fbpx

Ina Schuppe Koistinen

Post image

Vårt första möte med mikroberna

I februari 2018 skrev jag i krönikan ”Varifrån kommer vår tarmflora?” (du hittar den här) att jag skulle återkomma med resultaten från vår studie med nyförlösta mammor och deras nyfödda barn som vi gjorde i samarbete med förlossningsläkarna på Södersjukhuset. Forskningsfrågan var om moderkakan innehåller mikrober eller om bebisen koloniseras med bakterier och andra mikrober först vid förlossningen. En kontroversiell fråga som har diskuterats livligt mellan forskarna.

Varför är det viktigt att veta? 

När ett barn föds kommer det i kontakt med mammans mikroflora från både vaginan och tarmöppningen. Barnet blir omedelbart täckt av bakterier, snart även från huden och omgivningen. Om barnet föds med kejsarsnitt så missar det den första dosen av dessa bakterier och kommer i kontakt med andra arter som finns på huden eller i sjukhusmiljön. 

Bröstmjölken innehåller också bakterier. De är noga utvalda i tarmen av mammans immunförsvar och transporterade hela vägen till bröstens mjölkkörtlar, så att barnet ska få i sig de bakterierna det behöver. Bröstmjölk är med andra ord en probiotisk dryck.

Bakterierna som koloniserar tarmen och andra delar av kroppen har ett viktigt inflytande på barnets hälsa och utveckling. Bakterier i tarmen kommer först att hjälpa barnet att bryta ner bröstmjölken, och sedan anpassa sig till kostförändringen när annan mat introduceras. Bakterierna kommer även träna upp bebisens immunförsvar, så att det ska veta vilka bakterier som är nyttiga och vilka som är farliga. Immunförsvaret lär sig också vad som är kroppseget och vad som är främmande, en process som har blivit blev fel i sjukdomar som eksem, allergi eller astma.

För 10 år sedan trodde alla att fostervattnet och moderkakan var helt sterila i friska graviditeter. Inom mödravården visste man att en infektion i livmodern var en vanlig orsak till för tidig förlossning. Men sedan 2011 har många artiklar beskrivit bakterier i fostervattnet, moderkakan och tarmen hos friska nyfödda barn. Det föreslogs att kroppen har en liknande mekanism för moderkakans bakterieflora som den har för mjölkkörtlarna, dvs, att den väljer ut bakterier som börjar kolonisera tarmen i det ofödda barnet. Men är det verkligen så?

vårt forskningscentrum började vi planera för en studie för att bidra med en pusselbit till svaret på denna fråga under 2016. Vi kontaktade Eva Wiberg Itzel, som är överläkare på förlossningen på Södersjukhuset och hennes doktorand Irene Sterpu och designade studien tillsammans. Året därpå, när vi hade fått ett etiskt tillstånd att genomföra studien och planerat alla steg i detalj, inkluderades 50 kvinnor som skulle föda med planerade kejsarsnitt och 26 kvinnor som födde på vanligt sätt. Eva och Irene tog prover från moderkakan, fostervatten och från bebisens hud under förlossningarna. Alla prover sparades i en biobank på sjukhuset och transporterades till vårt labb för att vi skulle leta efter bakterier. Vilket detektivarbete, vi undersökte proverna med olika metoder för att hitta bakteriernas DNA (det är så man studerar bakteriefloran idag på laboratorier). Vi odlade också bakterier från moderkakan men hittade dem framför allt i de moderkakor som hade kommit ut genom vaginan. När vi inte kunde hitta en mikroflora i moderkakan försökte vi hitta en förklaring och testade om själva moderkakan har antimikrobiella egenskaper, som just hindar bakterier från att växa där. 

Nu har vår studie publicerats och i den konstaterar vi att det visserligen inte verkar vara helt sterilt inne i magen (det vore ju kanske lite konstigt då det finns mikrober överallt) men att de flesta bakterier som kommer in i moderkakan och fostersäcken inte kan växa där. Vår slutsats är att även om moderkakan kan innehålla låga nivåer av några bakterier så övertygade studien oss om att koloniseringen i huvudsak sker efter födseln. Det betyder inte att barnet är helt oförberett på att möta bakterier – via blodet kan även det ofödda barnets immunförsvar ha stött på delar av bakterier som börjat lära upp immunförsvaret. Men det är en annan historia som jag kan återkomma till senare.

Det tog vår forskargrupp och våra kliniska samarbetspartner nästan 4 år från att fundera på frågeställningen till att få vår studie granskad och publicerad. På fredag den 11 december kommer Irene att disputera. Firandet får vi vänta med tills pandemin är över, vi har ju tålamod vi forskare.

Publikationen av vår studie i sin helhet kan du hitta här.

Om du är gravid innan vecka 19 och vill bidra till vår SweMaMi studie så har vi förlängt rekryteringen till den 15 januari. Info på www.swemami.se

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vi har tyvärr inte tid att svara på alla frågor och kommentarer men uppmuntrar er läsare att tipsa och hjälpa varandra. Observera att du måste få en godkänd kommentar från en admin innan dina kommentarer visas.

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.