fbpx

Ann Fernholm

Post image

Barn som äter mycket vetemjöl har högre risk för glutenintolerans

ann fernholm

Att äta mycket pasta, bröd, pannkakor, bullar, pizza och dricka viss välling under de första åren i livet ökar risken att utveckla glutenintolerans, om barnet har en genetisk risk för sjukdomen. Det visar en ny internationell studie genomförd i fyra länder, bland annat Sverige.

Under många år fick föräldrar som jag själv rådet från BVC att vi skulle ge våra barn vetemjöl redan när de var mellan fyra och sex månader gamla. Det skulle skydda mot glutenintolerans, celiaki, menade bland annat Livsmedelsverket.

Som du kan läsa i både Smakäventyret och Stora boken om barn och mat var rådet felaktigt. Forskare har bland annat jämfört effekten av att ge barn gluten redan vid sex månader eller vänta tills de fyllt ett år. Studien visar att hälften så många har celiaki vid två års ålder om de får vänta med gluten. Vid fem års ålder är det dock ingen skillnad mellan barnen.

Ju mer mjölmat, desto högre risk för celiaki

Nu visar en internationell studie genomförd i Sverige, Finland, Tyskland och USA att mängden gluten som barnen äter tycks spela roll för utvecklingen av celiaki. I studien har 6605 bebisar med genetisk risk för celiaki inkluderats. Vid flera tillfällen har föräldrarna fått fylla i kostenkäter och utifrån dessa har forskarna analyserat hur mycket gluten barnen fick i sig under första åren i livet.

Mer än en skiva vitt bröd ökar risken

Resultaten visar att de barn som åt mest mjölmat hade högst risk att utveckla celiaki. Vetenskapsradion har intervjuat en av forskarna bakom studien, Daniel Agardh från Lunds universitet. Han säger:

– Det är svårt att säga hur mycket gluten som är skadligt och vid vilken nivå, men det tycks vara så att om du överskrider två gram per dag, vilket är ganska lite, så ökar risken, jämfört med dem som inte äter två gram per dag, säger Daniel Agardh.

Två gram gluten är ungefär den mängd som finns i en skiva vitt bröd.

Low Gluten Cooking för bebisar

Studien är en så kallad observationsstudie, och forskare kan inte slå fast något orsakssamband. Den skulle behöva kompletteras med en så kallad randomiserad och kontrollerad prövning. I väntan på sådana studier föreslår vi i Stora boken om barn och mat att småbarnsföräldrar ska variera barns ofta ganska ensidiga vetemjölskost och köra lite mer ”low gluten cooking”. I boken finns recept på bland annat pannkakor, bröd och pizza som innehåller en mindre vetemjöl och mer nyttiga mjölsorter som bovete, durra, teff och mandelmjöl. Det fina i kråksången är att maten samtidigt blir mer näringsrik. Att minska på vetemjölet är lättare än många tror, speciellt om man ger barnet sådan mat redan från början.

Ann Fernholm är författare av böckerna Ett sötare blodDet sötaste vi harSmakäventyret och nu senast Stora boken om barn och mat. Hon har också grundat Kostfonden, en ideell forskningsfond med målet att se till att maten används som medicin i vården. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Foto: Louise Lyshøj via unsplash.com

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Ann Fernholm

Post image

Barnläkare varnar för klämmisar

ann fernholm

Små barn ska inte suga i sig mat från klämpåsar. Det slår nu tyska barnläkare fast. Skälet är att barnen missar den viktiga tuggträningen och att lära sig äta mat av olika utseende och konsistens. Dessutom innehåller klämmisar ofta för mycket socker. Barnen riskerar därför både hål i tänderna och övervikt, skriver läkarna. 

Stoppa pressarna, vill jag skrika, men det är för sent. Stora boken om barn och mat har redan gått i tryck. I kommande upplagor måste vi dock uppdatera boken med denna nyhet: att tyska barnläkare nu tar avstånd från klämmisar.

Barnläkarna anger samma orsak för sitt avståndstagande som min medförfattare till boken, logopeden Kajsa Lamm: när barn suger i sig mat från en plastförpackning blir utvecklingen av oralmotoriken lidande. Små barn behöver få möjlighet att öva in alla de komplexa rörelser som krävs för att kunna tugga och svälja mat. Med både händer och mun behöver de också få utforska mat av olika konsistens och smak.

För mycket socker i klämmisar

Ett annat problem med klämmisar är att de innehåller för mycket socker, något undertecknad har skrivit om tidigare. Även klämmisar som enligt förpackningen ska innehålla gröt eller yoghurt, består mestadels av fruktpuré och koncentrerad juice.

De tyska barnläkarna menar att extremt söta juicepuréer absolut inte får ersätta vanlig mat. De är för näringsfattiga och ökar sannolikt risken för karies. Barnläkarna tror också att den extremt processade frukten kan orsaka övervikt hos barnen.

Så kära förälder: se till att ge ditt barn riktig mat. Klämmisar må vara praktiska, men ska ditt barn i framtiden äta spenat, broccoli, bönor, fisk och äggröra är det dags att börja öva redan under första året i livet. Om och om igen.

Ann Fernholm är författare av böckerna Ett sötare blodDet sötaste vi harSmakäventyret och nu senast Stora boken om barn och mat. Hon har också grundat Kostfonden, en ideell forskningsfond med målet att se till att maten används som medicin i vården. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Dela

Kommentera

Ann Fernholm

Post image

Semper satsar på ultraprocessade snacks till bebisar, istället för grönsaker

ann fernholm

Ni är många som har reagerat på det öppna brev som jag skrev till Semper tidigare i maj. Från Alexandra har jag fått skräckfilmsartade bilder på spansk barnmat och Blw.with.olivia tipsade om en marknadsundersökning som Semper precis har avslutat. Av omtanke för barn som inte äter så mycket grönsaker, verkar de vilja omvandla grönsaker till snacks. Nu undrar Semper hur bebisföräldrarna helst vill ha snacksen tillagade: friterade eller bakade?

Alltså, varning för högt blodtryck när du läser det här. Vi börjar med bilder från Tess, som har en 6 månaders bebis. Semper har precis hört av sig och frågad om det är…

Förutom rabattkuponger skickade de med några varuprover, bland annat en ”fruktgröt”…

…som om man vänder på förpackningen och läser ingredienslistan…

…inte alls innehåller någon frukt utan 14 procent koncentrerad juice, en form av ”fritt socker” som WHO menar att vi ska begränsa. 

Semper ska omvandla grönsaker till majssnacks

Blw.with.olivia skickade en länk till en marknadsundersökning som Semper just har avslutat. De frågade inledningsvis om hur ofta man gav barnet snacks/mumsbitar (dagligen?), om det är viktigt att snacksen är ekologiska och om man känner till varumärket Organix. Sedan följde denna fråga: 

Vilken föräldrar vill inte att barnen ska äta mer grönt? Och som om Semper kunde läsa tankar, kom de i nästa fråga med en lösning på problemet: 

Sedan undrade de plötsligt följande:

Jag svarade självklart friterade. För vilket barn gillar bakade snacks?

Till slut, vid fråga 15, fick man reda på vad målet med undersökningen egentligen var: 

Jag ser framför mig hur min medförfattare till Stora boken om barn och matlogopeden Kajsa Lamm, höjer på ögonbrynen när hon läser alternativ fyra:  ”smälter i munnen.” Sådant brukar få henne att hålla en lektion i oralmotorik. Ännu en produkt som hindrar bebisar från att öva in alla de komplicerade tung- och tuggrörelser som krävs för att kunna äta riktig mat. 

När jag kom till fråga 16 passade jag på att i kommentarsfältet berätta för Semper vad jag tycker om idén att omvandla grönsaker till snacks:

Klämmisar med kaksmak i Spanien

Snacks i olika grönsakssmaker känns ändå som en västanfläkt jämför med de bilder jag fick från Alexandra som är i Spanien. Håll för ögonen nu, för här kommer välling och spädbarnsgröt…

…med smak av Mariekex.

Och mjölk för barn över ett år…

…med smak av Mariekex. 

För att få föräldrar att tro att mariekexmjölk är bra för barn, pryds förpackningen av en rad hälsobudskap: ”Kalcium hjälper till att utveckla ben. Zink hjälper tillväxten. Järn hjälper den kognitiva utvecklingen.” 

Priset för horriblast barnmat tar ändå dessa klämmisar: 

Google translate översatte texten på förpackningen åt mig:

Om klämmisen ändå hade varit smaksatt med kantarelltårta!

Ja, ni. Vad håller vi på med? Sommaren 1993 var jag på Island. Jag minns hur chockad jag blev över att de hade frukostflingor med chokladsmak i sina affärer. Hur kunde de ta efter sådana hemska amerikanska matvanor? 

Nu är frukostflingor med chokladsmak en självklarhet i Sverige. Hur länge tror ni att det dröjer innan våra bebisar får klämmisar med kaksmak? 

Fast vet ni. Vi konsumenter har makt. Det finns ett effektivt sätt att stoppa den här utvecklingen. Vi måste sluta köpa ultraprocessade låtsaslivsmedel!!!

Ann Fernholm är författare av böckerna Ett sötare blodDet sötaste vi harSmakäventyret och nu senast Stora boken om barn och mat. Hon har också grundat Kostfonden, en ideell forskningsfond med målet att se till att maten används som medicin i vården. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Dela

Kommentera

Ann Fernholm

Post image

Svar från Semper: snacks och kakor kan utveckla bebisars fingermotorik

I förra veckan skrev jag ett öppet brev till Semper, som handlade om att de säljer kakor, snacks och godis till bebisar och små barn. Nu har de svarat på brevet. Semper menar bland annat att kakor och snacks kan hjälpa barnen att utveckla finmotoriken. I det fall familjen unnar sig något gott, vill Semper också kunna erbjuda produkter anpassade för bebisar.

Svaret som jag nu har fått från Semper är till stor del ett mönsterexempel i modern mediehantering. Mina frågor lämnar de mestadels obesvarade, istället tar de tillfället i akt att skrämma föräldrar från att köpa vanlig mat till sina småbarn. Läs det fetade stycket i deras svar noga, där insinuerar de att annan mat än kommersiell barnmat skulle kunna vara för giftig för bebisar. Vi återkommer till det.

De produkter jag skrev om i förra veckan var alltså dessa:

Alla är märkta med påståendet no junk promise. Mina frågor var: Hur bra start på livet får små barn när de vid sju månaders ålder börjar äta snacks? För att sedan fortsätta med kakor vid tio månader och godis efter tolv månader? Och hur lever koncentrerad fruktjuice, ultraprocessad majs och upphettad yoghurt (ingredienser i Sempers barnmat) upp till Sempers vision om att med ”skonsam tillagning ta vara på det bästa från naturen”?

Svaret från Semper:
Hej Ann,

Tack för ditt mejl. Vi välkomnar ditt öppna brev till oss. För oss är dialogen med föräldrar som har frågor om våra produkter jätteviktig och vi svarar gärna på dina frågor. Om man har ytterligare frågor kring våra produkter, går det jättebra att kontakta konsumentkontakt så får man svar direkt: 020 – 62 20 00.

Inom produktserien från Organix säljer vi både finger foods men även burkar och klämpåsar med enbart frukt, grönt och gryner. De innehåller inget annat än ekologiska råvaror med naturlig smak, färg och konsistens så att barnen ska kunna lära känna och uppskatta riktig mat och nya smaker. I sortimentet finns också flera ovanligare råvaror för barn att utforska, såsom quinoa, sötpotatis och butternut pumpa.

Produktserien Finger Foods, som du hänvisar till, är utvecklad för att låta barn upptäcka olika smaker, former och texturer och för att uppmuntra dem till att själva plocka upp bitarna. De olika formerna bjuder också in till att utveckla finmotoriken i händer och fingrar. Självklart tycker vi inte att snacks och kakor ska ersätta mat, men i det fall familjen unnar sig något gott vill vi erbjuda alternativa produkter med innehåll, struktur och råvarukvalitet (barnmatskvalitet) anpassad för små barn.

Det som du inte nämner, men säkerligen känner till, är att all barnmat (förpackade matvaror för barn med en åldersangivelse 0–3 år) är strängt reglerad genom svensk lagstiftning. Det finns rekommendationer och gränsvärden om såväl sammansättning, näringsinnehåll och begränsning av icke önskvärda ämnen i barnmat. Barnmat får inte innehålla konserveringsmedel, färgämnen eller sötningsmedel. Dessutom är gränsen för bekämpningsmedel extra hård just för barnmat – likadana regler oavsett om varan är ekologisk eller ej. Det tycker vi är bra!

Exempelvis kan enbart ca 5 % av den svenska havren som skördas användas till barnmat. Detta mot bakgrund av de hårda krav som ställs på åkermarken som havren växer och skördas på, samt efterföljande hantering. Livsmedelsverket har hårda krav på frukter som produceras till barnmat. Visste du att en jordgubbe som säljs i butik exempelvis får innehålla 1000-gånger högre mögelhalter än de jordgubbar vi barnmatstillverkare använder till våra produkter?

Här kommer slutligen svar på din fråga om järn i välling och gröt. Eftersom det medfödda järnförrådet börjar ta slut vid 4–6 månaders ålder så måste det fyllas på genom maten. I den åldern har alla barn inte kommit så lång i sitt ätande än och därför är det oftast svårt att komma upp i rekommenderad nivå. Därför järnberikar vi vår gröt och välling med ett järn som kroppen lätt tar upp och på så sätt tillgodoser barnets behov. 

Om du har fler frågor så är du välkommen att besöka oss i Sundbyberg så kan vi berätta mer om hur vi arbetar med barnmatskvalité.

Mina kommentarer:
Innan vi går in på skrämselpropagandan kring havren och jordgubbarna, vill jag kommentera andra delar av Sempers svar. Det första är det motsägelsefulla i att kalla snacks och kakor för finger foods (fingermat) samtidigt som de poängterar att dessa produkter självklart inte ska ersätta mat. Antingen är något mat, och då kallar man det mat. Eller så är det inte mat, och då kallar man det för något annat. Till exempels snacks och kakor.

Sempers godis är sötare än vanligt godis
Som de skriver får man inte ha sötningsmedel i barnmat. Svensk lagstiftning reglerar dessvärre inte koncentrerad fruktjuice, vilket Semper använder i flera av sina produkter. Dessa godisar som de marknadsför till barn från ett års ålder…

…består mestadels av juicekoncentrat (som säljs till ett mycket högt pris, vi återkommer till det). Mängden sockerarter i jordgubbsvarianten ligger på 65 gram per 100 gram, vilket är mer än vad vanligt gelégodis brukar innehålla, och åtminstone sex gånger mer än vad äpplen och jordgubbar normalt innehåller. Semper säljer alltså extremt söt mat till småbarn, även om de inte använder sötningsmedel.

Mat för fingermotoriken behöver inte vara hälsosam
Den tredje saken jag vill kommentera är Sempers idé om att skräpmat kan utveckla barns fingermotorik. Om mat ska utveckla finmotoriken, krävs att den är hälsosam. Här är riktig fingermat:

Den fjärde saken handlar om det sista stycket i svaret och järnet. Jag ställde ingen fråga till Semper om järn, utan bad dem förtydliga detta påstående:

Järn från leverpastej tas upp mycket lättare av kroppen än järn från välling, och därför är Sempers jämförelse vilseledande. Jag har anmält den till Konsumentverket. Många föräldrar väljer bort välling, som är en mycket processad produkt, och berikar istället hemgjord gröt med till exempel paltbröd. Det går utmärkt bra.

Barn kan äta hemgjord havregrynsgröt
Så till det fetade stycket, där Semper menar att bara en liten andel av all havre kan användas i barnmat. Detta är också något de passar på att lyfta på sin sajt:

Vi skriver om denna form av skrämselpropaganda i Stora boken om barn och mat (kapitlet 6-12 månader). I sin marknadsföring utnyttjar flera barnmatsföretag att kraven är höga på råvaror till kommersiell barnmat. I en frågesport, barnmatskollen, som tidigare låg på Nestlés sajt, var flera frågor utformade för att skrämma föräldrar. En av frågorna var: Är grönsaker från butiken inte lika nyttiga som de i barnmat?

Nestlés svar: De kan vara lika nyttiga, men de har inte genomgått kontroller för barnmat gällande pesticidrester o. dyl.

På detta vis planterar de ett frö av oro hos föräldrar. För hur ska de veta om övrig mat i affären är tillräckligt bra?

Som tur är kontrollerar Livsmedelsverket halten bekämpningsmedel, tungmetaller, mögeltoxiner och annat i den mat som säljs. Under arbetet med Stora boken om barn och mat var jag i kontakt med dem för att höra hur illa ställt det egentligen är med svensk havre. Deras budskap var tydligt: kraven är extra höga på barnmat, men det ställs höga krav på all mat i Sverige och svensk mat håller generellt en hög standard. Du kan tryggt ge ditt barn både hemgjord havregrynsgröt och jordgubbar.

Under arbetet med boken bad jag också Semper om ett underlag för påståendet om havren. De svarade att de ”har erhållit uppgiften om havre från sin leverantör.” När jag frågade vem leverantören var blev svaret: ”Av konkurrensskäl berättar vi aldrig vilka leverantörer vi har. Men uppgiften kommer från den största leverantören av havre i Sverige.”

Jag gick aldrig vidare med detta, men nu har jag mejlat Lantmännen för att kontrollera Sempers påståenden.

Oetiskt av Semper av skrämma föräldrar
Avslutningsvis: Det är oetiskt att skrämma föräldrar från att ge barn vanlig mat. Barn behöver äta riktig mat under sitt första år i livet, både för att utveckla sina smaklökar och sin munmotorik (läs mer om det här).

Under arbetet med Stora boken om barn och mat har jag haft kontakt med allt från bvc-sköterskor till tandläkare och tandhygienister. De är frustrerade över all den skräpmat som nu letar sig in i barnmatshyllan. Små barn ska absolut inte äta kakor, snacks och godis. Men för globala livsmedelskoncerner som Hero, som Semper tillhör, är sådana produkter bra kassakor. Högprocessad mat kräver ingen kylning och har en enormt lång hållbarhet. Och vet ni vad kilopriset är för den skräpmat som Semper säljer till bebisar? Inte? Kolla här:

Man måste ändå beundra dem. Tänk att sälja mestadels koncentrerad äppeljuice för mer än 1000 kronor kilot. Inte ens maten i butikernas delikatessdiskar brukar nå upp till de nivåerna.

Ann Fernholm är författare av böckerna Ett sötare blodDet sötaste vi harSmakäventyret och nu senast Stora boken om barn och mat. Hon har också grundat Kostfonden, en ideell forskningsfond med målet att se till att maten används som medicin i vården. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.



Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.