Debatt

Socker – ett gödsel som gör att vi växer mer

Nämen – är det sant? Så tänkte jag i förra veckan när jag upptäckte att det är fem år sedan Ett sötare blod kom ut och jag började blogga. Fem år! Och det finns fortfarande så mycket viktigt att skriva om, till exempel ny forskning som stärker den del av Ett sötare blod som handlar om att snabba kolhydrater fungerar som…

…ett gödsel för kroppen och cancerceller

Jo, så är det. Mycket talar för att vi växer mer när vi äter mycket socker, vetemjöl och andra raffinerade kolhydrater. När blodsockret stiger snabbt får vi en hög insulintopp som i sin tur kickar igång kroppens tillväxtsystem. (Exakt hur det går till kan du läsa om i Ett sötare blod eller Det sötaste vi har)

Faktum är att dagliga insulintoppar kan förklara en hel rad (o)hälsotrender: bebisar är större redan när de föds, barn med fetma växer på längden tidigare under livet, barns pubertet kommer tidigare och allt fler får cancer. Nyligen kom en rapport från USA som visar att 40 procent av alla fall av cancer i USA är cancerformer som är kopplade till fetma. Fetmarelaterad cancer ökade med 7 procent mellan 2005 och 2014. Det är helt galet.

I september kom en översiktsartikel som handlade om cancercellers unika ämnesomsättning, hur den påverkas av fetma och hur höga insulinnivåer i blodet triggar tumörtillväxt. Det är verkligen något som vi borde snacka mer om. En amerikansk vetenskapsjournalist skrev nyligen om just insulinets roll vid cancer i LA Times: It’s getting clearer — the diet-cancer connection points to sugar and carbs.

Växer mer redan under fosterstadiet

Höga insulintoppar i gravida kvinnors blod är sannolikt också en förklaring till varför övervikt och/eller graviditetsdiabetes gör att barn generellt växer mer under fosterlivet. Antalet barn som väger över fem kilo när de föds har fördubblats sedan 1970-talet, vilket ökar risken för komplikationer under förlossningen. I somras skrev jag en artikel för SvD där forskare trodde att förlossningskomplikationer kan förklara varför allvarlig fetma hos mamman ökar risken att barnet ska få epilepsi eller en CP-skada.

Det verkar också som att bebisar kan präglas av mammans fetma, så att de fortsätter att växa i en snabbare takt även efter födseln. Vissa djurstudier tyder på detta och forskare i Singapore har nu visat på ett samband mellan mammans sockerintag och bebisens tillväxttakt under första året i livet. Ju mer kakor, desserter, glass och sötade drycker mamman konsumerade under graviditeten, desto snabbare växte bebisen och desto högre bmi fick barnet under sitt första år.

En svaghet i studien var att man bara kartlade vad mammorna åt under en enda av graviditetens alla dagar. Det behövs mer forskning för att verkligen spika detta samband, men det finns verkligen skäl att misstänka att en hög konsumtion av socker och snabba kolhydrater påverkar barn redan under tiden i magen.

Så alla ni gravida mammor där ute: gör inte som jag gjorde under min första graviditet. Låt bli den sötade äppeldrycken till lunch och släng ut allt förbaskat smågodis ur ert liv (det fick mig att explodera i vikt). Gör istället som jag gjorde under min andra graviditet: ät mat med lågt glykemiskt index och njut av en god ost eller lite mörk choklad då och då. Riktig och näringsrik mat är både ni och era blivande barn värda.

Om jag önskar mig något i jubileumspresent? Självklart. Kostfondens swishnummer är 123 900 42 43. Ett bidrag dit kommer att uppmuntra mig att blogga i minst fem år till.

Vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm driver bloggen annfernholm.se. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy.



Debatt

Grönsaker kan faktiskt förebygga sjukdom

När man börjar intressera sig för hur maten påverkar vår hälsa är det lätt att gå vilse. Vid första anblicken ser det nästan ut som att forskarna är oense om allt?

Ena dagen läser vi att mjölk är farligt för oss och att Livsmedelsverket har ändrat sina rekommendationer, andra dagen om hur mycket bra näringsämnen mjölk innehåller för våra kroppar.

Många forskare ger rådet att utesluta gluten, medan andra experter hävdar att den glutenfria trenden bara är en fluga som saknar förankring i vetenskapen. Och så där håller det på.

Men betyder de skilda åsikterna i debatten på SVT Opinion att, som Giles Yeo säger: ”Mat som medicin”-påståendet är baserat på pseudovetenskap som degraderar sanning och fakta? Svaret är nej. Det handlar inte om pseudovetenskap.

Även om forskarna inte är överens om ”detaljerna” så är de nämligen eniga på ett övergripande plan – att ett stort varierat intag av grönsaker varje dag är viktigt för vår hälsa och, faktiskt, kan förebygga sjukdom.

Det finns en mängd talande forskning på området. En extra intressant studie är en ny studie från Imperial College London som visar att 800 gram frukt och grönt om dagen kan minska riskerna för att dö i förtid.

Enligt studien kan 7,8 miljoner dödsfall förhindras per år om du äter 10 frukter och/eller grönsaker om dagen.

Studien visar hur hälsan förbättras ju närmare 800 gram man kommer – jämfört med att inte äta några frukter eller grönsaker alls menar studien att man genom att äta 200 gram per dag minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar med 13 procent, medan man genom att äta 800 gram frukt och grönt per dag minskar risken med 28 procent.

Ett viktigt resultat av att äta mycket frukt och grönt är att både kolesterol och blodtryck sänks, och enligt studien kan vissa frukter och grönsaker till och med reducera skador på DNA och minska risken för cancer.

Risken med en medierapportering där bara ”blåbär kan bota cancer”-anhängarna och ”mat som medicin”-skeptikerna får komma till tals är att när det blir fokus på detaljerna där man är oenig glömmer att understryka att man ändå är överens om att det finns ett direkt positivt samband mellan en till stora delar växtbaserad kost och hälsa.

Det är viktigt att forskarna fortsätter att debattera och kommer fram till de exakta sambanden, men om inte rapporteringen sker på rätt sätt riskerar vi att få bilden av att forskarna är oense om allt och att det inte finns några belägg alls för att det vi äter påverkar oss både fysiskt och psykiskt.

Och det vore ju väldigt synd, inte minst för vår hälsas skull.

Ovanstående text publicerades på SVT Opinion i dag.



socker Riksdagen Ann Fernholm
Debatt

Samtal om socker på Riksdagen

Borde livsmedelsföretagen märka ut mängden tillsatta socker i maten de producerar? Ska Sverige ha samma rekommendationer kring socker som WHO? Det är ett par av de frågor som lyftes när riksdagsledamoten Niclas Malmberg (MP) i onsdags bjöd till ett frukostmöte om socker på Riksdagen. Undertecknad var medbjuden för att presentera En liten broschyr om socker

Under frukostmötet var fyra riksdagsledamöter närvarande (MP, S, L och KD) och alla de som du ser på bilden ovan: Hans Göransson, förbundsordförande Sveriges tandläkarförbund, Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung, Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), undertecknad, och Anders Dahlqvist, förbundsstyrelseledamot Sveriges läkarförbund.

Niclas Malmberg (MP), som var värd, hade även bjudit in branschorganisationen Livsmedelsföretagen, som bland annat representerades av nutritionsansvarige Elisabeth Rytter.

Under mötet lyftes frågan om Sverige borde ha samma rekommendationer kring socker som WHO, vars hälsomål är att vi bara ska få 5 procent av våra kalorier från fritt socker. Ett annat förslag var att att mängden tillsatt socker i maten borde märkas ut ungefär på samma vis som FDA har föreslagit i USA (se min understrykning med rött):

Elisabeth Rytter från Livsmedelsföretagen menade att det räcker att Livsmedelsverkets förklarar hur konsumenter kan ta reda på ungefär hur mycket socker som är tillsatt i maten på sin sajt. Här protesterade dock en riksdagsledamot eftersom det är alldeles för krångligt och sådant ökar hälsoklyftorna samhället.

Ett annat argument som Rytter hade emot att märka ut mängden tillsatt socker var att EU bestämmer hur näringsdeklarationerna ska se ut och att det är svårt att få EU att ändra sig. När jag pratade med Niclas Malmberg efteråt sa han att juristerna var oense. Vissa menade att Sverige kan införa en märkning av tillsatt socker utan EU:s godkännande, andra inte. Han tyckte att Sverige skulle testa gränserna.

Personligen tänker jag att Livsmedelsföretagen kunde märka ut mängden tillsatt socker frivilligt, som ett led i att hjälpa sina konsumenter att välja bra mat. Men jag gissar att det skulle kunna minska försäljningen radikalt av vissa produkter. Hur många vet exempelvis att en påse gelégodis, typ Gott och Blandat, innehåller ungefär 200 procent av den maximala dagsransonen av socker för en vuxen person? Eller att en halv deciliter teriyakisås på riset till middagen ger runt 40 procent av det maximala dagsintaget?

Niclas Malmberg har lagt flera motioner i Riksdagen om sockermärkning av mat och skatt på läsk. De har röstats ner, men om jag förstod saken rätt så är han envis och tänker inte ge upp. Heja honom!

Ann Fernholm driver bloggen annfernholm.se och har även gett ut den bästsäljande boken ”Ett sötare blod”, ”Det sötaste vi har” och ”Smakäventyret”. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy.



socker santa marias
Debatt

Santa Marias svar: ska minska mängden socker.

I fredags mejlade jag Santa Maria angående deras mat, där vissa produkter mestadels är baserade på socker och vatten. Det är många som, liksom jag, är trötta på att alltid behöva läsa ingredienslistan på allt man köper. Läs Santa Marias svar nedan och mitt svar till dem. 

Hej Ann, tack för ditt mail. Vi välkomnar verkligen en fortsatt samhällsdebatt om matens innehåll. Santa Maria vill självklart göra produkter som både smakar gott och gör gott. Därför pågår ett intensivt arbete hos oss med att ta bort socker, salt och onödiga tillsatser ur våra produkter. Vi har kommit en bit på vägen. Sedan 2015 har vi tagit bort 395 ton socker och 223 ton salt ur sortimentet. Men vi är inte klara. Till 2020 ska vi ha minskat vårt totala sockerinnehåll med 50% och saltet med 25% jämfört med 2014. Samtidigt är det viktigt att påtala att dessa ingredienser fyller viktiga funktioner i många produkter. Inte bara gällande smak, utan även vad gäller andra egenskaper. Ett exempel: Det finns många olika sätt att ta fram en Rub. Vi har utgått från ett amerikanskt sätt, där råsockret (som förresten är många gånger dyrare än raffinerat vitt socker) används för smaken och karamelliseringens skull. Vill man ha en annan typ av Rub kan man självklart välja ett annat varumärkes, eller göra en själv från grunden.

Sist men inte minst, vad säger du om att komma till oss i Mölndal, så kan vi förklara mer om hur vi jobbar och även få ta del av dina tankar och idéer kring vad vi kan göra annorlunda?

Ha en fin helg,
Eva Berglie

Mitt svar:

Hej och tack! Det är ett lovvärt arbete ni gör med att ta bort socker ur maten. Det framgår inte om de 395 tonnen är per år eller totalt sedan 2015. Det blir i alla fall ungefär 40 gram per svensk.

Min tankar går ut på att den mat som säljs i butiker ska vara säker att äta, även på lång sikt. Vi konsumenter ska inte behöva vara tillsatsdetektiver och lusläsa varenda ingredienslista när vi handlar, utan kunna lita på att exempelvis en guacamole är baserad på avocado och inte vatten, stärkelse, förtjockningsmedel och klorofyll. Vi har ett fantastiskt biokemiskt maskineri inom oss, som har finsliptas under miljontals år av evolution. Det maskineriet behöver smörjas med vitaminer, antioxidanter och mineraler för att fungera. Dessutom behöver våra tarmbakterier de fibrer som finns i riktig mat (exempelvis avokado). Vare sig socker eller framrenad stärkelse bidrar med vitaminer till kroppen. När ni baserar er mat på processade tillsatser blir den alldeles för näringsfattig.

Jag kan gärna komma till er någon gång när jag har vägarna förbi Göteborg. Det skulle vara intressant att höra hur ni arbetar och jag hoppas att ni vill lyssna till det jag har att berätta om den forskning som visar att en hög sockerkonsumtion kan leda till en fettbildning i levern och att levern i längden blir förfettad. Problem med fettlever ökar världen över, också bland barn. Siffror från USA och Europa visar att en av tio unga nu är drabbade, vilket är skrämmande. Fettlever är en grund till typ 2-diabetes och levercancer. Typ 2-diabetes orsakar i sin tur hjärt-kärlsjukdom och är en riskfaktor för diverse olika cancerformer.

Personligen tror jag att ni som verkar inom livsmedelsbranschen har stora möjligheter att förbättra folkhälsan. Om den mat ni tillverkar är bra för människokroppen – om ni exempelvis slutar basera era såser på socker – kommer färre barn och vuxna utveckla fetma och typ 2-diabetes. En bra början kunde vara att frivilligt och tydligt märka ut mängden tillsatt socker på förpackningarna.

Mvh,
Ann Fernholm

Ann Fernholm driver bloggen annfernholm.se och har även gett ut den bästsäljande boken ”Ett sötare blod”, ”Det sötaste vi har” och ”Smakäventyret”. En gång i veckan skriver hon här på Food Pharmacy.



Debatt

Santa Maria – hur man säljer (mestadels) socker och salt för 359 kr/kg.

Nyligen fick jag anledning att titta lite närmare på livsmedelsföretaget Santa Marias sortiment – de som förser typ hela Sverige med fredagstacos. Det föranledde ett visst nagelfarande av ingredienslistor och slutade med mejlet nedan, som undertecknad idag har skickat till Santa Maria. 

Hej Santa Maria! Sedan en tid tillbaka har jag följt er verksamhet och nu mejlar jag för att uttrycka min beundran för ert sinne för affärer. Det började egentligen med att jag skulle köpa en rub i affären och föll för den här:

santa maria
Bara ordet chipotle får mig på gott humör, men som vanligt (en förvärvad yrkesskada) kunde jag inte låta bli att granska ingredienserna:

santa maria

Och näringsdeklarationen:

santa maria

Alltså? Enligt mig bör nog en rub främst bestå av kryddor. Min första tanke var ganska syrlig, det ska erkännas. Men så föll min blick på kilopriset:

santa maria

Det är smått genialt. Ni gör en kryddblandning där en tredjedel utgörs av socker, som har ett världsmarknadspris på typ tre kronor, och blandar det med salt (som jag gissar är ännu billigare), lite citronskal och kryddor och så blir det en produkt där socker och salt säljs för mer än HUNDRA gånger pengarna.

En vinstmaskin

Jag hoppas att ni inte uppfattar mig som påträngande eller så, men redan i affären var jag tvungen att kika in på allabolag.se för att kolla er årsrapport. Rackarns vad kosing ni gör – år efter år! 217 miljoner i vinst och en vinstmarginal på 13,16 procent förra året. Ekonomi är inte min starka sida – men visst är ni väl nöjda med det? Ni klår Nordic Sugars vinstmarginal på 8,87 procent med råge. Arla och Dafgårds är superakterseglade med sina 4,8 respektive 6,03 procent.

Er lönsamhet väckte en viss nyfikenhet. Hur får man egentligen ett så livskraftigt bolag i den tuffa livsmedelsbranschen?

Kemi istället för råvaror

I ert fall måste det ha handlat om att anställa kemister istället för kockar. Ta er guacamoledipp. I butik håller Tóp och ni ungefär samma kilopris, men de har 95 procent avokado i sin guacamole medan ni har lyckats få ner mängderna till 1,5 procent. Det är bara att bocka och buga: självklart är det bättre business att sälja en röra färgad med klorofyll (e141), som mestadels utgörs av vatten och som fått sin konsistens med hjälp av stärkelse och förtjockningsmedel, än att kränga en riktig avokadoröra (som dessutom måste kylas). Folk är så gnälliga när det gäller e-nummer – klorofyll är ju helt naturligt.

4 procent ost istället för 62 procent

Sammansättningen av Cheddar Cheese-dippen måste ni också känna er nöjda med. Återigen lyckas ni hålla samma pris som konkurrenterna, men utan att slösa pengar på dyra råvaror. Era huvudingredienser: skummjölk, vatten, solrosolja, modifierad stärkelse (tapioka), cheddarost (4%), salt…

Texas Longhorns huvudingredienservatten, ost (cheddarost (48%), ost (14%), vatten, smörmjölkprotein…

En långnäsa åt långhornen, som har 15 gånger mer ost i sin dipp. LOSERS!

Såser baserade på vatten och socker

Kilopriset på vissa av er såser är också imponerande. Jag uppfattar typ Pad Thai-såsen (124 kr/liter i butik), Sweet Chili (52 kr/l) och American BBQ (96 kr/l) som ett slags produktutveckling av ketchup (25 kr/l). Era såser kostar en rundlig slant mer än ketchup, men istället för dyr tomatpuré baserar ni såserna på vatten och socker, eller socker och vatten. Lite variation är det i alla fall!

Druvsocker – tacokryddans egentliga huvudingrediens

Sedan har ni ju varit grymt kluriga när det gäller redovisningen av ingredienserna i er storsäljare tacokryddan (355 kr/kg):

santa maria

Först undrade jag lite varför ni hade slagit ihop chilipeppar, spiskummin och vitlök till gruppen ”kryddor”. Men så klart: det är för att druvsocker inte ska hamna först i listan. Hade ni redovisat kryddorna var och en för sig (som ni ju ändå gör inom parentes) hade alla kryddor hamnat efter druvsocker. Då blir listan:

Druvsocker, lök (19%), chilipeppar (11%), spiskummin (10%), vitlök (6%), salt, oregano (4%), jästextrakt, potatisstärkelse, potatisfiber, klumpförebyggande medel (e551), kryddextrakt (paprika).

Klart att kryddblandningen säljer bättre om ni lyckas dölja att den främst är baserad på socker. Ett tips: oregano är också en krydda, som ni kan lägga i parentesen (före druvsocker).

Är ledsen om detta blev långrandigt. Innan jag avslutar vill jag bara säga att jag saknar en del i ert Tex Mex-sortiment: själva köttfärsen. Kan man inte tillverka den också av vatten, socker och modifierad stärkelse?

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Ps. Jag köpte till slut en annan rub som gav mer kryddor per krona.

Ann Fernholm driver bloggen annfernholm.se och har även gett ut den bästsäljande boken ”Ett sötare blod”, ”Det sötaste vi har” och ”Smakäventyret”. En gång i veckan skriver hon här på Food Pharmacy.