Forskningen om kopplingen mellan tarmen och hjärnan, som på engelska kallas för ”gut-brain axis”, fortsätter att fascinera och förbrylla oss. I slutet av februari publicerade en kinesisk forskargrupp den hitintills största studien (länk här) på mer än 3200 patienter med depression och deras symptom från mage/tarm under depressiva episoder. Hur stor inverkan har tarmfloran på vårt psykiska mående? Borde psykiatrin börja undersöka och behandla mag-tarmproblem hos patienter med depression och ångest?

Idag vet vi att en tarmflora som är ur balans, även kallad dysbiotisk, kan påverka vår psykiska hälsa. Hos patienter med psykiska sjukdomar har lägre diversitet observerats i tarmfloran. Men orsakssambanden är fortfarande oklara. Inom mikrobiomforskningen brukar man studera tarmflorans roll för sjukdomsutvecklingen genom att studera möss som har fötts upp i en steril miljö och saknar tarmflora. Det första och kanske också oväntade fyndet var att dessa sterila möss betedde sig ängsligt och annorlunda.  Med andra ord, frånvaron av mikrober resulterade i en beteendeförändring. När man transplanterade tarmfloran från friska människor in i dessa sterila möss så normaliserades beteendet. Däremot, transplanterade man tarmfloran från patienter med depression in i mössen, så fick mössen symptom som liknar depression och ångest. Dessa experiment visar att tarmfloran spelar en biologisk roll för utvecklingen av dessa psykiska sjukdomar. 

Även när man blir matförgiftad eller blir sjuk i virusinfektioner, utvecklar man ett sjukdomsbeteende som inte är så olikt en depression. Studier på möss och människor har visat att det räcker med de små delar av bakteriernas cellväggar, som kallas för liposackarider (LPS) för att utlösa ångest och sjukdomsbeteende. Inom loppet av bara några minuter utvecklade de studiedeltagare, som hade injicerats med LPS, ett sjukdomsbeteende som liknar ångest och depression. Inom forskningen har det dessutom länge varit känt att patienter med inflammatorisk tarmsjukdom ofta lider av ångest och depression. 

Tillbaka till studien från Kina som visar att sambandet mellan tarmfloran och depression kanske är större än vi tror. Forskarna undersökte 3256 patienter med allvarlig depression och såg att mer än 70% hade problem med magen och tarmen. Mest anmärkningsvärt var att de patienter som rapporterade mer allvarliga symptom från mage/tarm också hade mer allvarliga depressioner. 

Vi får dock inte glömma att kommunikationen mellan hjärnan och tarmen går åt båda hållen. Långvarig stress och brist på återhämtning kan påverka våra hjärnor och tarmfloran. Att förbättra vår tarmflora genom en diet rik i kostfibrer och fermenterade matvaror leder till en mer motståndskraftig tarmbarriär, minskad inflammation och bättre psykiskt mående. Även metoder som KBT och medveten närvaro (genom meditation eller yoga) antas förbättra vår tarmflora och har visat en gynnsam effekt på sjukdomsskov hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom eller IBS.

Det finns många orsaker till ångest och depression, en del kända som kronisk stress eller smärta, missbruk, infektioner eller genetisk sårbarhet. Biologin är extremt komplex och sambanden med de tusentals bakterier vi har i tarmen utökar denna komplexitet. Gut-brain axis behöver studeras mera ingående och psykiatrin behöver uppmärksamma patienternas mag/tarmproblem för att inte missa en viktig komponent. Än så länge finns det bara pusselbitar av kunskap. Om ni vill läsa mera om hur vi ska värdera enstaka forskningsstudier så titta gärna på min krönika ”Innan du börjar oroa dig över fynden från en ny studie – läs det här!”.

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.