yoghurt bakterier
Press

Bakterier ett av de hetaste forskningsområdena.

Ny krönika i SvD Perfect Guide om goda och onda bakterier!

När vi var små lärde vi oss tre saker:

  1. Att rosa är en tjejfärg.
  2. Att man blev bankrutt om man ringde Heta linjen.
  3. Att bakterier bara var av ondo.

Man ska inte tro på allt man lär sig, men genusfrågan och Heta linjen-krönikan får vänta – för i dag tänker vi fokusera på bakterierna.

Till skillnad från vad vi lärde oss som små – att bakterier bara var dåligt– har forskning visat att bakterier inte alls är något man bara ska undvika. Tvärtom är det helt omöjligt att undvika bakterier eftersom du har fler bakterier än celler i din kropp (så i den bemärkelsen är du faktiskt mer bakterie än människa).

Enkelt förklarat kan man dela in bakterierna i två grupper: goda och onda. Våra goda bakterier skyddar oss mot diverse skräp och har visat sig ha en förträffligt fin inverkan på vårt immunförsvar, medan de onda bakterierna (om de får växa i för stort antal) kan bidra till att vi blir sjuka. Av den här anledningen är forskningen på goda bakterier ett av de hetaste forskningsområdena just nu, och var och varannan dag läser vi om nya spännande samband mellan våra bakterier och vår hälsa.

Häromdagen skickade till exempel vår vän, vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, oss den glada nyheten att behandling med goda bakterier, en så kallad probiotikabehandling, har visat sig hjälpa mot jordnötsallergi. Forskare har länge vetat att jordnötsallergi kan gå tillbaka när den allergiska personen dagligen äter små doser av jordnötter, men så fort man slutat äta dessa små doser har allergin uppstått igen. Nu har man dock kommit fram till att om jordnötsbehandlingen kombineras med en god bakterie som är känd för att ha en lugnande effekt på immunförsvaret som heterLactobacillus rhamnosus CGMCC 1.3724 för den som gillar att lägga sådant på minnet) kan effekten bli långvarig – i alla fall för majoriteten av alla behandlade.

Det här är alltså bara ett exempel av alla studier som visar på goda bakteriers positiva effekt på vår hälsa. Vi känner att vi är något på spåren! Och att det kanske är läge att sno ihop vår kokosyoghurt, gjord på just goda bakterier.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Food Pharmacy, Press

Food Pharmacy + Morgonpasset i P3.

I går var det äntligen söndag och dags för Lina att lära Hanna Hellquist och gänget allt hon visste om tarmfloror och goda bakterier. Egentligen hade vi ju velat vara med båda två men eftersom P3 var väldigt bestämda kring att de bara ville intervjua en av oss så körde vi sten-sax-påse (bäst av tre) och Lina vann.

Nä precis, ingen kan anklaga Lina för att vara tidig. Sändningen började 09.00 och 08.55 när Mia ringde för lite sista minuten-pepp svarade Lina att hon bara skulle ”borsta tänderna” och att ”hon ringer upp snart”. Okej att hon bor granne med Sveriges Radio, men ändå.

Men hon hann (!) och det blev en kul timme i tarmflorans tecken. Medan Mia låg hemma i sängen och drack kaffe och pillade sig i naveln tog Lina med lyssnarna på en sjukt spännande resa mellan olika urpsrungsbefolkningars bakterier, pizzacravings och kebnekaisetoppar.

Och i musikpauserna konstaterade hon att Sveriges Radio borde se över sitt fika.

Du hittar hela inslaget här – lyssna gärna! Och vet inte riktigt varför, men av någon anledning fick dagens inlägg oss att tänka på den här gamla favoriten – en annan gång när Lina hade en viktig uppgift men den gången gick det tyvärr åt skogen.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Press, Recept

Bönröran som gör underverk för blodsockret.

Förra veckan publicerade SvD Perfect Guide vår senaste krönika om vikten av att hålla blodsockret i schack och med ett recept på bönröran deluxe. Trevlig läsning!

Varför lär vi oss inte om blodsockrets påverkan på hälsan redan i grundskolan?

Det har vi frågat oss flera gånger sedan vi startade vår blogg. Innan vi fick upp ögonen för matens påverkan på kroppen bläddrade vi förbi artiklar om blodsocker eftersom vi avfärdade alla dieter som fokuserade på att hålla blodsockret i schack som löjliga bantningsdieter. Men, när vi sedan påbörjade vår egna pilgrimsfärd mot bättre hälsa snöade vi snabbt (till vår stora förvåning ) in på just blodsockret. Milda makter! En helt ny värld öppnade sig och vi kunde inte förstå hur vi, som ansåg oss själva som hyfsat pålästa, kunde missat hur viktigt ett stabilt blodsocker är för god hälsa? Väldigt förenklat så skapar västvärldens stora intag av socker och mat som beter sig som socker i kroppen (sk sockerliknande mat) inflammation i våra kroppar som i sin tur ökar risken för många kroniska sjukdomar. Inget ont om träslöjd, men detta om något borde ju ingå i skolans grundutbildning?

Vår underbara kompis och sockermentor – ja vi talar förstås om vetenskapsjournalisten Ann Fernholm – har lärt oss mycket om hur farligt ett ständigt högt blodsocker är. Och nu har hon uppmärksammat oss på den fantastiska nyheten att bönor sänker blodsockret, rejält. Patrik med diabetes typ 1 har gjort en rad spännande experiment med bönor, och slutsatsen är kort och gott att bönor har en undergörande effekt på blodsockret. I vissa fall slår de till och med ut blodsockertoppen helt.

Vänta, har vi inte en burk kidneybönor i skafferiet förresten? Kanske dags att göra något vettigt av den?

Kanske dags att mixa bönorna snabbt med en vitlöksklyfta, 1/2 pressad citron, 1/2 tsk spiskummin, 1 msk olivolja, lite torkad chili och en nypa salt?

Kanske dags att trycka ner en morotsstav så djupt det bara går i röran?

Kanske dags att fiska upp en redig klick och föra den mot munnen?

Kanske dags att smaka på bönröran?

Tänk att något så vansinnigt gott kan sänka blodsockret. Nästan för bra för att vara sant ju! Rekommenderar alla att prova.

Här har du krönikan i sin helhet: https://www.svd.se/food-pharmacy-bonroran-som-gor-underverk-for-blodsockret/om/perfect-guide

 

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Press

Bästa tipset för att få i dig mer näring.

Förra veckan publicerade SvD Perfect Guide vår senaste krönika om vår resa mot ett hälsosammare liv. Och, framför allt, om en daglig grön smoothie. Trevlig läsning!

När vi började vår pilgrimsfärd mot ett hälsosammare liv insåg vi snabbt att vi skulle bli tvungna att göra det roligt och njutningsfullt om det skulle hålla i längden. På en pizzeria skakade vi hand på att vår första förändring skulle vara att få i oss stora mängder näring i form av råa grönsaker varje dag. Vårt bästa tips till dig är därför att du inte ska stirra dig blind på allt gott som du måste utesluta utan, tvärtom, fokusera på vad du ska tillföra istället.

Hisspitchen: I din tarm har du hundratals biljoner bakterier som utgör din tarmflora. Enkelt kan de delas in i två grupper: goda och onda. Många goda bakterier = en stark tarmflora som i sin tur är ett effektivt vapen mot att skydda oss mot inflammation och kroniska sjukdomar. Det kanske låter som hokuspokus första gången du hör det, men med tanke på att 70-80% av ditt immunförsvaret sitter i tarmen så är det trots allt rätt logiskt.

Hur curlar vi då våra goda bakterier? Svar: genom att äta växtfibrer. Eller på vanlig svenska: genom att frossa i grönsaker. Livsmedelsverket rekommenderar att vi ska äta 500 gram grönsaker per dag, men tyvärr kommer de flesta av oss inte ens upp i hälften av det. Och många forskare hävdar faktiskt att man helst ska äta mer än så.

Nyligen publicerades en studie av Imperial College London som visar att 800 gram frukt och grönt om dagen kan minska riskerna att dö i förtid. Studien visar att vår hälsa förbättras successivt desto närmare 800 gram du kommer i intag. Tyvärr testade man bara upp till 800 gram, men det betyder inte att du behöver vara orolig om du tillhör den promille av oss som äter mer än 800 gram om dagen. Tvärtom är det ju högst rimligt att tro att hälsofördelarna fortsätter att öka även efter 800 gram.

Kort efter att vi hade startat vår blogg drog vi på oss varsin paljettklänning och lovade oss själva (det var alltså nyårsafton) att börja dricka en stor grön smoothie om dagen. Nu har det gått drygt två år och vi har till våra goda bakteriers glädje fortfarande inte brutit vårt nyårslöfte.

Det enda som har förändrats är att vi gått från att tycka att grön smoothie smakar som nyklippt gräs till att älska det. Varje dag lägger vi olika grönsaker i mixern, häller på lite vatten och trycker på start. Är du nybörjare på grön smoothie så är det här ett bra recept att börja med.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Press

Kan adhd börja i tarmfloran?

Förra veckan publicerade SvD Perfect Guide vår senaste krönika – om nya vetenskapliga studier som visar hur tarmfloran och antiinflammatorisk mat har en avgörande roll för vårt fysiska och psykiska välmående. Trevlig läsning!

Det snackas mycket om adhd. Inte så konstigt när man tittar på statistiken – antal människor som diagnostiseras med adhd ökar drastiskt i vår del av världen (15 procent av alla pojkar i USA har diagnosen adhd) och i Sverige har det ökat med flera hundra procent de senaste åren. Många menar att det inte är någon egentlig ökning utan bara att fallen i dag diagnostiseras till skillnad från förut. Samtidigt visar nya studier att så kallad skräpmat kan elda på symptomen och man har också sett att tillskott av goda bakterier verkar ha en mildrande effekt. Har tarmfloran gjort entré även på adhd-scenen?

Härom året publicerades en finsk studie där forskarna följt upp 65 barn som deltog i en studie för mer än 13 år sedan. I den första studien delades barnens mammor (som då var gravida) in i två grupper där den ena gruppen fick tillskott av goda bakterier och dessutom fick deras bebisar tillskott under sina första sex levnadsmånader. I den andra gruppen fick både mammorna och bebisarna placebo.

Tretton år senare, så sent som för två år sedan, undersöktes barnen igen. Nu upptäckte forskarna till sin förvåning att bland de barn vars mammor ätit tillskott och som själva fått sin tarmflora förstärkt av goda bakterier, fanns det inte ett enda (!) som utvecklat adhd (inte heller Aspergers syndrom). I den andra gruppen däremot uppvisade inte mindre än 6/35 (17,1 %) barn symptom på adhd eller Asperger.

Hösten 2015 initierades en studie på Karolinska Institutet (KI) för att bland annat undersöka om psykiska symptom hos barn och ungdomar förbättras med behandling av synbiotika (probiotika och fibrer). Vi intervjuade docent Catharina Lavebratt, ansvarig för studien, som gav oss bakgrunden. Hon berättade att barn och ungdomar med adhd och/eller autismspektrumstörning (asd) ofta har mag- och tarmproblem och förhöjda inflammatoriska markörer i blodet. I tarmen har vi hundratals biljoner bakterier som utgör vår tarmflora – enkelt kan man dela in dessa i onda och goda bakterier. Små barn är extra känsliga för påfrestningar på tarmfloran, t ex antibotika, och om man har för många onda bakterier leder det till en svag tarmflora vilket kan orsaka inflammation i tarmen. Mot bakgrund av detta menade Catharina Lavebratt att det vore jättebra om kost och tillskott av synbiotika skulle kunna användas som en tilläggsbehandling för adhd.

När vi började blogga om tarmfloror och antiinflammatorisk mat för snart tre år sedan kändes det som ett smalt ämne som visserligen engagerade forskare världen över men som vi vanliga människor inte riktigt hade fått upp ögonen för. I dag konstaterar vi glatt att det inte längre är “flummigt” eller “alternativt” att hävda att maten som vi äter faktiskt har en avgörande roll för hur vi mår, både fysiskt och psykiskt.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.