fbpx

Ina Schuppe Koistinen

Post image

Spelar mikroberna roll för vårt kärleksliv?

Hur vårt mikrobiom utvecklas och vilken roll mikroberna i tarmen och vaginan spelar för vår hälsa, framför allt under graviditet, är mitt återkommande tema här på foodpharmacy.se. Vill du läsa några av mina tidigare inlägg på ämnet klickar du här, här, här eller här.  

Min dotter gifte sig under sommaren och i samband med det började jag fundera på en mycket intressant fråga. Kan det vara så att mikroberna också påverkar vilka människor vi attraheras av och vilka sexpartner vi väljer? Och jag som hade lovat att inte hålla tal med pinsamma historier från hennes uppväxt. 

Kan vi dofta oss fram till en lämplig partner? 

Bakterierna på vår hud bidrar till vår kroppslukt som är en viktig del i hur vi väljer en partner. De omvandlar till exempel oljan vi har på huden till en alldeles unik blandning av fettsyror och andra ämnen som ger oss en karakteristisk doft, en egen signatur. Tänk lockämnen som bakterierna tillverkar som har som mål att få tillgång till ytterligare en människokropp att kolonisera. Sex kan ju vara ganska svettigt och kladdigt, nästintill perfekta förhållanden för bakterieöverföring.

Utöver detta spelar vårt immunsystem en viktig roll i hur vi uppfattar doften av andra människor. Våra immunsvarsgener blir ännu en personlig doftsignatur som har tränats av bakterier från tidig ålder. Det finns studier som visar att vi omedvetet väljer en partner med immunsvarsgener som är olika våra egna. 

Bakterier kommunicerar med varandra genom olika signalsubstanser, en del av de är samma hormoner som cellerna i oss människor producerar, tex oxytocin och serotonin. De bidrar till vårt kärleksliv genom att reglera våra sinnesstämningar och behövs för vårt välbefinnande och känslan av närhet. 

I en kontrollerad studie med 21 par som kysstes intensivt visade en forskargrupp från Amsterdam att ca 8 millioner bakterier utbyttes per sekund. En i varje par fick dricka en probiotisk yoghurt innan de kysstes och så mätte forskarna just de probiotiska bakterierna i saliven hos partnern.  Dessutom visade studien att par som kysser varandra ofta har en bakterieflora i munnen som är mera lik varandras än den som finns i munnen på andra människor.

Hur ska vi hantera mikrobernas inkräktande i vårt kärleksliv? 

För det första, försök inte att dölja din egen doftsignatur genom att använda för mycket parfym eller rakvatten. Sen kanske du inte ska använda stora mängder tvål eller duscha för ofta (det sparar på miljön dessutom). Framför allt, se till att vårda din bakterieflora på och i kroppen genom varierad kost som innehåller mycket fibrer, en livsstil med regelbunden fysisk aktivitet och vistelse i naturen. Det hjälper dig att bevara en strålande hud och en oemotståndlig doft av hälsa och attraktion.  Istället för dating-appar behöver du bara ge ut dig i folkvimlet och lita på din näsa!

Det är väldigt lite vi vet idag om vilken roll bakteriefloran spelar för kvinnors hälsa och möjlighet till att föda friska barn. Men vi på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning har startat flera studier för att ta reda på det. SweMaMi-studien har nu fått in prover från 1000 mammor och barn, 1000 gravida är redan med och ska skicka fler prover till oss men 500 saknas fortfarande. Om du är gravid, kan du tänka dig stödja vår forskning genom att delta? 

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. 

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Ina Schuppe Koistinen

Post image

Övning i tålamod, eller hur är det att jobba som forskare?

Idag tänkte jag berätta om vårt arbete som forskare och hur det har gått för vår SweMaMi-studie hittills. Som jag skrev i höstas så studerar vår forskargrupp sambandet mellan gravida kvinnors bakterieflora (med prover från munnen, tarmen och vaginan) och olika graviditetskomplikationer.

Analyserna av bakteriefloran kopplar vi ihop med enkätsvaren om kvinnans graviditet, livsstil, hälsa, matvanor, stress, tarmfunktion och annat. Dessutom ber vi föräldrarna att samla ett prov från blöjan från det nyfödda barnet och vi följer sen barnets hälsa under många år framåt. 

Idag har vi rekryterat ca 2300 gravida till studien, men färre än 2000 har skickat in prover. Vi hade hoppats på att avsluta rekryteringen nu till sommaren, men på grund av det stora bortfallet behöver vi förlänga rekryteringstiden tills vi når vårt mål av 2500 kvinnor som både har fyllt i enkäterna och skickat in proverna till oss. Sen behöver vi vänta tills alla SweMaMi-bebisar är födda för att få in de sista proverna innan vi börjar analysera. Ni förstår, det krävs väldigt mycket tålamod.

Under tiden har vi börjat analysera enkätsvaren från de första 2000 gravida som är med i studien. Det gläder oss att se att vi har nått ut till hela Sverige, ca 60% av studiedeltagarna kommer från områden utanför Stockholm. Dessutom verkar åldersfördelningen vara representativ för gravida i vårt land. När det gäller utbildning och arbete så verkar vi framför allt nå kvinnor med högskoleutbildning och heltidsjobb, vilket tyvärr inte representerar alla gravida i Sverige. Detta kommer att begränsa våra möjligheter att generalisera våra fynd till hela befolkningen. 

Hittills har ca 650 bebisar fötts av mammor som är med i studien, och för de första 444 deltagarna har vi utvärderat enkätsvaren angående matvanor och rapporteringen av depression efter förlossningen. Det verkar finnas ett samband mellan ohälsosamma matvanor och uppkomsten av depressioner, speciellt när det gäller en hög konsumtion av sötade drycker och lågt intag av grönsaker. Kanske inte helt oväntat, men ett viktigt fynd som vi ska analysera vidare med tanke på att sambandet mellan tarmfloran och vår psykiska hälsa är ett hett forskningsområde. Studier på möss visar att tarmbakterier kan påverka hjärnans utveckling och djurens beteende. Men när det gäller människor så saknas det studier som visar på samband mellan bakteriefloran och vårt mående. Framför allt är det osäkert vad som är orsak och vad som är verkan. Sambandet kan bero på flera saker, så som att det är vanligare att äta sött som tröst, men det kan även vara så att kosten påverkar måendet via bakterier. Vi vet ännu idag inte hur bakterierna i munnen, tarmen och vaginan hänger ihop i våra kroppar, därför är vår studie så viktig.

Vår forskargrupp försöker att samla in all kunskap som finns om graviditet och bakteriefloran, men kan vid dagens läge inte lämna några rekommendationer om specifika pre- eller probiotika som skulle kunna förebygga missfall, för tidiga förlossningar eller depression hos blivande mammor. Ibland kan det kännas lite frustrerande, men ju mer förståelse vi får för komplexiteten i samverkan mellan våra kroppar och de trillioner av mikrober som lever i och på oss, desto svårare blir det att göra tvärsäkra uttal om vilka som vi bör tillföra. Tyvärr sprids det många ovetenskapliga råd av självutnämnda experter i media. Vetenskapen kan idag bara rekommendera medelhavskost och en livsstil med mycket fysisk aktivitet för att undvika att bakteriefloran påverkar graviditeten och fosterutvecklingen på ett negativt sätt. 

Så mer tålamod krävs, men om alla gravida innan vecka 19 som läser detta kan tänka sig att delta i SweMaMi studien så kommer vi tillsammans en bit framåt. Hjälp oss att sprida informationen om studien och att basera de rekommendationer som ges till gravida på vetenskapliga fakta.

Anmäl dig till att vara med i vår studie på www.swemami.se. Du är också välkommen att följa oss på Facebook och Instagram: SweMaMi.I

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. 

Dela

Kommentera

Ina Schuppe Koistinen

Post image

Varifrån kommer vår tarmflora?

Alla som läser den här bloggen har säkert funderat en del på hur viktig vår tarmflora är för vår hälsa. Men har ni funderat på varifrån den kommer? Vi ärver vår tarmflora av våra mammor, mormödrar och deras mammor. Det kallas för vertikal transmission. När börjar den koloniseringen av våra tarmar, i fosterstadiet i mammans mage eller först under förlossningen?

Den sista frågan är mycket omtvistad bland forskare. Det finns studier som visar att friska kvinnor har en mikroflora av bakterier i placentan vid förlossningen och därför borde bakterier kolonisera det ofödda barnet. Andra studier pekar på att placentan är steril och att de publicerade fynden består av kontaminationer som kom till under själva provtagningen eller analyserna när studierna genomfördes. För att få svar på den frågan har vi på Center för Translationell Mikrobiomforskning på Karolinska Institutet gjort en egen studie i samarbete med Södersjukhuset där vi har försökt att kontrollera för alla möjliga kontaminationer. En riktig rysare, överläkaren Eva Wiberg Itzel och doktoranden Irene Sterpu har tagit totalt nästan 6000 prover på placentor, fostervatten och fosterfett från friska kvinnor och deras nyfödda. Jag lovar att återkomma med resultaten när vi är helt säkra på våra fynd.

Om vi får vår tarmflora av våra mammor, spelar det då roll om vi föds genom vaginal förlossning eller genom kejsarsnitt? Det gör det, vid en naturlig förlossning kommer barnet i kontakt med mammans mikroflora från både vaginan och tarmöppningen. På det sättet föds alla däggdjur och får med sig de viktiga mikroberna. Om barn föds med kejsarsnitt så missar de den första dosen av dessa bakterier och kommer i kontakt med andra arter som finns på huden eller i sjukhusmiljön. Som tur är innehåller bröstmjölken nyttiga bakterier och sockerarter som fungerar som näring för tarmfloran. Men även om barnet är född med kejsarsnitt och inte ammas så kommer det att utveckla en fungerande tarmflora, med det tar lite längre tid.

Under förra året publicerade ett internationellt forskarteam i tidskriften Nature en studie på 900 nyfödda barn och deras utveckling av tarmfloran. Teamet visade att det finns 3 faser i utvecklingen av tarmfloran, en utvecklingsfas från födseln fram till ett års åldern, en övergångsfas mellan 1 till 3 år som följs av en stabil fas. Amning var den viktigaste faktorn som påverkade och var associerad med högre antal bifidobakterier av arten breve och bifidum. När barnen fick annan mat än bröstmjölk och vistades ute utvecklades tarmfloran ytterligare och efter ca 3 år är skiljde sig den inte mellan barn födda med kejsarsnitt eller vaginal förlossning. Andra faktorer som påverkade utvecklingen av tarmfloran var om barnet hade syskon eller om det fanns husdjur i familjen. Så syskonkärlek med många kramar och pussar samt att vistas bland djur och i naturen gör gott för tarmfloran också!

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. 

Dela

Kommentera

Ina Schuppe Koistinen

Post image

Bakterieprov i början av graviditeten?

Kan ett bakterieprov i början på graviditeten förutsäga om barnet kommer att födas för tidigt eller om den nyblivna mamman kommer att drabbas av en depression?

Idag tänkte jag berätta om det Svenska Maternella Mikrobiom Projektet (SweMaMi) – Sveriges mest spännande forskningsprojekt inom kvinnohälsa (tycker vi i alla fall) som undersöker hur bakteriefloran påverkar både mamma och barn under graviditeten. SweMaMi studien genomförs av vår forskargrupp på Karolinska Institutet i samarbete med Södersjukhuset i Stockholm. Målet är att i framtiden kunna minska antalet graviditetskomplikationer som t.ex. för tidig förlossning.

Idag vet vi inte varför vissa förlossningar startar för tidigt eller varför vissa kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning eller depressioner, men detta innebär stora hälsorisker för barnet och mamman. Mindre studier på färre än hundra kvinnor har visat att en ogynnsam bakterieflora i vaginan har lett till bland annat för tidiga förlossningar. De som föder för tidigt tenderar att sakna bakterier från Lactobacillus-familjen. För att se om hypotesen håller, krävs en mer ingående studie. Studiens målsättning är därför att samla in prover från 2500 gravida kvinnor för att skapa en representativ bild av gravida kvinnors bakterieflora i Sverige. Forskning har visat att det finns ett starkt samband mellan tarmens bakterieflora och hjärnan som kommunicerar med varandra och påverkar vår psykiska hälsa. Därför tar vi bakterieprover från munnen, tarmen och vaginan.

Alla kvinnor i hela Sverige kan vara med. Studien vänder sig till kvinnor som ännu inte nått vecka 19 av sin graviditet. Under graviditeten tas prover vid två tillfällen och enkätsvar samlas om kvinnans livsstil, hälsa, matvanor, sjukdomar, stress, tarmfunktion och annat. Efter barnet har fötts tas ett sista prov.

Genom att kartlägga bakteriefloran i gravida och koppla ihop med enkätsvar vill vi förstå om vissa bakterier är förknippade med högre risk för komplikationer och vilka bakterier som kan skydda. Målet är att vården ska kunna upptäcka kvinnor som riskerar att drabbas med en enkel bakterieprovtagning tidigt under graviditeten och därmed sätta in förebyggande insatser. Jag berättar om resultaten lite längre fram.

Vill du hjälpa till att minska antalet för tidiga förlossningar? Tipsa alla gravida du känner om vår studie. Är du gravid själv, så glöm inte att äta en kost som främjar de goda bakterierna och anmäl dig till att vara med i vår studie på www.swemami.se. Du är också välkommen att följa oss på Facebook och Instagram: SweMaMi.

Du kan göra skillnad!

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. 

Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.