Placeboeffekten uppstår då patienter får sockerpiller istället för faktisk medicin men ändå upplever att de känner sig friskare, och i vissa fall faktiskt läker. I läkemedelsbranschen vill man förstås undvika en stark placeboeffekt eftersom den ger mindre incitament att ta medicinen framför sockerpillret. Men är det inte dags att ge placeboeffekten den cred den förtjänar och utnyttja den till vår fördel?

Placeboeffekten tros handla om kopplingen mellan våra tankar och känslor, våra förväntningar, och vår fysiska kropp. När vi tror att vi kommer att må bättre, så gör vi helt enkelt det. Dr Lissa Rankin skriver i sin bok, Mind over Medicine: Scientific proof that you can heal yourself, om just detta. När hon själv blev sjuk började hon ifrågasätta den läkarkonst hon själv utbildats inom. Hon insåg att den konventionella vården saknar respekt för kroppens inneboende förmåga till självläkning och en uppskattning för hur vi själva kan påverka denna självläkning genom tankens kraft. 

“The body isn’t the foundation of your health. The body is the physical manifestation of the sum of your life experiences.” 
― Dr Lissa Rankin 

Dr Joe Dispenza beskriver samma fenomen i boken You are the Placebo: Making your Mind Matter och ger många exempel på människor som blivit friska utan faktisk behandling. Det finns även gott om exempel på motsatsen, nocebo, som innebär att du blir sjuk just för att du tror att du ska bli det. Det finns till och med exempel på personer som dött efter att fått reda på att någon utsatt dem för voodoo eller fått en felaktig dödlig diagnos. 

“You must become conscious of the unconscious behaviors you’ve been choosing to demonstrate that have led to the same experiences, and then you must make new choices, take new actions, and create new experiences.” 
― Dr. Joe Dispenza 

Så hur skapar vi då förutsättningar för att faktiskt börja tro på denna förmåga och ta bort det som ligger i vägen för att kroppen ska kunna hitta tillbaka till sin naturliga balans? Både Lissa och Joe menar, och jag håller verkligen med, att daglig meditation kan vara ett sådant verktyg. När du sätter dig ned, lägger en hand på hjärtat och tyst säger till dig själv; jag är lugn, jag är trygg, jag är här för dig, så aktiverar vi det parasympatiska systemet och vips, självläkningen är igång. 

“When you’re happy, relaxed, and free of stress, the body can accomplish amazing, even miraculous, feats of self-repair.” 
― Dr Lissa Rankin 

Vi behöver hitta komplement till den konventionella vården, och inse, att allt vi gör, alltid, påverkar vår hälsa. Och vår egen hälsa är vårt eget ansvar, inte sjukvården. Även om sjukvården är fantastisk på att läka akut sjukdom och lindra symptom så är det livsstilsmedicinen, dvs alla val vi gör varje dag, som på riktigt kommer att förutsäga vår hälsa imorgon och på sikt. 

Det hjälper förstås inte att nu få småpanik över att allt du gör just idag påverkar din framtida hälsa positivt eller negativt. Det som hjälper är att veta att du är en enhet och att du kultiverar din tillit, dina relationer, känner mening i ditt liv, bearbetar dina känslor och ser över din livsmiljö alla är viktiga faktorer för din hälsa. Men kanske främst, att du hittar vägar, på daglig basis, till att aktivera ditt parasympatiska nervsystem, ”lugn-och-ro-responsen” och på så sätt berätta för dig själv och din kropp att det är säkert att reparera nu. 

Lyssna på din kropp, lyssna på din inre vägledning och lita på dig själv. Du vet vad du behöver för att må bra. Vad behöver du just nu?  

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.