Öppet brev till Livsmedelsföretagen: Vad betyder egentligen ord som ”natur” och ”naturlig” butiken?
Det är många varor i våra butiker som på olika vis marknadsförs som ”naturliga”. Begreppet har en positiv klang, men vad betyder det egentligen? För mig har det blivit alltmer obegripligt. Är vasslepulver och glukossirap naturligt? Och hur är det med kemiskt tillverkade tillsatser? Läs dagens öppna brev till branschorganisationen Livsmedelsföretagen, där jag undrar hur vi konsumenter ska förstå deras branschlingo.
Kära Livsmedelsföretagen!
Efter att jag skrev klart min bok Fejkmaten förra året har jag haft svårt att släppa en fråga: Hur ska vi konsumenter egentligen tolka ord som ”naturlig” och ”natur” på olika livsmedelsförpackningar? Ju fler varor jag granskar som säljs med dessa budskap, desto svårare har jag att förstå vad ni menar.
Livsmedelsverket: naturliga varor ska växa i naturen
När jag en gång började fundera på den här frågan hittade jag viss vägledning på Livsmedelsverkets hemsida. Enligt dem är ”naturlig” och prefixet ”natur-” så kallade ”säljande uttryck” som bara får användas i vissa fall. Så här skriver de:
En vara som marknadsförs som naturlig ska alltså enligt Livsmedelsverket existera i befintligt skick i naturen. Den kan ha skalats, skivats eller rivits, men ska vara minimalt behandlad.
Om ni frågar mig, tycker jag att det är en rimlig definition. Det är skälet till att jag för några år sedan skickade in ett klagamål på olika havredrycker. Många företag har nämligen påstått att dryckerna innehåller ”naturliga sockerarter från havre”…
…men egentligen har företagen brutit ner stärkelse i havren så att den bildar sockerarten maltos. Därför är havredryck 40 gånger sötare än vad den skulle ha varit om drycken endast hade innehållit de sockerarter som (naturligt) finns i havre.
Oatly har breddat definitionen på vad naturligt är
De kommunala livsmedelsinspektörer som granskade fallet bedömde att Oatly och andra havredryckstillverkare vilseledde sina kunder. De krävde att företagen skulle ändra sina förpackningar. Alla gjorde det, utom Oatly. De överklagade först till länsstyrelsen och sedan till förvaltningsrätten. I sitt 140 sidor långa försvar skrev de bland annat att Livsmedelsverkets definition av begreppet naturlig är ”onyanserad och starkt förenklad”.
Förvaltningsrätten höll med Oatly. Så nu finns en vägledande dom som breddar begreppet ”naturliga”. Och då uppstår frågan: Vad menar ni i livsmedelsbranschen egentligen när ni anspelar på ord som ”naturliga”, ”naturlig” eller ”natur” som prefix?
Helt naturliga salta smålandsgubbar
För att hitta ett svar på den frågan tog jag mig en tur i butiken. Ju längre jag kom, desto svårare hade jag att förstå ert branschlingo. Granskar man till exempel det godis som företaget Hultén kallar för ”ett naturligt val”…
… är det lite svårt att se det naturliga med små salta smålandsgubbar.
Läser man ingredienslistan på den här baren…
… tänker jag att nötter och torkade bär som har klistrats ihop med hjälp av glukossirap och en ”yoghurtsmakbeläggning” väl har förlorat en del av sin naturliga charm?
Kan sirap kallas för naturligt?
Sedan stannade jag till framför den här granolan ”med naturlig sötma från dadlar”…
… som innehåller ett dadeljuicekoncentrat. Om man kan kalla ett sirapssött dadeljuicekoncentrat för ”naturlig sötma”, kan då Skogaholm skriva så här på sina klassiska sirapslimpor?
Är allt som processats fram från naturen naturligt?
Till en början tänkte jag att svaret på den retoriska frågan måste vara ja. För efter att ha flanerat runt i butiken ett tag, tänkte jag att ni i livsmedelsbranschen nog räknar allt som har processats fram från naturen som naturligt. Och då är ju även sirap naturligt.
En sådan tolkning förklarar till exempel hur ni kan marknadsföra en pesto…
…som innehåller vasslepulver, laktos och E 300 (citronsyra) som ”100 % naturlig”. (Det syns kanske inte så tydligt, men runt locket står det 100% NATURALE, italienska för naturlig).
Att ni kallar allt som kommer från naturen för naturligt skulle även kunna förklara hur en bar…
…som innehåller glukossirap, glycerol och kolapulver kan höra hemma i ”naturdalen”.
Är även kemiskt framställda tillsatser naturliga?
Men så fastnade jag vid den här ”naturdieten”…
…och blev lite ställd. För hur odlar ni egentligen fram sötningsmedel som acesulfam K och natriumsackarin? Och hur kan ni få natriumkarboximetylcellulosa att gro i trädgården?
Det är inga enkla frågor, så jag vände mig till ChatGPT som verkar har koll på det mesta. Så här svarade den hjälpsamma AI:n om Acesulfam K:
Intressant va´? Även natriumsackarin och natriumkarboximetylcellulosa framställer ni ju kemiskt, vilket jag först tänkte är helt onaturligt. Men så kom jag på att många av de kemiska grupper som man använder inom den kemiska industrin faktiskt kommer från olja. Och olja var en gång för länge sedan – typ på dinosauriernas tid – gröna och naturliga växter. Så kanske kan man kalla en diet som innehåller acesulfam K, natriumsackarin och natriumkarboximetylcellulosa för en naturdiet? Är det så ni tänker?
Vad ska vi kalla det som på riktigt är naturligt?
Men om ni använder ord som ”naturligt” och prefixet ”natur-” för sådant som framställs med avancerad kemi, vad ska vi då hitta på för begrepp för det som Livsmedelsverket kallar för naturligt? Alltså mat som existerar i sitt befintliga skick i naturen och är minimalt processad?
Det är i och för sig en utdöende grupp av livsmedel, men det hade ändå varit bra om ni kunde ordna något slags branschöverenskommelse kring det. I Fejkmaten finns fler exempel på ord som ni skulle behöva workshoppa kring och förtydliga. Vi konsumenter behöver kunna förstå det språk ni använder i butiken, annars finns en överhängande risk att vi köper något som vi tror är bättre än vad det faktiskt är. Och att vilseleda oss konsumenter är inte bara olagligt utan rent av ohederligt.
Med förhoppning om ett klargörande svar,
Ann Fernholm
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.