fbpx

Karolinska Institutet

Post image

Hur åt den 5300 år gamla ismannen Ötzi?

För två veckor sedan var jag åter på besök i Bolzano i norra Italien. Denna gång som expert i ett vetenskapligt råd för att utvärdera forskningen vid EURAC – Institutet för mumieforskning. På ett museum i Bolzano finns den 5300 år gamla ismannen Ötzi som jag var med om att undersöka för åtta år sedan då han tinades upp under några timmar.

Forskare från många olika forskningsfält tog då en mängd prover från bland annat magsäck och tarmar. Vi har nu tillsammans med forskarkollegor i Italien, USA, Tyskland och Österrike studerat maginnehållet på Ötzi och med nya tekniker kartlagt rester av proteiner, fett och arvsmassa. Vi kom fram till att Ötzi var en allätare som var väl förberedd för sin vandring i Alperna på den tiden. Han behövde mycket energi och hans kost innehöll också mycket fett som skulle kunna liknas med dagens LCHF-diet, dvs mycket fett och lite kolhydrater. Hans sista måltid innan han dog bestod av rött kött (stenget och kronhjort), spannmålsprodukter och vissa kryddor. Han hade också tillagat maten på ett sätt som påminner om rökning av kött.

Vid EURAC invigs om några veckor ett toppmodernt laboratorium för studier av mumier från olika delar av världen. En viktig del är att säkerställa att det prov man analyserar verkligen kommer från själva mumien och inte från omgivningen. Vid studier av tarmfloran till exempel så måste man vara mycket noggrann vid själva provpreparationen så att inte bakterier i omgivningen förorenar provet. I det nya laboratoriet i Bolzano har man specialdesignade lokaler för att säkerställa detta. I samarbete med oss på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning jobbar forskarna på EURAC med att kartlägga tarmfloran hos Ötzi med nya kraftfulla DNA-tekniker. Målet är att jämföra hans tarmflora med tarmfloran hos folk idag.

Vi kommer också att samarbeta för att studera maginnehållet och därmed också kosthållningen hos andra välbevarade mumier från olika delar av världen. I Mexico, Peru, Schweiz, Egypten och Kina finns mumier som är så pass välbevarade att tarmfloran och kanske också kosthållningen kan kartläggas på samma sätt som hos Ötzi. Vi kan då förhoppningsvis få reda på mer om hur folk levde för flera tusen år sedan. Dessutom kan vi öka förståelsen för hur tarmfloran såg ut med en speciell kosthållning på den tiden. Vem vet – vi kanske har en bronsåldersdiet på julbordet nästa år?

Lars Engstrand är läkare och professor på Karolinska Institutet och leder verksamheten på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning. Han har studerat mikroorganismer i mag-tarmkanalen i över 30 år och var en av pionjärerna att studera tarmfloran med nya kraftfulla DNA-tekniker.

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen 

 

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Karolinska Institutet

Post image

Bakterieprov i början av graviditeten?

Ina Schuppe Koistinen är Docent på Karolinska Institutet och jobbar på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning med att studera bakterieflorans roll i inflammatoriska tarmsjukdomar och kvinnors hälsa. Förutom forskningen brinner hon för yoga och att guida människor till en hälsosammare livsstil. Hon är dessutom verksam som konstnär.

Kan ett bakterieprov i början på graviditeten förutsäga om barnet kommer att födas för tidigt eller om den nyblivna mamman kommer att drabbas av en depression?

Idag tänkte jag berätta om det Svenska Maternella Mikrobiom Projektet (SweMaMi) – Sveriges mest spännande forskningsprojekt inom kvinnohälsa (tycker vi i alla fall) som undersöker hur bakteriefloran påverkar både mamma och barn under graviditeten. SweMaMi studien genomförs av vår forskargrupp på Karolinska Institutet i samarbete med Södersjukhuset i Stockholm. Målet är att i framtiden kunna minska antalet graviditetskomplikationer som t.ex. för tidig förlossning.

Idag vet vi inte varför vissa förlossningar startar för tidigt eller varför vissa kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning eller depressioner, men detta innebär stora hälsorisker för barnet och mamman. Mindre studier på färre än hundra kvinnor har visat att en ogynnsam bakterieflora i vaginan har lett till bland annat för tidiga förlossningar. De som föder för tidigt tenderar att sakna bakterier från Lactobacillus-familjen. För att se om hypotesen håller, krävs en mer ingående studie. Studiens målsättning är därför att samla in prover från 2500 gravida kvinnor för att skapa en representativ bild av gravida kvinnors bakterieflora i Sverige. Forskning har visat att det finns ett starkt samband mellan tarmens bakterieflora och hjärnan som kommunicerar med varandra och påverkar vår psykiska hälsa. Därför tar vi bakterieprover från munnen, tarmen och vaginan.

Alla kvinnor i hela Sverige kan vara med. Studien vänder sig till kvinnor som ännu inte nått vecka 19 av sin graviditet. Under graviditeten tas prover vid två tillfällen och enkätsvar samlas om kvinnans livsstil, hälsa, matvanor, sjukdomar, stress, tarmfunktion och annat. Efter barnet har fötts tas ett sista prov.

Genom att kartlägga bakteriefloran i gravida och koppla ihop med enkätsvar vill vi förstå om vissa bakterier är förknippade med högre risk för komplikationer och vilka bakterier som kan skydda. Målet är att vården ska kunna upptäcka kvinnor som riskerar att drabbas med en enkel bakterieprovtagning tidigt under graviditeten och därmed sätta in förebyggande insatser. Jag berättar om resultaten lite längre fram.

Vill du hjälpa till att minska antalet för tidiga förlossningar? Tipsa alla gravida du känner om vår studie. Är du gravid själv, så glöm inte att äta en kost som främjar de goda bakterierna och anmäl dig till att vara med i vår studie på www.swemami.se. Du är också välkommen att följa oss på Facebook och Instagram: SweMaMi.

Du kan göra skillnad!

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen

Dela

Kommentera

Karolinska Institutet

Post image

Food for thought – våra bakterier styrs även de av epigenetik

Louise Sjöholm har en grundutbildning i molekylärbiologi och en doktorsexamen i depressionsgenetik från Karolinska Institutet. Sedan sju år tillbaka jobbar hon som epigenetiker och forskar kring mag-tarmkanalens roll i autoimmuna sjukdomar, alltså sjukdomar där kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden. Hon är även intresserad av att förstå bakteriernas epigenetik och dess koppling till hälsa och sjukdom.

I min förra text här på Food Pharmacy skrev jag om epigenetik, det vill säga länken mellan arv och miljö och dess viktiga roll i både sjukdom och hälsa. Men det är inte bara vårt DNA som påverkas av omgivningsmiljön (genom t.ex. vad vi äter), utan det gäller även de bakterier vi har både i och utanpå kroppen och deras genetiska kod. Precis som vi så styrs de av epigenetiska mekanismer.

Bakteriernas epigenetik och dess koppling till sjukdomar är ett relativt outforskat område. Ganska konstigt egentligen när vi egentligen bara är ”10 % människa” – resterande del av oss är faktiskt bakterier och andra mikroorganismer. Vi agerar bara hyresvärdar. Alltså, för varje cell i vår kropp finns det nio gånger så många mikrober i och på oss!

Det finns forskning som visar att bakterierna kan påverka vårt epigenom. Studier har till exempel visat att magsårsbakterien Helicobacter pylori, som även är den största riskfaktorn för magsäckscancer, verkar genom just epigenetiska mekanismer som slår mot vårt försvar mot denna bakterie. Men även förändringar i bakteriernas egna epigenom skulle kunna bidra till olika sjukdomar, då deras basala funktioner styrs av det epigenetiska maskineriet. Tänk dig t.ex. om bakteriernas produktion av serotonin, vitamin B12 och vitamin K störs. Även vissa bakteriers förmåga att infektera och göra oss sjuka (t.ex. bakterierna Escherichia coli, Salmonella och Vibrio) verkar delvis styras av epigenetiska mekanismer.

Min forskning försöker bland annat förstå och närmare undersöka de epigenetiska förändringarna hos bakterierna, och då främst DNA-metylering. Detta för att kunna se om det finns kopplingar till olika sjukdomar. Jag håller på att utveckla en ny metod som kan användas för att studera bakteriernas vanligaste epigenetiska modifiering: metylering av DNA basen A. Jag hoppas att denna nya teknik ska fungera som en första screeningmetod och som ett komplement till de andra dyra och mer tidskrävande metoder som finns. Och att vi då kommer kunna förstå mer om samspelet mellan oss och våra bakterier, hyresgästerna.

Så, kanske är det dags för oss epigenetiker att även börja studera resterande 90% av det vi kallar för vår kropp?

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Karolinska Institutet

Post image

Tarmbakteriernas roll vid cancerbehandling

Lars Engstrand är läkare och professor på Karolinska Institutet och leder verksamheten på Centrum för Translationell Mikrobiomforskning. Han har studerat mikroorganismer i mag-tarmkanalen i över 30 år och var en av pionjärerna att studera tarmfloran med nya kraftfulla DNA-tekniker. På sin fritid sjunger han bland annat i manskören Orphei Drängar.

Varför är inte cancerbehandling med cellgifter och antikroppar effektiv hos alla patienter? De senaste åren har så kallad immunterapi seglat upp som en ny och unik väg att angripa vissa tumörer. När den lyckas är den mycket framgångsrik och många anser idag att immunterapi mot vissa tumörer har revolutionerat cancerbehandlingen. Tyvärr fungerar denna terapi bara i 20 – 40% av fallen. Varför majoriteten av patienterna inte blir bättre är idag oklart. Principen att våra egna immunceller ska angripa tumören och slå ut den borde gälla för alla.

Här kommer bakterierna in som viktiga medspelare. Ny forskning har visat på ett spännande samband mellan tarmbakteriernas sammansättning och framgångsrik cancerbehandling med immunterapi. Det verkar som om vissa bakterier i tarmen är avgörande för om behandlingen ska lyckas eller inte. Det innebär att vi skulle kunna förutse om patienten kommer att bli hjälpt eller inte av denna revolutionerande behandling. Därmed bör man kunna tillföra de bakterier som fattas och på så sätt göra våra egna immunceller effektivare i sina angrepp på tumören.

Idag pågår kliniska studier där cancerpatienter får kapslar med tarmbakterier som man odlat fram från patienter som tidigare svarat bra på behandlingen. Andra forskargrupper planerar att använda hela tarmfloror från dessa patienter för transplantation till nya patienter. Förhoppningen är att vårt eget immunförsvar ska angripa tumörcellerna bättre.

Vi vet inte exakt hur dessa bakterier triggar våra egna immunceller till tumörangrepp men ett flertal forskargrupper i bl.a. USA och Europa försöker få svar. Att ändra sina matvanor är också ett sätt att påverka tarmbakterierna och dess sammansättning inför immunterapibehandling. Här finns mycket kvar att studera framöver. Helt klart är att många inom cancerforskningen nu ser goda tarmbakterier som möjliga hjältar i kampen mot cancern.

På vårt forskningscentrum studerar vi bland annat tarmbakteriernas sammansättning hos friska individer för att få reda på hur en hälsosam tarmflora ser ut och hur den påverkar kroppen. Den informationen är viktig för att förstå hur vi kan använda tillskott av goda bakterier vid olika sjukdomstillstånd i framtiden.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera