För flera år sedan köpte du en burk med fuktkräm för ansiktet som lovade både det ena och det andra. Du stoppade fingrarna i den och använde den under ett par veckor för att sedan glömma den, eftersom du köpte en ny kräm, som lovade något ännu bättre. Efter ett par år hittar du sedan burken längst in i badrumsskåpet och den ser fortfarande perfekt ut och luktar fantastiskt. Kanske funderar du inte ens på hur det är möjligt för det är ju det här vi är vana vid, att hudvård håller hur länge som helst. Kanske har du inte heller funderat på varför, men det är det vi vill fokusera på i den här artikeln – en grupp ingredienser som finns i stort sett all hudvård idag, nämligen konserveringsmedel.

Kanske har du sett att det står kaliumsorbat (E 202) på ditt nyinköpta bröd eller natriumbensoat (E 211) på dressingen du just tänkt äta? Det här är två exempel på konserveringsmedel som används i mat. Konserveringsmedel gör att maten håller längre eftersom det hämmar utveckling och tillväxt av olika mikroorganismer som bakterier, mögel- och jästsvampar. Mikroorganismerna skulle annars göra att maten ruttnar, möglar eller jäser. Nu för tiden innebär konservering att värmebehandla, kylförvara, djupfrysa, modifiera livsmedlets atmosfär eller tillsätta kemisk konservering. Men att konservera är inget nytt, utan något människan ägnat sig åt sedan urminnes tider, men då genom att torka, röka, salta, lägga in eller fermentera maten. Som konsument kan du lätt få reda på om och vilken/vilka konserveringsmedel din mat innehåller genom att läsa på förpackningen. Många av oss har också lärt oss att läsa och förstå ingredienslistorna på mat och en del av oss försöker undvika vissa konserveringsmedel som vi kanske läst inte är bra för oss. Något annat vi lätt kan utläsa är hur länge det vi ska äta håller. Nästan all mat är nämligen märkt med ett bäst-före-datum.

Stora mängder konserveringsmedel i traditionell hudvård

Konserveringsmedel finns inte bara i mat, utan även i det vi kallar traditionell hudvård och det är det som gör att våra hudvårdsprodukter kan hålla sig fräscha i flera år, även efter att vi öppnat dem. Problemet är bara att hudvårdsproducenter inte behöver ange vilka mängder som tillsatts. Man behöver heller inte skriva ut vare sig produktionsdatum eller hur länge hudkrämen håller för de produkter som har en längre hållbarhet än 30 månader. En hudkräm med lång hållbarhet är ekonomiskt lönsammare för tillverkaren bland annat då man kan producera stora volymer. Anledningen till att konserveringsmedel av olika slag tillsätts i din hudkräm är för att döda alla potentiella bakterier och svampar – och göra så att den kan transporteras långt och sen förvaras i rumstemperatur på en butiks- eller badrumshylla i nästan 3 år. 

Föreställ dig att vi hade samma förväntningar på våra färska livsmedel? Tänk om vi krävde att kunna förvara vår crème fraîche eller mjölk stående i rumstemperatur på köksbänken i flera veckor utan att de började mögla. Då får man en fingervisning om hur mycket konserveringsmedel som faktiskt krävs för att hålla hudkrämen fräsch i ditt varma badrumsskåp i åratal.

Extra hög koncentration av konserveringsmedel finns i de hudvårdsprodukter som innehåller mycket vatten, eftersom vatten är en grogrund för bakterier och svamp. De flesta hudvårdsprodukter består till hela 50–80 procent av vatten.

Vad är problemen med stora mängder konserveringsmedel? 

Hela poängen med konserveringsmedel är att de ska ta kål på eventuella bakterier som riskerar att komma in i din hudkräm, både från dina fingrar och från luften. Detta sker genom att konserveringsmedlet förstör bakterieväggen på bakterien och på så sätt oskadliggör den. Det här kan dock även ge mindre bra effekter på vår hud. Flera konserveringsmedel är associerade med att irritera huden med sveda och känslighet som följd. Det finns även andra som har allergen effekt och som kan orsaka kontakteksem, d v s inflammation av huden som orsakas av att ett ämne kommer i direktkontakt med huden.  

Fram tills för ca 15 år sedan var parabenerna de mest använda konserveringsmedlen. Nu är det troligen de mest svartlistade. År 2004 publicerades en uppmärksammad artikel av forskaren Philippa Darbre i England där forskningsteamet hade kunnat konstatera att parabener orsakade snabbare tillväxt av brösttumörceller än normalt. Hur mycket parabener som faktiskt tas upp i blodomloppet genom huden är inte fastställt ännu och studien har inte verifierats, men i takt med att ryktet nådde konsumenter runt om i världen valde många hudvårdsproducenter att ta bort parabener ur produkterna. 

I dag är fenoxietanol (phenoxyethanol) det i särklass mest använda konserveringsmedlet i hudvårdsprodukter (se bild). Flera studier har visat att fenoxietanol kopplas till kontakteksem och allergier. Forskare har också visat att fenoxietanol triggar samma känslighetsreceptor som chilipeppar, nämligen trpv1. Franska myndigheter har avrått från att tillverka produkter med fenoxietanol för blöjområdet till barn under tre år, men i Sverige finns inget sådant förbud. 

Det andra mer övergripande problemet med konserveringsmedel är att de inte ser skillnad på dåliga och bra bakterier. Förutom att döda eventuella (dåliga) bakterier som skulle kunna uppstå i din hudkräm, så kan konserveringsmedel även påverka hudens goda bakterier när krämen väl hamnar på huden. Det är nämligen så att det kryllar av bakterier på din hud och fler och fler studier visar att våra bakterier är betydligt viktigare än vi har trott för vår hudhälsa. Bland annat har flera studier visat att en obalans i bakteriefloran på huden   kan vara en av orsakerna till några av våra vanligaste hudåkommor som eksem, akne och rosacea. 

En forskargrupp i Bejing i Kina visade att konserveringsmedel som används i hudvård påverkar den naturliga hudfloran, vilket i sin tur kan påverka vår hudhälsa ^1–7. Konserveringsmedel kan alltså störa en normal hudflora vilket kan leda till en sämre hudhälsa eller till och med hudåkommor.

Här visar vi de konserveringsmedel som används mest i hudvård idag. På första plats har Phenoxyethanol (fenoxietanol) seglat upp på en första plats efter att parabenerna har minskat i användning. På andra och tredje plats kommer sodium benzoate och potassium sorbate. Dessa har blivit mycket populära och används även i  naturlig/ekologisk hudvård. Propylene glykol (4:e plats) är ett annat exempel på ett ämne som används för att minska eventuell bakterietillväxt i din kräm. Propylenglykol som ligger på fjärde plats på listan fick 2018 den tveksamma äran att utnämnas till årets allergen 2018 av American Contact Dermatitis Society. De kan orsaka irritation i huden som kan visa sig som knottror eller kvisslor. Upp till 3,5 procent av alla människor är känsliga mot ämnet propylenglykol visar den kända Mayokliniken i amerikanska Rochester i en stor studie på detta ämne.

Klinikens slutsats blev att propylenglykol kan kopplas till både hudreaktioner och allergier.

Deras rekommendationen är därmed att vara försiktig som konsument.

Men vi vill ju inte att vår hudkräm möglar!  

Sant! Ingen vill ju riskera att hudkrämen möglar. Det kan jag också skriva under på. Dock finns det mer innovativa sätt idag att konservera produkter i stället för att ha i höga halter konserveringsmedel. 

• Kortare hållbarhet på produkten. Genom att förkorta hållbarheten på produkten kan man minska mängden konserveringsmedel och andra tillsatser, eller helt utesluta dem. Vi har exempelvis förkortat hållbarhetstiden på våra produkter från 30 månader till 12 månader.
• Minska vattenhalten: Genom att minska vattenhalten, kan man självkonservera produkten. Tänk på det färska brödet vs knäckebrödet 😊
• Kyl ner produkten efter produktion och förvara din hudvård i kylskåp. Detta minskar också behovet av konserveringsmedel. Lite krångel, visst, men du gör samtidigt din hud en stor tjänst. 
• Välj sluten förpackning (luftlös pump), där luft och fingrar inte kommer i kontakt med produkten. Detta minskar också behovet av konserveringsmedel.

Vad finns det att vinna?

Under mina nu 20 år inom dermatologi och senare hudvårdsområdet är jag fast övertygad om att genom att begränsa tillsatser och fokusera på det som huden faktiskt mår bra av så kan vi bidra till en bättre hudhälsa. Det kommer fler studier som visar på hur viktigt får mikrobiom är för vår hudhälsa. Jag måste säga att jag också är ganska stolt över de studier vi gör på Skinome. 

I en  studie som vi nyligen gjorde tillsammans med Linköping Universitet såg vi relativt stor skillnad på traditionell hudvård jämfört med färsk hudvård. 15 studiedeltagare fick applicera färska, kylskåpshållna produkter på ena sidan av ansiktet, samt en hudkräm innehållande konserveringsmedel (konserverad med fenoxietanol, sodium benzoate, potassium sorbate och ethylhexylglycerin samt en rengöringskräm (Konserverad med fenoxietanol och sodium benzoate).

Mikrobiomanalys visade att hudens mikrobiom balanserades efter användning av de färska produkterna under 3 veckor samtidigt som rödheten och irritationen minskade på den sida av ansiktet som smorts in med färska produkter jämfört med den traditionella hudvården.

Vi är mycket stolta över att presentera resultatet av denna studie under Microbiome & Probiotic R&D & Collaboration Forum: Haag 24-25te Maj 2022. 

Jag blir mer och mer övertygad om att vi måste ändra vårt förhållningssätt till hudvård. 

Är du?

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Referenser

1. Wang Q, Cui S, Zhou L, He K, Song L, Liang H, H. C. Effect of cosmetic chemical preservatives on resident flora isolated from healthy facial skin. J Cosmet Dermatol. (2018).

2. Dréno, B. et al. Microbiome in healthy skin, update for dermatologists. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology (2016) doi:10.1111/jdv.13965.

3. Kim, H. J. et al. Fragile skin microbiomes in megacities are assembled by a predominantly niche-based process. Sci. Adv. (2018) doi:10.1126/sciadv.1701581.

4. Rocha, M. A. & Bagatin, E. Skin barrier and microbiome in acne. Archives of Dermatological Research (2018) doi:10.1007/s00403-017-1795-3.

5. Ganju, P. et al. Microbial community profiling shows dysbiosis in the lesional skin of Vitiligo subjects. Sci. Rep. (2016) doi:10.1038/srep18761.

6. Chen, Y. E. & Tsao, H. The skin microbiome: Current perspectives and future challenges. Journal of the American Academy of Dermatology vol. 69 143–155 (2013).

7. Kong, H. H. & Segre, J. A. Skin microbiome: looking back to move forward. J. Invest. Dermatol. 132, 933–9 (2012).