fbpx

#sjukmat #friskmat, Debatt

Post image

Förbättra folkhälsan genom ökade krav på de skattefinansierade måltiderna

Den här texten publicerades igår på Debattsidan i SvD.

Tankeövning – som svensk löper du en risk på 0,000025% att dö i en trafikolycka varje år. Och för att hålla siffran nere investerar samhället enorma resurser. Det är därför häpnadsväckande när man läser att svenska Socialstyrelsen går ut med en varning om att 25% av oss riskerar att dö i förtid på grund av fel kost, men förebyggande insatser lyser med sin frånvaro. Vi kan inte blunda för statistiken längre. Vi frågar oss därför – kan den offentliga måltiden vara ett verktyg för att bekämpa denna utveckling?

Idag, den 14 november, är det världsdiabetesdagen. Varje år sedan 1991 har den stora ökningen av diabetes runt om i hela världen uppmärksammats just idag. Tar man hänsyn till befolkningsökningen har antalet diagnostiserade mer än fördubblats de senaste 40 åren. Sedan den 20 december 2006 är FN en del av initiativet kring denna dag, då man antog en resolution som klassade diabetes som ett hot mot den globala hälsan. Detta är unikt, då det är första gången en sådan utfärdas i koppling till en icke-smittsam sjukdom, och innebär en uppmaning till alla nationer att agera för att bromsa den pandemiska utbredningen av sjukdomen.

85-90% av de ungefär 500 000 svenskar som har diabetes är drabbade av typ 2, den typ som kan bromsas och förbättras av sunda kostvanor och motion, och räknas därför i hög grad som en livsstilsrelaterad sjukdom. Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar har generellt ökat kraftigt de senaste åren och prognoserna visar tyvärr att utvecklingen kommer fortsätta i samma riktning. Vår livsstil utgörs av många faktorer så som mat, sömn, stress och motion – men enligt WHO är dålig mat och ett högt blodtryck numera den största riskfaktorn för att dö i förtid i Sverige. Enligt Socialstyrelsen har en fjärdedel av alla svenskar så dåliga matvanor att de riskerar att bli sjuka och dö i förtid. Exempelvis äter bara två av tio svenskar den dagliga mängd frukt och grönt som Livsmedelsverket rekommenderar. Samtidigt kommer det mer och mer forskning som visar att maten vi äter kan förebygga några av våra största folksjukdomar, såsom diabetes typ 2 – sjukdomar som i dag inte bara leder till enormt mycket lidande utan också till stora kostnader, både för den enskilda individen och för samhället.

Ökningen av livsstilssjukdomar är störst i socioekonomiskt utsatta områden, vår hälsa påverkas i större utsträckning än vad de flesta tror av utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och bostadsort. I många områden med goda socioekonomiska förutsättningar i Stockholm, såsom Danderyd, är man friskare än någonsin, men tar man tunnelbanan därifrån till Vårby Gård har livslängden rasat med 4 år. Tankeövning – hur går detta ihop med att det svenska skattefinansierade sjukvårdssystemet vilar på värderingar om att alla medborgare har rätt till jämlik hälsa?

Samtidigt spenderar vi i Sverige över 8 miljarder av skattebetalarnas pengar om året på råvaror till de 3 miljoner måltider som serveras dagligen i offentlig regi. Det finns också gott om rekommendationer för hur den offentliga måltiden bör utformas, men trots det lever majoriteten av institutionerna inte upp till dessa – och det finns inte heller någon uppföljning eller kontroll av vad våra gemensamma pengar faktiskt spenderas på.

På alldeles för många håll serveras det idag måltider i offentlig regi som bidrar till att höja blodsockret drastiskt. Det medför att kroppen tvingas producera höga mängder insulin för att sänka blodsockret. Detta är inga problem om våra kroppar utsätts för det då och då men när det blir en regel snarare än ett undantag ökar det risken för att drabbas av förstadie till diabetes typ 2, och även andra livsstilsrelaterade sjukdomar.

En av de viktigaste anledningarna till att vi äter fel idag är okunskap. Vi måste därför se möjligheten i att använda den offentliga måltiden som en utbildningsinsats. Genom att höja kvaliteten på de måltider som serveras i offentlig regi är vi övertygade om att vi kan förebygga ohälsa genom att vi skapar ringar på vattnet i form av både direkta och indirekta resultat. Barn som tidigt lär sig att äta nyttigt i skolan tar med sig detta hem till sin familj. Vuxna som serveras bra mat i kontakt med exempelvis vården får referenser på hur man bör äta för att följa de kostråd som bidrar till att hålla oss friska.

Vi måste använda alla tillgängliga resurser för att bromsa den rådande utvecklingen av typ 2 diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar om vårt samhälle ska ha råd att bära kostnaden för vården i framtiden. Den offentliga måltiden ser vi som en självklar del i detta arbete. Vi uppmanar regering och landsting att ta vara på all den fantastiska kompetens och de rekommendationer som finns genom att skapa förutsättningar för att de efterlevs. Utöver det föreslår vi tre konkreta åtgärder som kan hjälpa till att höja kvalitén på de offentliga måltiderna:

  1. Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög kvalitet i hela landet, oavsett vart man bor.
  2. Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.
  3. Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. Idag finns det många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas och spridas vidare till de som behöver den.

Tankeövning. När förutsättningarna finns, när frisk mat inte behöver kosta mer och i längden leder till stora samhälleliga besparingar genom en avsevärt bättre folkhälsa. Borde vi då inte kunna kräva en bättre offentlig måltid?

Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i föreningen Frisk mat

Den ideella föreningen Frisk mat är ett initiativ från Food Pharmacy som startades med uppropet #sjukmat i januari 2018. Föreningen arbetar för att den skattefinansierade maten inom vård, skola och omsorg ska vara näringsrik och aptitlig.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

#sjukmat #friskmat, Ann Fernholm, Debatt

Post image

Världsdiabetesdagen – en manifestation mot sockret

Varje dag i två veckor lämnar vi över ordet till våra vänner på Kostfonden med Ann Fernholm i spetsen.

Vilken dag det blev igår! Tidigt på morgonen åkte Kostfonden mot TV4 och dukade i Nyhetsmorgon upp den mängd sötsaker som varje år produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj. Sedan fraktade vi alla sötsakerna – flera hundra kilo – till Mynttorget vid riksdagen, där ett flertal riksdagsledamöter besökte vårt tält.

Egentligen började dagen redan klockan fyra. Då publicerade Aftonbladet Kostfondens debattartikel, som handlade om socker, ökningen av livsstilssjukdomarna och att vi alla måste ta ett ansvar för att få ner överkonsumtionen av sötsaker. Vi uppmanade till exempel ägare av livsmedelsbutiker att flytta bort godiset från kassaköerna. Hungriga konsumenters sötsug genererar vinst, men fetma är den största riskfaktorn för cancer efter rökning. Det extra klirret i kassan kommer på bekostnad av att fler drabbas av cancer.

Kostfonden med i Nyhetsmorgon

Klockan 5.30 var vi sedan på plats i TV4:as studie för att duka upp alla de sötsaker som produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj varje år:

Vi hade försökt förbereda TV4 på att det var mycket, men borden de hade ställt fram räckte inte på långa vägar. En stor del av allt sött fick därför hamna på golvet. Har ni sett inslaget? Följ den här länken.

Vi vill passa på att tacka Pia af Rolén och Fabian Wendt som stig upp hiskeligt tidigt, helt ideellt, för att hjälpa oss att bära alla dessa sötsaker!

Årets sötsaksfest

Vår nästa anhalt var Mynttorget vid riksdagen. Där dukade vi återigen upp allt sött:

I många andra länder är läsk den största källan till socker, här i Sverige är det godis:

Det produceras 60 kg choklad och godis varje år åt en tvåbarnsfamilj. En del av allt detta slängs bort, men eftersom godis är hållbart är svinnet litet.

Alla i projektgruppen var dock ense om att läskigast på hela bordet var nog dessa munkar:

Ni undrar om riksdagen kommer att göra något åt det tillsatta sockret i våra livsmedel nu? Vi tror oss ha satt lite mera fart på den snöboll som redan har börjat rulla. En gång i tiden var det otänkbart att ta bort rökrummen från sjukhuset. Vi tror att det i framtiden kommer vara otänkbart att låta barn äta flingor som är lika söta som kakor till frukost.

Kika in här i morgon igen. Då fortsätter vi att syna sockret!

Vill du hjälpa Kostfonden att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens? Bli månadsgivare, företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43.

Dela

Kommentera

#sjukmat #friskmat, Ann Fernholm, Debatt

Post image

Årets kalas – idag dukar vi upp det framför riksdagen

Varje dag i två veckor lämnar vi över ordet till våra vänner på Kostfonden med Ann Fernholm i spetsen.

Idag är det Världsdiabetesdagen. När du vaknar och läser det här befinner vi oss redan på TV 4 för att packa upp allt i vårt bagage: 60 kg choklad och godis, 173 liter läsk, 39 liter glass, 17 kg rån och småkakor, 19 kg mjukt kaffebröd, 8 kg bakelser och tårtor, nästan 40 liter saft och stilldrinks och ungefär 4 kg sötat chokladpulver och chokladsås. Kort sagt: de sötsaker som produceras till en svensk tvåbarnsfamilj varje år. Slå på teven klockan 6.37 så får du se.

En del av alla dessa sötsaker slängs i form av torra bullar och avslagen läsk, men det mesta hamnar i våra magar och orsakar i längden skada. Antalet fall av typ 2-diabetes fortsätter att öka och det är dags att vi tar tag i elefanten i rummet, allt detta söta. Från TV4 far vi vidare till Mynttorget vid Sveriges riksdag i Stockholm. Där kommer allting stå uppdukat mellan klockan 11.00-16.00 att beskåda för våra riksdagsledamöter (vi vet att nästan alla är där idag, eftersom de ska rösta om statsministerposten). Vi tycker att det är dags att de agerar mot sockret, på samma vis som de en gång agerade mot rökning.

Hälften av befolkningen har övervikt och fetma

Varför genomför vi då detta? Det fördjupar Kostfonden i dagens debattartikel i Aftonbladet. År 2016 passerades en historisk gräns: då hade över hälften av Sveriges vuxna befolkning övervikt eller fetma. Ungefär 450 000 personer har typ 2-diabetes och ungefär dubbelt så många ligger i riskzonen för sjukdomen. I fotspåren av detta följer en ökad risk för allt från svårigheter att bli med barn, till cancer, hjärtinfarkter, stroke och demens.

Sockret kostar oss för mycket

Ingen av oss har råd med all denna ohälsa, vare sig på ett personligt plan eller rent samhällsekonomiskt. Vill vi att färre ska få fetma, typ 2-diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom behöver vi ta vårt ansvar och slänga ut en stor andel av allt onödiga sötsaker ur vårt liv.

Besök årets kalas du också! Alla kan testa sina kunskaper kring socker i vårt quiz (länk: bit.ly/sockerquiz ). Så långt lagret räcker bjuder Fredagsfys Sverige på ett sockersmart fika.

Här är dagens program:

12.00 Varför fortsätter fetma och typ 2-diabetes att öka? Kerstin Brismar, ordförande Kostfondens vetenskapliga råd och professor i diabetesforskning, Karolinska Institutet.

12.15 Hur kan vi förebygga fetma och typ 2-diabetes? Erik Hemmingsson, lektor med inriktning mot folkhälsa, GIH.

12.30 Varför följer inte sjukvården sockerrekommendationerna? Anna Lindelöw, initiativtagare till #friskmat.

12.45 Energidryck varje dag. Susanna Almström, Hälsofrämjandet, grundare av Fredagsfys Sverige och En sockersmart skola berättar om ungdomarnas sötsaksvanor.

15.00 Går det att förebygga cancer genom att äta mindre sött? SvD:s medicinjournalist Henrik Ennart berättar om sin artikelserie ”Mat och cancer.”

15.15 Kan man vara sockerberoende? Milla Martin, gymnasieelev, berättar om hur sockret påverkat hennes liv.

16.00 Kalaset avslutas (utan fiskdamm).

Bor du inte i Stockholm? Följs oss på Facebook. Där kommer vi att livesända delar av dagen!

Stort tack till Stora Coop i Visby som har lånat ut majoriteten av alla sötsaker till oss!

Du kan läsa alla våra inlägg där vi hittills har synat sockret via denna länk. Sprid och dela, så att fler får kunskaper som kan hjälpa dem att förebygga sjukdom.

Vill du hjälpa Kostfonden att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens? Bli månadsgivare, företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43.

Dela

Kommentera

Ann Fernholm, Debatt

Post image

Syna sockret dag 7: Glass – halva mängden socker kan ge samma njutning

Varje dag i två veckor lämnar vi över ordet till våra vänner på Kostfonden med Ann Fernholm i spetsen.

Glass i stora lass – det gillar vi att äta. Gör du glassen själv kan du få lika mycket njutning och mer näring för mindre än halva mängden socker.

Svensken älskar glass. Vi äter nästan 10 liter glass per person och år, och det är en av många källor till socker. Glassen på bilden rymmer fyra olika former av socker: glukos-fruktossirap, socker, glukossirap och dextros. Dessutom är den gjord på processade ingredienser, pulver och tillsatser.

Förr innehöll glass mer näring

Slår du upp ett glassrecept i en kokbok från mitten av 1900-talet är likheterna med dagens glass små. Förr gjorde man glass på grädde, näringsrika äggulor, frukt eller bär. I det recept som Kostfonden har hittat i Vår Kokbok från 1969 är det dessutom mindre än halva mängden socker om man jämför med dagens glassar. Här ser du skillnaden:

Vill du testa att göra glass? Här är receptet, lite modifierat:

  • 225 gram hallon
  • 1 dl vatten
  • 0,5 dl socker eller honung
  • 3 äggulor
  • 3 dl vispgrädde
  • 0,5-1 tsk vaniljpulver (inte vaniljsocker)

Mixa hallon, vatten och socker. Pressa genom en sil för att få bort hallonkärnorna (detta är inget måste). Koka upp hallonsåsen och sjud tills ungefär hälften av vätskan kokat bort. Vispa äggulorna i en skål och häll långsamt i den varma hallonsåsen. Häll sedan krämen i en kastrull och vispa medan du låter den sjuda på svag värme tills den blir tjock, cirka 2-3 minuter. Häll tillbaka krämen i skålen och fortsätt vispa tills den svalnat.

Blanda grädde och vaniljpulver, och vispa grädden tjock. Blanda ner den kalla hallonkrämen i grädden. Häll allt i en form eller burk, och ställ i frysen i cirka 2 timmar. NJUT!

Isglass av mixad frukt

Är du sugen på isglass kan du mixa frukt, till exempel melon, och frysa i formar för isglass. Ännu lättare är att frysa hela druvor. Det smakar nästan som Piggelin (tack FoodPharmacy för tipset!).

Se nu till att sprida den här kunskapen. Låt oss halvera sockerkonsumtionen för att förebygga sjukdomar. Vi har allt att vinna – inget att förlora. Speciellt inte när det gäller glass, eftersom den hemgjorda varianten är himmelskt god.

I morgon är det Världsdiabetesdagen och vi håller just nu på att packa en lastbil full av alla de sötsaker som produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj varje år. Det ska vi duka upp på Mynttorget vid riksdagen mellan klockan 11.00-16.oo, med förhoppningen om att våra folkvalda ska vakna. Vi måste göra något åt epidemierna av fetma och typ 2-diabetes. Det kan inte fortsätta så här.

Välkommen du också! Är det långt för dig att åka till Stockholm? Slå på TV4 vid 6.40 i morgon bitti, så ses vi!

Foto: Cristian Bogdan

Vill du hjälpa Kostfonden att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens? Bli månadsgivare, företagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43.

Dela

Kommentera