Mat kan precis som motion bidra till bättre psykisk hälsa och förebygga depression. Det rådet kommer nu från två olika EU-stödda forskningsprojekt och även från det internationella nätverk av forskare som studerar nutritionspsykiatri.

I Australien har de nya rönen redan inneburit att matvanor är en av de livsstilsfaktorer som sjukvården ska ta hänsyn till vid behandling av depression.

Samsyn – eller konsensus –  bland de forskare som själva ägnar sig åt saken brukar enligt kloka vetenskapsteoretiker vara det bästa måttet på var forskningen står i en speciell fråga.

De syftar då på en samsyn som långsamt växer fram i fri och öppen debatt och som bottnar i resultat som publiceras i peer-review-granskade vetenskapliga tidskrifter, resultat från olika slags studier som sedan stöts och blöts och prövas mot erfarenheter och teorier vid konferenser och workshops runt om i världen.

Så här utvecklas kunskapen inom alla möjliga områden, från klimatförändringar till risker med tobaksrökning och astronomernas studier av svarta hål. Och just nu är det alltså tydligt att en sådan samsyn håller på att växa fram bland de forskare som ägnar sig åt kopplingen mellan mat och psykisk hälsa. Insikterna kommer både från dem som fokuserar på tarmfloran och de som ägnar sig åt traditionella koststudier.

EU-stödda MyNewGut-projektet, med fokus på tarmfloran, utmynnade härom veckan i en rekommendation om att människor som lider av depression eller är i riskzonen bör äta en växtbaserad kost med fullkorn, fibrer och fisk. I det projektet ingår 14 universitet och en lång rad forskningsinstitut i Europa och runt om i världen. Men inte Sverige.

Däremot har man samarbetat med Idefics-projektet, där Sahlgrenska i Göteborg ingår, och som härom året såg en koppling mellan mat och det mentala välbefinnandet hos barn och unga.

Projektledaren för MyNewGut, Ted Dinan, vid universitetet i Cork konstaterar att depression nu är en av de vanligaste sjukdomarna i alla EU:s medlemsländer och att detta kan kopplas till osunda matvanor. Vi vet bland annat, förklarar Ted Dinan, att människor med depression har en tarmflora med förändrad sammansättning som kommit i obalans. Det ökar känsligheten för yttre stress.

”Det finns nu överväldigande bevis som stöder det faktum att tarmbakterier spelar en central roll i vår neurokemi och inverkar på vårt beteende, särskilt vid stressrelaterade åkommor som depression”, kommenterar Ted Dinan.

Mediciner, terapi och annan traditionell behandling är fortfarande förstahandsalternativet, men kostråd framstår, precis som motion, allt tydligare som ett viktigt komplement.

Så vad ska vi äta istället? MyNewGut-projektet pekar på att Medelhavskost och även traditionell nordisk eller japansk kost med mycket fisk tycks minska risken för depression, troligen tack vare sitt innehåll av fibrer och polyfenoler. 

Även ett annat stort EU-projekt som kallas MoodFood – ett samarbete mellan forskare i England, Tyskland, Italien, Spanien, Nederländena, Danmark och Island – har nyligen efter flera års arbete gått ut med liknande rekommendationer. Här har forskarna utgått ifrån koststudier och slutsatsen är även då att hälsosam mat kan bidra till god psykisk hälsa.

MoodFood har presenterat fem råd för att motverka depression.

1. Ät mer grönsaker och frukt, baljväxter och fisk.

2. Välj bröd, gröt och flingblandningar med fullkorn. Välj hälsosamma oljor som oliv eller raps.

3. Ät måttligt av kyckling, mejerivaror, nötter och ägg.

4. Ät mindre av rött kött och processade charkvaror.

5. Ta små steg mot bättre ätande varje dag. Låt inte en dålig dag förstöra allt (läs mer i deras info-blad).

Forskare från båda projekten ingår i ISNPR (International society for nutrional psychiatry research) som är ett globalt nätverk. För några veckor sedan var jag med då de samlades till en forskningskonferens i London där BBC-journalisten och författaren Michael Mosley var moderator.

I korthet hade MoodFood efter att ha gått igenom forskningen, och gjort egna studier, kommit fram till att bevisen är tydliga för sund mat som prevention. Det finns även ett par mindre och mellanstora försökstudier som visar på starka resultat vid behandling av depression, men där skulle man gärna se mer forskning.

Flera andra ambitiösa forskningsgenomgångar som presenterades, bland annat en från Southern Cross universitetet söder om Brisbane, hade kommit till liknande slutsatser.

När de lagt ihop alla olika resultat från skilda typer av studier var forskarna som hade samlats i London överens om att det inte finns skäl att vänta med att använda mat som komplement till annan behandling. Den forskning som finns är redan tillräckligt övertygande.

Sund mat är, vilket betonades på konferensen, en riskfri behandling med stor potential till väldigt låg kostnad. Den mat som rekommenderas är sådan som alla ändå redan borde äta för att undvika fetma och hjärt- och kärlsjukdomar.

Såg jag några svenska forskare på konferensen? Nej, inte den här gången heller. Där var annars representanter från de flesta länderna i Europa, från USA, Australien och Nya Zeeland, från Indien, Indonesien och Taiwan, även från Kina, forskare som sedan många år publicerat artiklar i de ledande vetenskapliga tidskrifterna. Men ingen svensk förutom mig själv, som ju inte är forskare utan journalist, och dietisten Jenny Levin som är specialintresserad av ämnet.

Men totalt sett, nej, det här är inte ett område där Sverige ligger i framkant.

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.