fbpx

Forskning

Post image

Ny studie visar på koppling mellan vaginala bakterier och äggstockscancer

Hur bra koll har du på ditt vaginala mikrobiom? De flesta av oss tänker kanske inte så ofta på bakterierna där nere mellan benen, men nu visar forskning att det är hög tid att ge de snälla bakterierna i vaginan lite extra kärlek.

En grupp forskare, ledda av University College London, undersökte nyligen om det kan finnas ett eventuellt samband mellan ett obalanserat vaginalt mikrobiom, och kvinnor som redan är eller riskerar att bli diagnostiserade med äggstockscancer. Studien, som publicerades den 9 juli 2019, visade att för få av en viss sorts snälla bakterier i vaginan faktiskt kan öka risken för äggstockscancer. Vansinnigt intressant läsning, tycker vi.

En bakterieart i vaginan som har blivit extra omtalad är lactobacillus, och den är essentiell för att bibehålla rätt pH i vaginan och dess mikrobiom. I studien jämfördes kvinnor utifrån om mer eller mindre än 50% av arterna i vaginan var just lactobacillus.

Undersökningen genomfördes i två grupper. Den ena gruppen bestod av kvinnor med äggstockscancer, samt kontroller, och den andra gruppen av kvinnor som var diagnoserade med en BRCA-mutation, det vill säga att de har en förhöjd risk att drabbas av både bröst- och äggstockscancer (läs mer om det här), samt kontroller. Totalt deltog 176 kvinnor med äggstockscancer, 109 kvinnor med ökad risk för äggstockscancer och 295 kvinnor utan genetiska anlag. Kvinnorna var i åldern 18-87 år men delades in i över/under 50 år, och de var från länderna Tjeckien, Tyskland, Italien, Norge och Storbritannien.

Vad visade resultaten?

Jo, forskarna bakom rapporten drar slutsatsen att det finns en koppling mellan äggstockscancer eller en genetisk risk att få äggstockscancer med att ha mindre än 50% lactobacillus i det vaginala mikrobiomet. De hoppas att resultaten och den metod som användes vid studien kan användas för att identifiera kvinnor med sjukdomen på ett tidigare stadium.

Forskarna berättar också att kvinnor som använder överdrivna mängder vaginala hygienprodukter har en mindre mängd goda bakterier i vaginan och därmed en ökad risk för äggstockscancer. Men mer forskning behövs, både för att säkerställa sambandet och för att ta reda på mer om ifall metoden går att använda för att upptäcka fler fall av sjukdomen.

Det vaginala mikrobiomet, alltså. Vilken grej!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och kokboken här. Beställ vår nya bok, Näringsjägaren, här.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Food Pharmacy, Forskning

Post image

Probiotika kan minska behovet av antibiotika

Probiotika har sedan länge en given plats i vår morgonrutin. Enkelt förklarat är probiotika tillskott av goda bakterier, och kort sagt mumsfillibabba för tarmfloran. Att vår tarm tackar och bockar för probiotikan råder det inga tvivel om, men nu visar forskning att den har fler fördelar än vi kunde drömma om: tillskott av probiotika kan minska användningen av antibiotika.

Antibiotikaresistens är ett växande folkhälsoproblem och trots en ökad medvetenhet skrivs det fortfarande ut alldeles för mycket antibiotika runt om i världen. Men enligt en ny studie, publicerad i European Journal of Public Health, kan regelbunden användning av probiotika hos spädbarn och barn avsevärt minska behovet av antibiotikabehandling under barndomen. Resultaten kan i framtiden bidra till att mildra ökningen av antibiotikaresistens. Wow!

Studien är en sammanställning av 17 tidigare publicerade undersökningar som bedömer effekten av olika typer av probiotika på vanligt förekommande infektionssjukdomar i luftvägarna och i matsmältningsorganen. Sammanställningen visar att barn som åt probiotika dagligen löpte 29% lägre risk för behov av antibiotika under barndomen, jämfört med de barn som fick placebo. Vid en granskning av enbart fem studier, de med högst kvalitet, steg andelen upp till 53%.

Exakt hur det hänger ihop vet forskarna inte än, men eftersom 75% av vårt immunförsvar finns i tarmen är det troligt att konsumtion av goda bakterier leder till att immunförsvaret stärks och blir mer motståndskraftigt. Men innan det är möjligt att ge några exakta rekommendationer på området krävs uppföljningsstudier. 

Heja probiotika!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Forskning

Post image

Vårt nordiska skafferi

Vikten av att i så stor utsträckning som möjligt välja lokalt producerade råvaror istället för importerade har vi skrivit om förut (t.ex. här och här). Det vanligaste argumentet för att handla närproducerat är att vi måste ta hand om vår miljö. Den mat som produceras i närheten av oss bidrar helt enkelt till en levande landsbygd, mindre transporter och en närmare koppling till matens ursprung.

Det finns dock betydligt fler anledningar än miljön till att välja produkter från vårt nordiska skafferi när du lagar mat. Till exempel behöver vi, för att klara oss i kris, utveckla inhemsk och hållbar matproduktion. Och glöm inte bort att lokalt producerad mat ofta är både färskare och smakligare (maten finns ju trots allt på den lokala marknaden under den tid på året när de är som allra bäst).

Men ingen föds som bekant fullärd och kanske är det hög tid att repetera hur du kan tänka när du står där i mataffären med rispaketet i handen? Jo, så får det bli. Tillsammans med Jenny Isenborg Sultan (som är lite av en expert när det kommer till vårt nordiska matskafferi) serveras här en enkel guide med fokus på baljväxter och spannmål. Vilka närproducerade råvaror kan ersätta våra vanligaste importerade produkter?

Svenska baljväxter istället för importerade
Att ersätta en del av köttet med baljväxter är ett bra drag både för miljön, näringsinnehållet och för plånboken. Tidigare har det varit svårt att få tag på svenskodlade baljväxter förutom klassikerna gula och gröna ärtor, samt bruna bönor. På senare år har det dock kommit flera varianter av svenskodlade baljväxter, som gotlandslinser, gråärter, skalade bondbönor, lupinbönor, kidneybönor samt svenskodlade vita och svarta bönor.

Svenskodlat spannmål istället för ris, pasta och bulgur
Klimatpåverkan från ris är stor i förhållande till andra spannmålsprodukter eftersom växthusgasen metan frigörs från den våta odlingsmarken. En del odlare torrlägger risodlingarna under vissa perioder för att minska utsläppen, men det miljösmartaste alternativet är ändå att byta ut en del av riset mot svenskodlat spannmål som till exempel matvete, helt korn, nakenhavre eller dinkel. Dessa sädesslag bidrar inte till metangasutsläpp och kan till skillnad från ris odlas i Sverige. Dessutom påminner de om ris till utseendet och har en neutral smak som gör att de går att det går att kombinera med de flesta maträtter.

Helt spannmål har dessutom bättre näringsvärde och högre fiberinnehåll än polerat ris. Forskning har visat att helt spannmål så som korn fungerar ungefär som prebiotika, det vill säga att det stimulerar tillväxt av goda bakterier i tarmen, hjälper till att reglera blodsockret samt minskar risken för att drabbas av diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom. Helt spannmål är också en förhållandevis billig produkt.

Och sist men inte minst: svenskodlat kornkross eller korngryn är ett utmärkt alternativ till importerad bulgur. Det finns faktiskt en bulgurfabrik i Sverige, men durumvetet som används i tillverkningen är importerat. En god nyhet för alla pastaälskare är också att det numera går att äta pasta gjord på svenskt durumvete från Gotland (tyvärr inte ekologiskt). Leta i din närmaste mataffär!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Forskning, Recept

Post image

En mangogryta att vara tacksam för

Den här texten publicerades först i SvD Perfect Guide.

För några veckor sedan begav vi oss till Nordstedts förlag för att intervjua en läkare som heter Dr Rangan Chatterjee till vår podd. Dr Chatterjee är en av Storbritanniens mest omtalade husläkare och har precis kommit ut med en bok på svenska som heter “Hälsobalansen”. Enligt honom måste fyra delar vara i balans för att hitta hälsobalans i livet: stress, mat, rörelse och sömn. Målet är inte att sträva efter perfektion och göra allt i en enskild kategori, utan att skapa balans mellan alla fyra och göra lite av varje.

En annan härlig grej med Dr Chatterjee är att han menar att det räcker med väldigt små förändringar för att nå resultat – precis vår melodi! Bland annat har han introducerat daglig vila, fem olika grönsaker varje dag samt en tacksamhetslek vid middagsbordet eftersom forskning visar att vi när vi känner tacksamhet automatiskt ökar vår livskvalitet. I leken går man laget runt och frågar vad man gjort idag för att glädja någon annan, vad någon annan har gjort för att glädja dig samt vad du har lärt dig.

Perfekt middagssyssla ju! Enligt Dr Chatterjee har leken varit givande för alla, inte minst föräldrarna (dessutom har de tydligen sparat massa pengar sedan leken introducerades eftersom fru Chatterjee tydligen hade för ovana tidigare att näthandla medan hon åt).

Några dagar senare bestämde vi oss därför för att prova. Vi tittade på ett av våra barn och frågade försiktigt om han har gjort något för någon annan idag, varpå han genast svarade: nej, jag har ju varit hemma sjuk. Vi mmm:ade intresserat och frågade sedan om någon annan gjort något för att glädja honom, varpå sonen svarade: nej, du hämtade ju aldrig vatten när jag bad om det. Avslutningsvis frågade vi om han hade lärt sig något under dagen. Sonen svarade nej.

När vi lade huvudet på kudden den kvällen tänkte vi att tacksamhetsleken nog inte var något för oss. Men som tur var så gav vi det några till försök, och nu efter snart en månad har vi inte bara blivit mer uppmärksamma på allt vi har att vara tacksamma för i livet utan dessutom har både nivån på samtalen och stämningen höjts runt middagsbordet. Vi människor har onekligen en tendens att fokusera på det negativa, men tack vare Dr Chatterjee går vi de flesta dagar nu från matbordet med en lite bättre känsla.

Och ikväll när vi kommer hem och får frågan vad vi gjort idag för att glädja någon annan, kommer vi stolt berätta att vi delade med oss av ett recept på världens bästa mangogryta till alla våra läsare.

Familjens mangogryta
(4 portioner)

1 gul lök
3 vitlöksklyftor
2 cm färsk ingefära utan skal
1 1/2 msk malen gurkmeja
1 msk kallpressad kokosolja
1 förp krossade tomater (500 g)
1/2 dl tomatpuré
2 dl naturella cashewnötter (gärna blötlagda)
1 förpackning kokosmjölk (400 ml)
salt
nymalen svartpeppar
1 mango (eller 250 g fryst och tinad)
1 förpackning fast naturell tofu (ca 270 g)
400 g plommontomater
70 g babyspenat
1/2 kruka koriander till servering (valfritt såklart)

Skala och hacka lök och vitlök. Värm löken, ingefäran och gurkmejan i kokosoljan i en kastrull på låg temperatur. Häll över allt på receptlistan fram till mangon i mixern och kör tills det blir lagom grynigt. Det ska inte bli en helt slät sås, utan lite bitar är bara bra.

Häll tillbaka såsen i kastrullen, värm upp den så att den bli ljummen. Skär mangon och tofun i bitar och lägg ner i kastrullen. Klyfta tomaterna och lägg i tillsammans med spenaten. Servera med koriander samt kokt durra, quinoa eller bovete.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Print

Familjens mangogryta

  • Författare: Food Pharmacy
  • Serverar: 4 portioner 1x
Scale

Ingredienser

1 gul lök

3 vitlöksklyftor

2 cm färsk ingefära utan skal

1 1/2 msk malen gurkmeja

1 msk kallpressad kokosolja

1 förp krossade tomater (500 g)

1/2 dl tomatpuré

2 dl naturella cashewnötter (gärna blötlagda)

1 förpackning kokosmjölk (400 ml)

salt

nymalen svartpeppar

1 mango

1 förpackning fast naturell tofu

400 g plommontomater

70 g babyspenat

1/2 kruka koriander till servering (valfritt såklart)

Så här gör du

Skala och hacka lök och vitlök. Värm löken, ingefäran och gurkmejan i kokosoljan i en kastrull på låg temperatur. Häll över allt på receptlistan fram till mangon i mixern och kör tills det blir lagom grynigt. Det ska inte bli en helt slät sås, utan lite bitar är bara bra.

Häll tillbaka såsen i kastrullen, värm upp den så att den bli ljummen. Skär mangon och tofun i bitar och lägg ner i kastrullen. Klyfta tomaterna och lägg i tillsammans med spenaten. Servera med koriander samt kokt durra, quinoa eller bovete.

Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.