Som många av er vet är handlar ett av mina viktigaste forskningsområden på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning på KI om vaginalfloran och dess roll för kvinnors hälsa. Idag tänkte jag ta upp ett pinsamt ämne – illaluktande flytningar, som oftast blir värre under mensen och efter sex.

Den vanligaste orsaken till dessa besvär är bakteriell vaginos som orsakas av en obalans av vaginans normala bakterieflora. Det är väldigt vanligt, i Sverige uppskattar man att 10-30 % av alla kvinnor i fertil ålder drabbas. Till riskfaktorerna hör överdrivna hygienvanor som intimduschning, många eller nya sexpartners samt användning av spiral och antibiotika.

Som jag beskrev i tidigare inlägg så är en frisk vaginalflora dominerad av lactobaciller som producerar mjölksyra som bidrar till en sur miljö i vaginan med ett pH värde under 4.5. Dessutom producerar lactobaciller väteperoxid som skyddar mot sjukdomsalstrande bakterier, virus och svampinfektioner. När balansen rubbas ökar pH värdet i vaginan och andra anaeroba bakterier kan växa till sig som bl.a. producerar illaluktande aminer. Diagnosen ställs utifrån symptomen som lukt och sveda, ett onormalt högt pH värde och det ökade antalet bakterier. Men det finns också många kvinnor som har denna obalans i vaginalfloran utan att symptomen känns. Kvinnor med bakteriell vaginos löper större risk att smittas av sexuellt överförda infektioner. Dessutom finns det studier som visar att kvinnor med bakteriell vaginos har svårare att bli gravida och har större risk för att föda för tidigt. Sjukdomen leder också till ökad stress och minskad livskvalité.

Behandling av bakteriell vaginos utgörs av antibiotika som vaginalkräm eller tabletter som botar 70-80% av patienterna. Tyvärr skadas den friska delen av vaginalfloran då också och en stor del av kvinnorna får tillbaka infektionen som återigen behandlas med antibiotika. Ni förstår själva att detta inte låter speciellt klokt och den onda spiralen fortsätter. Många kvinnor använder hemmakurer för sina besvär, som yoghurt, tamponger med lactobaciller, surgörande krämer och intimsköljning. Dessa kurer har dock begränsad effekt och intimsköljningen har till och med visat sig öka risken för bakteriell vaginos.

En grupp forskare från Israel ställde frågan om man skulle kunna överföra en frisk vaginalflora till kvinnor med bakteriell vaginos på liknande sätt som man kan återställa tarmfloran med hjälp av avföringstransplantation. (Avföringstransplantationer används med framgång inom vården för behandling av allvarliga diarréer efter en infektion med Clostridium difficile.) Studien som testar överföring av vaginalflora genomfördes på 5 patienter med bakteriell vaginos som hade minst 5 återfall under ett år trots upprepade behandlingar med antibiotika. Med hjälp av överföring av frisk vaginalflora försvann besvären för 4 av kvinnorna helt och de förblev friska i nästan två år. Den femte kvinnan blev bättre men inte helt botad. Donatorerna var omsorgsfullt utvalda och testade för olika infektioner. Inga biverkningar rapporterades. Även om det är en mycket liten studie så känns den viktig och öppnar för ett helt nytt sätt att behandla bakteriell vaginos genom att återställa hela vaginalfloran istället för att använda antibiotika.

Idag har vi väldigt lite kunskap om hur många kvinnor som drabbas av bakteriell vaginos i Sverige trots att det är så vanligt och har långtgående konsekvenser för kvinnors hälsa. Vår forskargrupp håller på att ta reda mer genom flera stora studier. Två av dem kommer att avsluta rekryteringen snart. 

Här kommer mitt rop på hjälp!

Bor du i Uppsala län har du förhoppningsvis fått information om VaMiGyn i samband med kallelsen för cellscreening. Hjälp oss genom att lämna vaginalprov och att fylla i studieenkäten. Och är du gravid innan vecka 19 så kan du fram till slutet av januari vara med i vår studie SweMaMi. Vi drömmer om att utveckla ett enkelt test som påvisar bakteriell vaginos och kunna behandla det med rätt bakterier för att återställa vaginalfloran för kvinnors och barns hälsa. 

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.