet är komplexa och beroende av både arv och miljö under fosterstadiet och under uppväxtåren (som jag skrivit om tidigare).

Men vad ska denna ”positiva” stress* vara bra för? 

En möjlig förklaring är att under en vaginal förlossning så utsätts fostret för ett succesivt ökande och mycket kraftigt stresspåslag, som här är positivt för barnet och förbereder den för livet utanför livmodern. Denna stress tror man aktiverar barnets försvarssystem för anpassning till livet efter födelsen, något som uteblir vid planerade kejsarsnitt där värkarbetet aldrig startar. Viktigt är dock att påminna om att många immunologiska sjukdomar, bland annat de som nämns ovan, är ett resultat av både arv och miljö, samt att vårt epigenom inte är statiskt utan påverkas av vår inre och yttre miljö hela livet.

Slutligen, jag kan ibland inte låta bli att tänka på att hur mycket avancerad teknik och kunskap vi än får så kan vi många gånger inte kringgå biologin. Kanske något att trösta sig med nästa gång du tänker tillbaka på din (eller din partners) förlossning. Eller då du i framtiden andas igenom dina värkar. Och till oss som blev akut snittade: de där timmarna av smärta var faktiskt också till nytta. Så misströsta inte!

(Detta inlägg försöker inte skuldbelägga eller agera pekpinne. Min uppfattning är att varje kvinna bestämmer över sin egen kropp och känner och vet vad den klarar av och mår bäst av. För många är planerade kejsarsnitt en medicinsk nödvändighet. Som jag ser det är kunskap makt att kunna ta förnuftiga beslut och förändra världen i en positiv riktning.)

*Det ska dock förtydligas att den typ av stress som vi pratar om här inte är samma sak som kronisk, långvarig, stress. Vilket snarare har visat sig ha negativa hälsoeffekter (vilket jag inte går in på här). 

Louise Sjöholm har en grundutbildning i molekylärbiologi och en doktorsexamen i depressionsgenetik från Karolinska Institutet. Sedan sju år tillbaka jobbar hon som epigenetiker och forskar kring mag-tarmkanalens roll i autoimmuna sjukdomar, alltså sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden. Hon är även intresserad av att förstå  bakteriernas epigenetik och dess koppling till hälsa och sjukdom. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vi har tyvärr inte tid att svara på alla frågor och kommentarer men uppmuntrar er läsare att tipsa och hjälpa varandra.
Observera att du måste få en godkänd kommentar från en admin innan dina kommentarer visas.

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.