fbpx

Omvärldsbevakning

Post image

Varva med alkoholfritt i sommar

Bara för att vi har kommit några dagar in i augusti betyder det inte att sommaren är slut. Tvärtom! Visst, dagarna börjar bli kortare, men i augusti är oftast badvattnet som varmast och det är sannerligen inte fy skam.

Så här i semestertider gissar vi att det dricks ett och annat glas vin mer än vanligt där ute i den svenska sommaridyllen. Japp, så även hemma hos oss. Lyckligtvis ligger drycker med lägre alkoholhalt (eller ingen alls) helt rätt i tiden, och för varje år som går blir vi bättre på att servera alkoholfria alternativ. Viktigast i den här kategorin är att det inte ska kännas som ett nedköp. Vi vill liksom inte byta ut ett glas champagne mot en skvätt ljummen saft eller ett sliskigt alkoholfritt rödvin. 

Kropp och hälsa i all ära, men du kan också välja att varva med alkoholfritt för barnens skull. Alltför många barn växer upp med någon i sin närhet som dricker för mycket. Centralförbundet för alkohol­ och narkotikaupplysning, CAN, skattar att omkring 100 000 barn i Sverige lever med en vuxen som uppfyller kriterierna för alkoholmissbruk. Enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar från 2008 kan det röra sig om så många som 380 000 barn.  

Varför dricker vi? Jo, när CAN tar tempen på alkoholkonsumtionen i Sverige visar det sig att vi oftast dricker alkohol för att vi gillar känslan av att ta ett glas. Ett annat vanligt motiv bland de svarande är att fester och andra tillställningar blir roligare med alkohol. Mindre än en av tjugo dricker för att glömma problem eller för att inte känna sig utanför.

Vi är så trötta vi är på att höra att festen skulle bli roligare med mycket alkohol. Och ärligt talat, vad är det för anledning egentligen, om man tänker på hur många barn som far illa av vuxnas alkoholkonsumtion. 

Vill du ge dig själv och barnen en glad sommar så varvar du med några alkoholfria alternativ, eller skippar alkoholen helt. Sno ihop ett glas av Platons bubbel eller någon av Soki Chois kombuchadrinkar. Ingen blir besviken!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och kokboken här. Beställ vår nya bok, Näringsjägaren, här.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Omvärldsbevakning

Post image

Varannan svensk väger för mycket

Medan vi pustade ut i helgen efter ännu en manusinlämning i fredags, passade vetenskapsjournalisten Ann Fernholm på att skriva en debattartikel.

Läget är akut, skriver vetenskapsjournlisten Ann Fernholm i helgen i Aftonbladet. Hon syftar på att över 50 procent av Sveriges vuxna befolkning har övervikt och fetma och fetman beräknas kosta landet 70 miljarder kronor varje år.

Vi fortsätter läsa:

I genomsnitt har 51 procent av Sveriges vuxna befolkning övervikt eller fetma, i vissa län är siffran så hög som 59 procent. Runt 450 000 personer har typ 2-diabetes och ungefär dubbelt så många ligger i riskzonen för sjukdomen.

Läs hela debattartikeln här och Anns förslag på hur vi måste minska sockerförbrukningen drastiskt.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Omvärldsbevakning

Post image

Nederländerna har antibiotikaresistens under kontroll

Antibiotikaresistens är ett snabbt växande problem och prognosen säger att den så snart som år 2050 kommer orsaka fler dödsfall än cancer, trots att antalet dödsfall i cancer beräknas ha tredubblats till dess. Hu!

Under de senaste årtiondena har det lyckligtvis forskats flitigt på området och riktlinjerna för behandling med antibiotika har förändrats. Nu vet man att restriktiv användning är nyckeln till framgång, men tyvärr är inte alla länder lika duktiga på att se till att läkare bara rekommenderar en antibiotikakur när den verkligen behövs.

De skandinaviska länderna lyfts ofta fram som förebilder, men vi är inte ensamma i toppen. Ett land som har problemet med antibiotikaresistens under kontroll är Nederländerna. UMC Utrecht rapporterar att om en människa smittas av en multiresistent bakterie i Nederländerna är inte risken för att dö större än om samma person drabbas av en bakterie som fortfarande kan behandlas med antibiotika.

Att Nederländerna har antibiotikaresistens under kontroll beror troligtvis på att holländska läkare, precis som många skandinaviska läkare, förskriver relativt få doser antibiotika till sina patienter. Och när de väl skriver ut rör det sig sällan om den typ av antibiotika som bekämpar många olika onda bakterier samtidigt, utan de väljer istället en form som riktar sig mot en specifik bakterie. Detta bidrar också till att hålla antibiotikaresistensen i schack.

Till skillnad från många andra länder är laboratorierna i Nederländerna dessutom snabba på att analysera bakterierna, vilket gör att människor som är smittade med resistenta bakterier fort får rätt antibiotika. Holländarna är också duktiga på att hindra spridning av resistenta bakterier. Patienter som söker vård på sjukhusen behöver till exempel alltid informera personalen om de har uppsökt vård utomlands, och de isoleras i sådana fall tills man vet om de är smittade med resistenta bakterier.

Heja Nederländerna!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Omvärldsbevakning

Post image

Hörde vi makrillkrig?

Ja, det gjorde du. Häromveckan kunde vi läsa i tidningarna att det råder det ett makrillkrig mellan EU och Island. Det så kallade kriget är ett resultat av att makrillbeståndet tyvärr har minskat med 40% sedan 2011, helt enkelt för att man har fiskat över de vetenskapliga råden.

Detta har lett till att makrillen nu blir av med MSC-märkningen för hållbart fiske för makrill som fiskats i Nordostatlanten. Vilken tråkig nyhet! Du som känner oss vet kanske att makrill är vår absoluta favoritfisk. Förr i var det delad förstaplats med laxen (inte bara för att det är så gott utan också för att båda firrarna är sprängfyllda av Omega 3) men så såg vi den norska dokumentären “Är fisk sundt?” för några år sedan och ändrade snabbt uppfattning. På den tiden serverade vi lax i tid och otid men med den norska dokumentären i bakhuvudet var vi inte lika sugna längre och makrillen fick stå själv på förstapallen. God, nyttig, vildfångad och MSC-märkt. Kunde det bli bättre?

Avslutningsvis läser vi att makrillen kan återfå sin MSC-märkning om bara EU, Norge Island och Färöarna enas inom 90 dagar om en plan för hur man ska minska makrillfisket till hållbara nivåer. Vi håller tummarna!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.