Fanfar: De första forskningsdata från SweMaMi studien – Food Pharmacy

Ina Schuppe Koistinen

Post image

Fanfar: De första forskningsdata från SweMaMi studien

I november 2018 skrev jag en krönika härför att berätta om vår forskningsstudie med gravida kvinnor. Det Svenska Maternella Mikrobiom (läs mer här) projektet undersöker hur bakteriefloran påverkar både mamma och barn under graviditeten.

Genom att kartlägga bakteriefloran i munnen, tarmen och vaginan hos gravida och koppla ihop med enkätsvar vill vi förstå om vissa bakterier är förknippade med högre risk för komplikationer och vilka bakterier som kan skydda. Målet är att vården ska kunna upptäcka kvinnor som riskerar att drabbas av tex. för tidig förlossning eller depression med en enkel bakterieprovtagning i början av graviditeten och därmed sätta in förebyggande insatser. Det är en lång väg att gå och nu vill jag informera om de första resultaten.

SweMaMi studien stängde rekryteringen i januari 2021 med 4058 kvinnor som valde att fylla i en ganska omfattande enkät och skicka prover till oss på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning på Karolinska Institutet. Helt fantastiskt att så många ville bidra till vår forskning! Hitintills har 3088 barn fötts av dessa kvinnor, mot slutet av året kommer vi kunna avsluta insamlingen av data och prover då alla barn har kommit till världen. Vi lyckades nå ut till alla Sveriges kommuner, ca 40% av SweMaMi mammorna kommer från Stockholmsområdet och 60% av resten av landet. Av de gravida hade 36% någon form av komplikation under graviditeten men ändå rapporterade 91% att både graviditet och förlossning hade gått bra. Ca 5% födde barn före 37 fullgångna veckor (det som vi kallar för prematur förlossning) och ca 10% hade symptom på depression. Under tiden vi väntar på att alla barn ska födas studerar vi enkätsvaren och planerar för analyserna av mikrobiomet i proverna.

Min kollega Emma Fransson har analyserat enkätsvaren från de SweMaMi mammor som hitintills har fött sina barn, med fokus på kostfrågor och samband med symptom på depression. Till sin hjälp hade hon Ulrika Jakobsson, som läser till en master i nutritionsvetenskap på Karolinska Institutet och skriver sin examensuppsats hos oss just nu. 

Vilka data har vi analyserat hitintills?

Kvinnorna i SweMaMi studien svarar på enkäter vid 3 tillfällen, i början på graviditeten, kring vecka 30 och efter barnet är fött. Vi ville ta reda på om det finns specifika mönster i kosten som kan kopplas till mönster i det psykiska måendet. SweMaMi mammorna svarade på hur mycket de äter av fibrer, grönsaker, frukt och hur mycket de dricker av sötade drycker. Vi kategoriserade svaren i grupper med hälsosam och mindre hälsosam kost vid varje tillfälle. Dessutom följde vi svaren över tid för att gruppera kvinnorna i profiler. Det blev 4 grupper med olika profiler, en med kvinnor som åt hälsosamt under hela graviditeten (44% av de 2521 kvinnor som hade fött barn och var med i vår analys), en grupp som åt mindre hälsosamt över tid (9%), en som åt mer hälsosamt över tid (19%) och en som åt ohälsosamt hela perioden (28%). 

I våra enkäter finns frågor på symptom på depression enligt ett kliniskt använt poängsystem som heter ”Edinburgh postnatal depression scale”. Tittar man bara på poäng för depression så rapporterade 61% av kvinnorna att de inte hade symptom på depression, 20% hade symptom under graviditeten men inte efter förlossningen, 11% hade depressiva symptom bara efter förlossningen men inte under graviditeten och 8% under hela tidsperioden. 

Så hur relaterar de olika profilerna för kost och depression till varandra?

Kvinnorna som åt mindre hälsosam kost under hela tidsperioden eller gruppen som började äta mindre hälsosamt rapporterade oftare symptom på depression. Dessutom fanns det en högre representation av kvinnor med ohälsosam kost bland de som rapporterade symptom på depression under hela graviditeten och efteråt. De kvinnor som åt mer hälsosamt och de som förbättrade sin kost verkar inte ha en ökad risk för depression. Den hälsosamma kosten kännetecknades av ett högt intag av fibrer, frukt och grönsaker samt ett lågt intag av sötade drycker. Tyvärr saknar vi information om tex motion som skulle kunna vara en del i en hälsosam livsstil överlag, det hade varit intressant att ta med i undersökningen.

Vad är nästa steg?

Nu håller vi på att förbereda och planera analyserna av mikrobiomet, dvs mikroberna i proverna som SweMaMi mammorna har skickat till oss. Det är ett stort och resurskrävande arbete att först preparera DNA från alla mikrober i proverna, sekvensera mikrobernas genom och sedan med hjälp av databaser och beräkningar kunna skapa profiler över mikroflorans sammansättning. Vi tror att kosten påverkar mikrobiomet i tarmen och vi hoppas att kunna ta reda på vilka mikrober som associerar till symptom på depression och andra graviditetskomplikationer. 

Tänk om ett bakterieprov i början på graviditeten skulle kunna förutsäga om barnet kommer att födas för tidigt eller om den nyblivna mamman kommer att drabbas av en depression? Då skulle vi kunna ge mycket specifika kostråd till dessa mammor och förhoppningsvis förebygga dessa problem. Det drömmer vi om medans vi tålmodigt jobbar vidare med vår SweMaMi studie. Tack alla er mammor som bidrar till studien med prover och er tid. Utan er skulle det inte vara möjligt!

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. 

Dela

Kommentarer

  1. Irena skriver:

    När jag var gravid med mitt första barn var jag den lyckligaste människan i världen. Efter förlossningen tog det säkert mer än ett år att börja må bättre efter den tunga depressionen.

    Ina, ert jobb är så viktigt – ja, till och med livsviktigt – Tack!

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vi har tyvärr inte tid att svara på alla frågor och kommentarer men uppmuntrar er läsare att tipsa och hjälpa varandra. Observera att du måste få en godkänd kommentar från en admin innan dina kommentarer visas.

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.