Under november inföll världsdiabetesdagen. Diabetes typ-2 är en av våra snabbast växande folksjukdomar, samtidigt är det en sjukdom som har goda möjligheter att förebyggas och förbättras med en sund kost. Ett sätt att främja denna positiva förändring är att läkarstudenter får mer utbildning om kostens påverkan på sjukdomar, så att patienter tidigt kan få råd direkt kopplade till denna.

11 miljoner människor dör varje år runt om i världen till följd av dåliga kostvanor, och 1,5 miljoner som en direkt följd av sin typ-2 diabetes. Nyligen publicerades en forskningsgenomgång i The Lancet där författarna efterlyser mer näringslära på läkarutbildningarna runt om i världen som en global åtgärd för att bromsa ökningen av livsstilsrelaterad ohälsa. Vi i den ideella föreningen Frisk mat anser att det är dags för våra beslutsfattare och lärosäten att lyssna.

“Trots att kost och näring är en så viktig del av en hälsosam livsstil, är det tydligt att dagens läkarstudenter inte får med sig de kunskaper de behöver för att ge effektiva kost- och näringsråd till sina patienter, och det här är en situation som pågått alltför länge”, säger Lauren Ball vid Griffith University i Australien, som är medförfattare till forskningsöversikten.

“Utbildningen i näringslära måste förbättras och bli en obligatorisk och meningsfull del av läroplanen för framtidens läkare.”

Enbart diabetesvården kostar svenska samhället 9 miljarder om året. 90 procent av kostnaden kan härledas till vård av komplikationer och följdsjukdomar. Tänk om fler av våra svenska läkare vid varje upptäckt av förstadium till diabetes typ-2 hos en patient kunde ordinera en justerad kosthållning och därmed ha god chans att förhindra insjuknande. Och att kostrådgivning från läkare – för att optimera stabila blodsockernivåer hos redan diagnostiserade – blir vanligare. Då har vi potentiellt en enorm besparing av såväl skattemedel och personligt lidande. För att detta ska ske behövs mer forskning på sambandet mellan kost och typ-2 diabetes, men också utökade resurser för att våra läkare ska få fortbildning och läkarstudenter mer utbildning inom kost och näring. Det behöver också ges utrymme i läkarnas ofta fullbokade scheman för att hinna informera patienten om kostens vikt för hälsan och välmåendet.

En av de viktigaste anledningarna till att vi äter fel idag är okunskap. Våra läkare, i egenskap av en högt respekterad yrkesgrupp, har möjlighet att bidra till att överbrygga denna kunskapslucka. Både genom att arbeta för att inneliggande patienter ska serveras föredömlig kost när de befinner sig i deras vård, och genom att informera om sunda kostvanor i vardagen. För svenska folket vill gärna ha mer kunskap och information om hur kosten påverkar hälsan. Enligt en undersökning som vi på den ideella föreningen Frisk mat har genomfört med YouGov, vill var fjärde svensk ha detta från myndigheter och var femte från läkare eller sjukhus.

Livsstilssjukdomar ökar mest i socioekonomiskt utsatta områden – vår hälsa påverkas i större utsträckning än vad de flesta tror av utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och bostadsort. Att använda vården som utbildningsinstans för de som kommer i kontakt med den i dessa områden, där man inte i samma utsträckning kommer i kontakt med nyare råd och rön kring mat kopplat till hälsa och facklitteratur, ser vi som en nyckel till ökad kunskap om kostens betydelse för hälsan bland befolkningen.

Avslutningsvis. Stora samhällskostnader och utbrett personligt lidande skulle alltså kunna undvikas genom bättre kunskap om och information kring sunda matvanor. Låt ett viktigt steg i att förebygga ohälsa hos svenska folket bli att erbjuda utökad utbildning i näringslära på läkarutbildningarna!

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.