Karolinska Institutet

Post image

Epigenetikens ABC – vad menas med att epigenetiken är länken mellan arv och miljö?

För några veckor sedan gästade epigenetikern och forskaren Louise Sjöholm vår podcast i avsnittet Epigenetikens ABC. Efter intervjun frågade vi snällt om Louise också kunde tänka sig att dela med sig av sin kunskap här på bloggen. Och, tänka sig, hon sa ja.

Ytterligare en glad nyhet är att två av hennes forskarkollegor också kommer att dyka upp här så småningom. Mer om det lite längre fram. Först ska Louise reda ut begreppen och förklara vad som egentligen menas med att ”epigenetiken är länken mellan arv och miljö”. 

Många ord kan härledas från grekiskan, så även epigenetik, vilket betyder ”ovanpå” genetiken. Men gör det oss så mycket klokare? För att förstå vad epigenetik är så behöver vi först definiera vad genetik är. Genetik är vetenskapen om ärftlighetsläran och förklarar varför egenskaper som längd och hårfärg går i arv. Genetiken förklarar även varför det är vanligare att vissa familjer drabbas av sjukdomar som till exempel multipel skleros, bröstcancer eller typ 1 diabetes. Dessa egenskaper och sjukdomsanlag är medfödda och förs via vår arvsmassa vidare från generation till generation.

Vi kan likna vår arvsmassa vid ett uppslagsverk, där de olika banden är våra kromosomer. De mutationer, förändringar i arvsmassan, som ger upphov till sjukdomar kan liknas vid stavfel. Varje cell har samma upplaga av uppslagsverket, men individuellt för varje celltyp så läses bara vissa sidor i vissa böcker. Detta gör att en hårcell är en hårcell, med sitt specifika utseende och egenskaper, och inte hjärncell och så vidare. Och det är här epigenetiken kommer in och guidar cellen till att veta i vilken bok, och mer specifikt, vilket kapitel och vilken sida som ska läsas när cellerna delar sig. Denna guidning sker via så kallade epigenetiska markörer. Dessa olika markörer kan liknas vid bokmärken, textöverstrykningar och märkflikar och talar om var vi ska läsa. Epigenetiken har på detta sätt en naturlig del i alla våra fysiologiska, kroppsliga, processer från det att ägget befruktas av spermien tills det att vi dör. Men om dessa fysiologiska, epigenetiska, processer inte fungerar som de ska eller störs, så kan detta tyvärr leda till olika sjukdomstillstånd och sjukdomar.

Men hur påverkas dessa sidhänvisningar – epigenetiska markörer – av miljön?

En av de mest studerade epigenetiska markörerna är metylcytosin, som innebär at basen cytosin (C) fått en metylgrupp bunden till sig. För att metyleringprocessen ska kunna ske måste vi bland annat få i oss dessa metylgrupper, vilket vi bland annat får från maten vi äter. Detta genom att äta mat som är rik på folat. Exempel på folatrik mat är gröna bladgrönsaker. Dock är inte maten den enda källan till folat – även våra tarmbakterier kan producera folat! Den epigenetiska processen som sätter dit denna metygrupp kan direkt påverkas av miljöfaktorer som till exempel av vad vi äter, långvarig stress, virusinfektioner och rökning. Och det är när detta viktiga system störs som vi riskerar att utveckla sjukdomar. Och denna risk kan ytterligare öka om man även råkar ha en medfödd genetisk risk för en viss sjukdom.

Så därför är det inte så konstigt att uttrycka det som att epigenetiken fungerar som en länk mellan arv och miljö.

Louise Sjöholm har en grundutbildning i molekylärbiologi och vidare en doktorsexamen från Karolinska Institutet i depressionsgenetik. Sedan sju år tillbaka jobbar Louise som epigenetiker och forskar kring mag-tarmkanalens roll i autoimmuna sjukdomar, det vill säga sjukdomar där kroppens eget immunförsvar angriper den egna vävnaden. Hon är även intresserad av att vidare förstå bakteriernas epigenetik och dess koppling till hälsa och sjukdom.

Dela

Kommentera