”Innan jag förstod att frustration och ilska är en täckmantel för rädsla, rädsla för att vara oviktig, meningslös, otillräcklig och oälskad, så skuldbelade jag andra för min oförmåga att se min egen del.”
/ Kund, The EQ GYM  

Ilska är en av grundkänslorna 

Känslor som är kopplade till ilska:

• Frustration 
• Aggression 
• Hat
• Upprördhet
• Irritation
• Förödmjukelse
• Förbittring

Beteende kopplat till att vi inte kan hantera eller kanalisera ilska:

• Kontrollerande
• Dominant
• Dömande
• Felsökande
• Missbedömande/Misstolkande 
• Våldsamt
• Förminskande
• Kränkande
• Mobbning
• Utfrysning 
• Hämndlystnad 
• Passivt aggressiv

Har du någonsin fått ett textmeddelande, e-post eller meddelande i ditt flöde och din reaktion löd så här?

Vilken idiot! Jesus, jag har inte tid / energi / intresse för den här personen och alla hens bs längre.

De flesta av oss känner igen känslan men vi tar sällan tag i vad det egentligen handlar om utan låter känslan fortgå i tystnad. Det är det som skapar irritation / frustration / ilska och det resulterar ofta i passivt aggressivt utagerande på ett eller annat sätt. Passiv aggressivitet är en form av våld och ett tecken på låg EQ. Beteenden som är kopplat till att vi inte kan hantera ilska är olika former av emotionellt våld. Exempel på emotionellt våld är kränkningar, felsökande, skuldbeläggande, skambeläggning, förminskande, dömande, mobbning, utfrysning och avvisning. 

Har du du bråkat med någon – din man, din chef, din flickvän, din syster eller din pappa – och sen valt att inte svara på inkomna samtal eller sms? Det känns inte så våldsamt, eller hur? Det kanske till och med känns smart!? Det är ett maktspel, det är undvikande och det är passiv ilska. Det är emotionellt våld. PUNKT. 

Ilska är ett alarm för rädsla – varje gång vi är arga så är vi faktiskt egentligen rädda. Om vi kan förstå detta så kan vi ta hand om vår ilska på ett helt och sunt sätt.

Men rädsla är den känsla som vi minst vill kännas vid. Vi är ironiskt nog rädda för att känna känna den känslan. Det gör att vi inte längre är kontakt med känslan av rädsla – vi kan inte identifiera den, än mindre vara i den. Vi kommer längre och längre ifrån det som är sant och sårbart i oss, blir förvirrade och har svårt att se oss själva och vår flykt. Vi känner istället enbart stress och ångest. Vilket är en form av olika mixade känslor och samtidigt ett motstånd till dessa. Vi kan uppleva det som att det ”skaver” på olika plan men vi har aning om vart det kommer ifrån, varifrån det skaver eller vad som inte stämmer.  

Tillhörande denna problematik är vi lärt oss att rädsla är tecken på svaghet. Och svagt är något som sedan savannens tider har klassas som dåligt – om vi är svaga så kan vi bli övergivna och i yttersta fall bli dödade. Vi är alltså fortfarande påverkade av vårt instinktiva flockbeteende. Känslan av ilska idag är mer kollektivt accepterat än rädsla, varav att vi lättare kan erkänna och förstå att vi är arga på någon/något, mer än när vi är rädda. Ilska blir istället är ett sätt att hantera rädsla. Det vill säga ett skydd!

Sorg, ilska och förnekelse är täckmantlar och yttre skydd för den sårbara kärnan. Kärnan är rädsla. Rädsla att bli ensamma och övergivna. Kan vi förstå det här och dela vad vi är rädda för, så är vi i kontakt med den positiva sårbarhet som connectar oss. Vi skyddar oss helt enkelt inte längre. Den kollektiva sanningen är att vi alla är imperfekta. Dock jobbar vi individuellt stenhårt på att lägga på en perfekt fasad genom att försöka kontrollera känslor. Vi tror vi blir mer älskade så, men kan inte vara längre bort ifrån sanningen. 

Hur vi kan hantera och kanalisera ilska på ett sunt och hållbart sätt?

Vet att varje gång du blir irriterad är du egentligen rädd. Rädd för att bli avvisad, vara oviktig, betydelselös, avvisad från flocken på något sätt. Den här rädslan behövs tas hand om. 

Ofta är anledningen bakom irritation och ilska att olika sår aktiveras i oss. Dessa sår kan vara i konflikt med varandra, dvs att beteende som såren aktiverar inte är konsekventa med varandra. Vi är passiva kanske samtidigt som explosiva, skuldbeläggande och samtidigt som vi är till lags. Vi hotar samtidigt som vi ger kärleksförklaring. Vi är överallt med våra känslor och beteenden och det enda sättet att komma undan dem är till slut att lämna personen / vännen / jobbet / situationen som aktiverar känslorna – tills vi möter nästa person som aktiverar dem. Här sker ofta upprepning och man lämnar eller så blir man lämnad och kan inte fly mer. Panik! Dvs det ultimata motståndet aktiveras. Vi får panikattack eller ångestattack. Vi hamnar på botten. Detta blir ofta vår väckarklocka och början till det nya sunda och hela. 

Botten blir vår toppen

Den spirituella resan, den medvetna resan börjar ofta när vi inte längre har något val. Vi behöver förstå varför vi hamnar där vi hamnar igen och igen. Vi börjar till slut förstå vår del. Vi får ett själv-perspektiv. Vi börjar lära känna oss själva. Får perspektiv på hur andra ser oss. Vi lär oss förstå vart vi kommer ifrån och hur vi blir sedda utifrån. Och kanske att vi kan göra detta med nyfikenhet och kärlek. 

Vi har skapat en gym för att släppa ut känslor, kanalisera dom rätt och komma i kontakt med det som är under dessa känslor. Om du är nyfiken på att förstå dina känslor, hur du kan hantera dom och kanalisera dom rätt så har vi en gratis workshop på söndag som handlar om att expandera ditt perspektiv på dig själv. Din blindspot. Du bokar din plats här.

Och, för mer tips och tricks, guidade meditationer och andningsövningar följ oss här!  

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.