#sjukmat, Debatt, Food Pharmacy

Post image

Vi fokuserar på lösningen istället för problemet – #sjukmat blir #friskmat

I januari lanserade vi som bekant ett upprop under hasthtaggen #sjukmat. Det var många kantstötta pusselbitar som låg bakom uppropet, och #sjukmat är ett initiativ med målet att Sveriges beslutsfattare ska börja ta sitt ansvar över att den skattefinansierade maten som serveras på sjukhus, skolor, förskolor och i äldreomsorgen gör oss friska och inte sjuka.

Fyra månader har gått sedan dess och gensvaret har varit enormt. Vår första milstolpe var att få 10 000 följare att öppet stödja uppropet på vår Facebook-sida och samma dag som vi nådde det målet kontaktade vi Sveriges socialminister Annika Strandhäll för att uppmärksamma henne på uppropet. I måndags var det äntligen dags att få komma in på Socialdepartementet och intervjua henne till vår podd. Det blev ett riktigt intressant poddavsnitt som du hittar HÄR (och som du måste lyssna på omedelbums för det är typ vårt bästa och viktigaste avsnitt hittills).

#sjukmat

När man lyssnar på podden (avsnitt 33 – när #sjukmat blir #friskmat) står det klart att det inte råder någon som helst tvekan om att både ministern och även alla andra politiska partier tycker att folkhälsofrågan ska prioriteras mer. Annika var ärlig och sa att frågor där man måste jobba långsiktigt tenderar att hamna i skymundan för politikerna, men höll samtidigt med om att vi måste börja arbeta med förebyggande åtgärder för att bromsa ökningen av livsstilsrelaterade sjukdomar.

I poddavsnittet berättar vi för Annika att #sjukmat nu kommer att byta fokus från att lyfta problemet till att jobba med lösningen. #sjukmat byter därmed namn till #friskmat. Vår definition av frisk mat är mat som lever upp till de nordiska näringsrekommendationerna, smakar gott och ser aptitlig ut. Framöver kommer vi fokusera på de offentliga kök som redan idag serverar god och näringsrik mat och samla inspiration från dem och se till att den sprids till andra storkök där ute. Lite som ett Tasteline för storkök, skulle man kunna säga.

Men, till detta behöver vi din hjälp igen! Har du en berättelse om – eller är du själv – en fantastisk förskolekock, ett inspirerande hemtjänstkök, ett föredömlig sjukhuskök eller en eldsjäl som serverar våra äldre näringsrik och god mat? Skicka i så fall ditt tips till friskmat@foodpharmacy.seVi är övertygade om att många små bidrag från er runt om i landet kan göra stor skillnad. Så sprid, dela och tipsa så att vår samlingsplats för storköksinspiration kan bli verklighet.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Dela

Kommentera

Food Pharmacy, Press

Post image

Årets godaste och nyttigaste vattenmelontårta

Den här texten publicerades först i SvD Perfect Guide.

Vi delar inte bara en faiblesse för antiinflammatorisk mat, sedan sju månader tillbaka delar vi dessutom terapeut. Många skrattar när de hör det, men faktum är att det är riktigt praktiskt. Inte minst för att vi kan ta varandras tider om någon av oss skulle få förhinder, men framför allt för att det ger oss en ömsesidig förståelse för mycket. Vi talar så att säga samma språk, vilket hjälper oss otroligt mycket i vårt arbete.

Som så många andra strävar vi efter inre ro. Tänk vad skönt det vore att få uppleva det en vacker dag! Enligt vår terapeut finns det förstås många olika sätt att nå dit, men ett av dem är att inte ha orimligt högt ställda förväntningar.

Ta till exempel tårtan här ovanför. Säger du “nu blir det TÅRTA” och serverar en vattenmelon med grädde och bär så spelar det ingen roll hur gott det är – mottagaren kommer ändå att bli besviken. Vänder du däremot på steken och säger “nu blir det MELON” och sedan kommer in med en tårta, ja då är succén ett faktum.

Vår terapeut kanske har rätt, att en del av sinnesro handlar om just rimliga förväntningar? Ett annat sätt att nå snabb sinnerso är förstås tårta. Och ja, vi delar även tandläkare och gynekolog.

Vattenmelontårta

1 liten vattenmelon
1 paket kokosgrädde
1-2 dl mandelspån
1 kiwi
valfria färska bär

Skär av toppen och botten av vattenmelonen. Skala den med en kniv samtidigt som du passar på att forma den till en rund tårta. Vispa grädden och täck vattenmelonen med grädde. Strö ut mandelspån på kanterna och toppa med kiwi och färska bär. Skrik “nu blir det melon!” och förbered dig på applåder.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Food Pharmacy

Post image

Kultursorter – ursprungliga spannmål från jordbrukets början

För ett tag sedan fick vi ett mejl från Kerstin Fredlund, läkare och medicine doktor i livsmedelsvetenskap. Hon är expert på allt som har med kultursorter att göra och eftersom vi är a) mycket intresserade av att lära oss mer och b) relativt okunniga, bad vi Kerstin att upplysa oss. Och oj, vad hon levererade. Kultursorter alltså, vilken grej. Kom ihåg att det var här du hörde det först.

– Vad är kultursorter?

Alla spannmål kommer ursprungligen från vilda gräsarter – de mest primitiva uppstod redan för 6 miljoner år sedan. Själva odlingen av spannmål började man med för ca 12 000 år sedan i den så kallade bördiga halvmånen i Mellanöstern. Dessförinnan hade människor minst lika länge samlat och gjort urval av sorter vilket bidrog till att den så kallade domesticeringen gick fort. Kultursorter, eller kulturveten, är ursprungliga, äldre sorter från jordbrukets början som inte är växtförädlade, så som enkornsvete, emmervete och speltvete (dinkel). Enkornsvete, det mest primitiva spannmålet, har endast 14 kromosomer, en så kallad diploid genuppsättning. Det är rikt på protein och karotenoider som lutein och lykopen vilket gör mjölet gult. Råg, havre och korn var till en början ”ogräs” men domesticerades och blev till kultursorter. Andra kultursorter är så kallade namnsorter, t.ex. Hansa, Olympia, Solhavre, Ingridkorn, Eddakorn, Stålråg och Schmidtråg. Vi har också lantvetesorter som Ölandsvete, Hallandsvete och Dalavete.

Enkornsvete är mycket litet studerat men torde med sin diploida genuppsättning (14 kromosomer mot 42 kromosomer i brödvete) innehålla mycket litet gluten. Emmervete och andra vetesorter med 28 kromosomer, t.ex. durumvete och Khorosanvete (Kamut), innehåller mycket mindre så kallade glutenepitoper än modernt vete – ner till en tiondel så mycket. Glutenepitoper kan ge upphov till inflammation genom att binda till en vävnadstyp som minst 25% av befolkningen i Sverige har. Speltvete (dinkel) innehåller lika mycket skadliga glutenepitoper som moderna brödveten.

– Finns det en koppling mellan den ökade konsumtionen av moderna vetesorter och glutenintolerans?

I västvärlden har man under de senaste 100 åren gått över till att äta så gott som enbart moderna vetesorter. Dessa har förädlats för att ge hög avkastning, något som också resulterat i hög glutenhalt. Det är ett gigantiskt experiment utan kontrollgrupp. Dessutom finns det helt klara samband med gluteninnehållet i barnmat och insjuknandet i glutenintolerans. Sverige har högst insjuknande i världen.

– Och hur är det med näringen?

Spannmål (t.ex. vete, ris och majs) utgör 50% av kaloriintaget i världen. Ris konsumeras i huvudsak som polerat och vete som siktat, vilket innebär att upp till 75% av vitaminer, mineraler och andra vitalämnen har försvunnit. Det moderna, förädlade vetet har och förtjänar ett dåligt rykte. Men det tyder på dåliga kunskaper när man förkastar alla spannmål. Kultursorter och fullkornsspannmål är till exempel en mycket bra källa till näringsämnen. Fullkornsspannmål är dessutom en viktig källa till fiber, som har betydelse för glukos- och fettmetabolismen, samt förebygger tarmcancer och många vällevnadssjukdomar.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Food Pharmacy

Post image

Vår antiinflammatoriska morgonrutin

Det är arla morgon och vi drömmer om mintgröna pelikaner och zeppelinare som sprutar grädde, när väckarklockan plötsligt ringer. Vi börjar givetvis med att stänga av den. Men vad gör vi sedan?

Glass
Japp, du läste rätt. Våra barn äter glass på morgonen. Vi gör den i ett nafs på frysta bär, grön banan och en skvätt växtbaserad mjölk. Det kanske låter krångligt första gången du hör det, men vi lovar att det inte tar längre tid än att rosta en skiva bröd när du väl fått in rutinen. Lägg till kanel, kardemumma eller kakao om barnen gillar det, och toppa med bär, nötter eller kokos.

Bertils häxa
När glassen väl ligger i barnens magar tar vi själva en matsked av Bertils häxa. Inte nödvändigtvis för att man måste ta den på morgonen, utan vi har en förmåga att glömma den annars. Dessutom rivstartar den systemet, so to speak. Ett alternativ till Bertils häxa är förstås Zlatans gurkmejashot som vi föredrar att sno ihop à la minute. Bägge innehåller gurkmeja och massa andra saker som stärker vårt immunsystem.

Äppelcidervinäger
Har vi ingen häxa färdig i kylen och för lite tid för att sno ihop en gurmejashot, så är ett bra alternativ att börja dagen med ett glas rumstempererat vatten med 1-2 msk äppelcidervinäger. Har du inte någon vinäger hemma så kör du på en lika stor mängd pressad citron i stället.

Grön smoothie
I idévärlden skippar vi frukost helt. På så sätt förlänger vi det fastefönster som vi automatiskt påbörjade efter sista målet runt åtta på kvällen tidigare. Men eftersom vi lever i sinnevärlden så spricker planen ofta, och för alla dessa dagar är en grön smoothie en grym start på dagen. Den är snudd på optimal eftersom råa grönsaker bryts ner först när de når grovtarmen. På så vis kan du äta lite tidigare än du planerat men ändå låta organvilan fortsätta i två till tre timmar.

Kaffe och te
Det första vi gör när vi kommit till jobbet är att ta en kopp svart te. I perioder är vi lite trötta på kaffe och då är det svarta teet ett utmärkt alternativ – vi får ingen huvudvärk men slipper de starkaste biverkningarna som kaffe kan ge. Nästa steg är att gå över till yerba mate som precis som kaffe och svart te är centralstimulerande men som inte ger några biverkningar alls.

Ingen frukost?
En vanlig dag i veckan korttidsfastar vi på förmiddagen, och då blir det inte mat förrän till lunch. Förutom på onsdagar då vi alltid äter frukost med en av våra bästa vänner … Och på helgerna förstås, då frukostarna blir både långa och omfångsrika … Vilken tur att forskarna på området verkar vara överens om att det räcker med att fasta 2-3 dagar i veckan för att få en rad med hälsoeffekter!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera