Många har antagligen som jag fått upp ögonen för traditionella matvaror med kulturhistoriskt värde. Men var hittar jag dom? I vilka butiker finns produkter som allåkerbär, svecia, spettekaka, hel salt sill, Gustafskorv, Suovas, svagdricka och kalvdans?

Från den 15 oktober och en månad framåt kan nu alla hjälpa till med en nationell kartläggning. Det är bara att ladda ned appen Kulturmatkassen, läsa instruktionen och ge sig av till första bästa butik.

Bakom satsningen ligger Kålrotsakademien som bjuder in hela svenska folket att hjälpa till med att undersöka utbudet av kulturmatvaror i matbutikerna.

Inventeringen är tänkt att göras en gång om året och ge en bild av vilka matvaror som är mest sällsynta och därmed hotade. Butiken med bredaste utbudet koras till vinnare.

Hans Naess som är preses i Kålrotsakademien förklarar att Kulturmatkassen är motsatsen till den utslätade och globaliserade maten. Den vill lyfta fram matvaror med kulturhistoriska rötter för att främja den gastronomiska mångfalden och därmed också den biologiska mångfalden. Det finns ett direkt samband mellan naturen och våra tallrikar, nämligen.

Kulturmat handlar både om mathantverk och att väcka liv i gamla näst intill bortglömda råvaror och sorter.

Vissa av de 38 livsmedel som ska spåras är mer kända som älgkött, småländsk ostkaka och kanelbulle, medan Upplandskubb, gurpi, hånnlamb och källarlagrad getost är betydligt mer sällsynta.

För den som följt forskningen kring tarmflorans betydelse för hälsan tillägger jag gärna att det även finns stora hälsomässiga fördelar med att äta mer kulturmat.

I ett danskt försök kallat Bitter sund letade forskare fram och provodlade äldre varianter av grönsaker som fanns bevarade i fröbanker (läs mer här). När sedan typ-2-diabetiker serverades dessa kultursorter fick de stabilare blodsocker än en kontrollgrupp som åt konventionell sjukhusmat. Effekten var även bättre än för en kontrollgrupp som serverades konventionellt odlade grönsaker. Försöket upprepades två år i rad med samma resultat.

Förklaringen är sannolikt det faktum att gamla kultursorter generellt har ett rikare innehåll av smakämnen och andra naturligt förekommande växtkemikalier än nya högavkastande sorter. Dessa ämnen används sedan av våra tarmbakterier för att tillverka metaboliter som skickas ut i blodet och samspelar med våra egna gener.

Den ensidiga konsumtionen av några få varianter som massproduceras anses samtidigt ha bidragit till ökade problem med exempelvis intolerans mot exempelvis gluten.

Inventeringen av kulturmat görs i samarbete med Svenska Semleakademin, Stolt Mat i Sörmland, Sveriges Gårdsmejerister, Föreningen Sesam, Surströmmingsakademien, Skåneländska Gastronomiska Academien, Matakademien i Jämtland-Härjedalen, Gastronomiska samtal, Sörmlands matkluster, Äkta vara och Gutefårakademin.

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.