Karolinska Institutet

Post image

Tarmbakteriernas roll vid cancerbehandling

Lars Engstrand är läkare och professor på Karolinska Institutet och leder verksamheten på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning. Han har studerat mikroorganismer i mag-tarmkanalen i över 30 år och var en av pionjärerna att studera tarmfloran med nya kraftfulla DNA-tekniker. På sin fritid sjunger han bland annat i manskören Orphei Drängar.

Varför är inte cancerbehandling med cellgifter och antikroppar effektiv hos alla patienter? De senaste åren har så kallad immunterapi seglat upp som en ny och unik väg att angripa vissa tumörer. När den lyckas är den mycket framgångsrik och många anser idag att immunterapi mot vissa tumörer har revolutionerat cancerbehandlingen. Tyvärr fungerar denna terapi bara i 20 – 40% av fallen. Varför majoriteten av patienterna inte blir bättre är idag oklart. Principen att våra egna immunceller ska angripa tumören och slå ut den borde gälla för alla.

Här kommer bakterierna in som viktiga medspelare. Ny forskning har visat på ett spännande samband mellan tarmbakteriernas sammansättning och framgångsrik cancerbehandling med immunterapi. Det verkar som om vissa bakterier i tarmen är avgörande för om behandlingen ska lyckas eller inte. Det innebär att vi skulle kunna förutse om patienten kommer att bli hjälpt eller inte av denna revolutionerande behandling. Därmed bör man kunna tillföra de bakterier som fattas och på så sätt göra våra egna immunceller effektivare i sina angrepp på tumören.

Idag pågår kliniska studier där cancerpatienter får kapslar med tarmbakterier som man odlat fram från patienter som tidigare svarat bra på behandlingen. Andra forskargrupper planerar att använda hela tarmfloror från dessa patienter för transplantation till nya patienter. Förhoppningen är att vårt eget immunförsvar ska angripa tumörcellerna bättre.

Vi vet inte exakt hur dessa bakterier triggar våra egna immunceller till tumörangrepp men ett flertal forskargrupper i bl.a. USA och Europa försöker få svar. Att ändra sina matvanor är också ett sätt att påverka tarmbakterierna och dess sammansättning inför immunterapibehandling. Här finns mycket kvar att studera framöver. Helt klart är att många inom cancerforskningen nu ser goda tarmbakterier som möjliga hjältar i kampen mot cancern.

På vårt forskningscentrum studerar vi bland annat tarmbakteriernas sammansättning hos friska individer för att få reda på hur en hälsosam tarmflora ser ut och hur den påverkar kroppen. Den informationen är viktig för att förstå hur vi kan använda tillskott av goda bakterier vid olika sjukdomstillstånd i framtiden.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Karolinska Institutet

Post image

Tarmflorevänlig mat gör vaginan glad

Ina Schuppe Koistinen är Docent på Karolinska Institutet och jobbar på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning med att studera bakterieflorans roll i inflammatoriska tarmsjukdomar och kvinnors hälsa. Förutom forskningen brinner hon för yoga och att guida människor till en hälsosammare livsstil. Hon är dessutom verksam som konstnär med akvarell som medium.

Bakterier och andra mikroorganismer finns överallt i och på våra kroppar. De flesta är goda och viktiga för vår hälsa och välbefinnande. Som nyfödda barn får vi del av mammans bakterieflora genom den vaginala förlossningen eller också från mammans hud och omgivningen, om vi är födda med kejsarsnitt. Modersmjölken innehåller nyttiga bakterier och är perfekt komponerad för att barnet ska etablera en egen bakterieflora, växa och må bra. Förutom i tarmen, på huden och i munnen är vaginan ytterligare ett ställe där vi har en mikroflora. Tyvärr vet vi ganska lite om hur sammansättningen av en frisk vaginalflora ser ut. Vår forskargrupp håller på att ta reda på det.

Friska kvinnor har en stor mängd mjölksyrabakterier (lactobaciller) i sina vaginor som skapar en sur miljö och en skyddande barriär. Mjölksyran kan döda farliga bakterier som klamydia, gonorré och gardnerella (som är kopplat till illaluktande flytningar och bakteriell vaginos) innan de hinner smitta oss. Candida, som är den vanligaste vaginala svampinfektionen, tål mjölksyran till en viss del, men har svårt att fästa sig till slemhinnor som är redan täckta av goda bakterier.

Man skulle kunna säga att lactobacillerna är superhjältarna som skyddar oss från infektioner. Hur kan man då få dessa lactobaciller att trivas i vaginan? Svaret låter ganska banalt, alla goda råd som våra mammor brukar ge är de rätta: lev sunt, ät en varierad kost, rör på dig, ha säkert sex. Ett annat gott råd är att undvika att tvätta underlivet med tvål som torkar ut slemhinnorna.

I studier med probiotika som innehåller lactobaciller har man kunnat visa att vaginalfloran påverkas till det bättre. Är inte det en svindlande tanke att de där små rackarna lyckas tar sig från tarmen till vaginan?

I samarbete med Uppsala Universitet och Professor Matts Olovsson kartlägger vår forskargrupp för första gången i en stor studie vilka mikroorganismer som finns i vaginan hos vuxna kvinnor. Studien heter VaMiGyn (Vaginalt mikrobiom och gynekologisk hälsa, www.kbh.uu.se/vamigyn). Alla kvinnor som bor i Uppsala län som kallas till cellprovtagning tillfrågas om de vill vara med. Vi vill veta om rubbningar i normalfloran påverkar risken för livmoderhalscancer.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Karolinska Institutet

Post image

Epigenetikens ABC – vad menas med att epigenetiken är länken mellan arv och miljö?

För några veckor sedan gästade epigenetikern och forskaren Louise Sjöholm vår podcast i avsnittet Epigenetikens ABC. Efter intervjun frågade vi snällt om Louise också kunde tänka sig att dela med sig av sin kunskap här på bloggen. Och, tänka sig, hon sa ja.

Ytterligare en glad nyhet är att två av hennes forskarkollegor också kommer att dyka upp här så småningom. Mer om det lite längre fram. Först ska Louise reda ut begreppen och förklara vad som egentligen menas med att ”epigenetiken är länken mellan arv och miljö”. 

Många ord kan härledas från grekiskan, så även epigenetik, vilket betyder ”ovanpå” genetiken. Men gör det oss så mycket klokare? För att förstå vad epigenetik är så behöver vi först definiera vad genetik är. Genetik är vetenskapen om ärftlighetsläran och förklarar varför egenskaper som längd och hårfärg går i arv. Genetiken förklarar även varför det är vanligare att vissa familjer drabbas av sjukdomar som till exempel multipel skleros, bröstcancer eller typ 1 diabetes. Dessa egenskaper och sjukdomsanlag är medfödda och förs via vår arvsmassa vidare från generation till generation.

Vi kan likna vår arvsmassa vid ett uppslagsverk, där de olika banden är våra kromosomer. De mutationer, förändringar i arvsmassan, som ger upphov till sjukdomar kan liknas vid stavfel. Varje cell har samma upplaga av uppslagsverket, men individuellt för varje celltyp så läses bara vissa sidor i vissa böcker. Detta gör att en hårcell är en hårcell, med sitt specifika utseende och egenskaper, och inte hjärncell och så vidare. Och det är här epigenetiken kommer in och guidar cellen till att veta i vilken bok, och mer specifikt, vilket kapitel och vilken sida som ska läsas när cellerna delar sig. Denna guidning sker via så kallade epigenetiska markörer. Dessa olika markörer kan liknas vid bokmärken, textöverstrykningar och märkflikar och talar om var vi ska läsa. Epigenetiken har på detta sätt en naturlig del i alla våra fysiologiska, kroppsliga, processer från det att ägget befruktas av spermien tills det att vi dör. Men om dessa fysiologiska, epigenetiska, processer inte fungerar som de ska eller störs, så kan detta tyvärr leda till olika sjukdomstillstånd och sjukdomar.

Men hur påverkas dessa sidhänvisningar – epigenetiska markörer – av miljön?

En av de mest studerade epigenetiska markörerna är metylcytosin, som innebär at basen cytosin (C) fått en metylgrupp bunden till sig. För att metyleringprocessen ska kunna ske måste vi bland annat få i oss dessa metylgrupper, vilket vi bland annat får från maten vi äter. Detta genom att äta mat som är rik på folat. Exempel på folatrik mat är gröna bladgrönsaker. Dock är inte maten den enda källan till folat – även våra tarmbakterier kan producera folat! Den epigenetiska processen som sätter dit denna metygrupp kan direkt påverkas av miljöfaktorer som till exempel av vad vi äter, långvarig stress, virusinfektioner och rökning. Och det är när detta viktiga system störs som vi riskerar att utveckla sjukdomar. Och denna risk kan ytterligare öka om man även råkar ha en medfödd genetisk risk för en viss sjukdom.

Så därför är det inte så konstigt att uttrycka det som att epigenetiken fungerar som en länk mellan arv och miljö.

Louise Sjöholm har en grundutbildning i molekylärbiologi och vidare en doktorsexamen från Karolinska Institutet i depressionsgenetik. Sedan sju år tillbaka jobbar Louise som epigenetiker och forskar kring mag-tarmkanalens roll i autoimmuna sjukdomar, det vill säga sjukdomar där kroppens eget immunförsvar angriper den egna vävnaden. Hon är även intresserad av att vidare förstå bakteriernas epigenetik och dess koppling till hälsa och sjukdom.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM: