Press, Recept

Bönröran som gör underverk för blodsockret.

Förra veckan publicerade SvD Perfect Guide vår senaste krönika om vikten av att hålla blodsockret i schack och med ett recept på bönröran deluxe. Trevlig läsning!

Varför lär vi oss inte om blodsockrets påverkan på hälsan redan i grundskolan?

Det har vi frågat oss flera gånger sedan vi startade vår blogg. Innan vi fick upp ögonen för matens påverkan på kroppen bläddrade vi förbi artiklar om blodsocker eftersom vi avfärdade alla dieter som fokuserade på att hålla blodsockret i schack som löjliga bantningsdieter. Men, när vi sedan påbörjade vår egna pilgrimsfärd mot bättre hälsa snöade vi snabbt (till vår stora förvåning ) in på just blodsockret. Milda makter! En helt ny värld öppnade sig och vi kunde inte förstå hur vi, som ansåg oss själva som hyfsat pålästa, kunde missat hur viktigt ett stabilt blodsocker är för god hälsa? Väldigt förenklat så skapar västvärldens stora intag av socker och mat som beter sig som socker i kroppen (sk sockerliknande mat) inflammation i våra kroppar som i sin tur ökar risken för många kroniska sjukdomar. Inget ont om träslöjd, men detta om något borde ju ingå i skolans grundutbildning?

Vår underbara kompis och sockermentor – ja vi talar förstås om vetenskapsjournalisten Ann Fernholm – har lärt oss mycket om hur farligt ett ständigt högt blodsocker är. Och nu har hon uppmärksammat oss på den fantastiska nyheten att bönor sänker blodsockret, rejält. Patrik med diabetes typ 1 har gjort en rad spännande experiment med bönor, och slutsatsen är kort och gott att bönor har en undergörande effekt på blodsockret. I vissa fall slår de till och med ut blodsockertoppen helt.

Vänta, har vi inte en burk kidneybönor i skafferiet förresten? Kanske dags att göra något vettigt av den?

Kanske dags att mixa bönorna snabbt med en vitlöksklyfta, 1/2 pressad citron, 1/2 tsk spiskummin, 1 msk olivolja, lite torkad chili och en nypa salt?

Kanske dags att trycka ner en morotsstav så djupt det bara går i röran?

Kanske dags att fiska upp en redig klick och föra den mot munnen?

Kanske dags att smaka på bönröran?

Tänk att något så vansinnigt gott kan sänka blodsockret. Nästan för bra för att vara sant ju! Rekommenderar alla att prova.

Här har du krönikan i sin helhet: https://www.svd.se/food-pharmacy-bonroran-som-gor-underverk-for-blodsockret/om/perfect-guide

 

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Press

Bästa tipset för att få i dig mer näring.

Förra veckan publicerade SvD Perfect Guide vår senaste krönika om vår resa mot ett hälsosammare liv. Och, framför allt, om en daglig grön smoothie. Trevlig läsning!

När vi började vår pilgrimsfärd mot ett hälsosammare liv insåg vi snabbt att vi skulle bli tvungna att göra det roligt och njutningsfullt om det skulle hålla i längden. På en pizzeria skakade vi hand på att vår första förändring skulle vara att få i oss stora mängder näring i form av råa grönsaker varje dag. Vårt bästa tips till dig är därför att du inte ska stirra dig blind på allt gott som du måste utesluta utan, tvärtom, fokusera på vad du ska tillföra istället.

Hisspitchen: I din tarm har du hundratals biljoner bakterier som utgör din tarmflora. Enkelt kan de delas in i två grupper: goda och onda. Många goda bakterier = en stark tarmflora som i sin tur är ett effektivt vapen mot att skydda oss mot inflammation och kroniska sjukdomar. Det kanske låter som hokuspokus första gången du hör det, men med tanke på att 70-80% av ditt immunförsvaret sitter i tarmen så är det trots allt rätt logiskt.

Hur curlar vi då våra goda bakterier? Svar: genom att äta växtfibrer. Eller på vanlig svenska: genom att frossa i grönsaker. Livsmedelsverket rekommenderar att vi ska äta 500 gram grönsaker per dag, men tyvärr kommer de flesta av oss inte ens upp i hälften av det. Och många forskare hävdar faktiskt att man helst ska äta mer än så.

Nyligen publicerades en studie av Imperial College London som visar att 800 gram frukt och grönt om dagen kan minska riskerna att dö i förtid. Studien visar att vår hälsa förbättras successivt desto närmare 800 gram du kommer i intag. Tyvärr testade man bara upp till 800 gram, men det betyder inte att du behöver vara orolig om du tillhör den promille av oss som äter mer än 800 gram om dagen. Tvärtom är det ju högst rimligt att tro att hälsofördelarna fortsätter att öka även efter 800 gram.

Kort efter att vi hade startat vår blogg drog vi på oss varsin paljettklänning och lovade oss själva (det var alltså nyårsafton) att börja dricka en stor grön smoothie om dagen. Nu har det gått drygt två år och vi har till våra goda bakteriers glädje fortfarande inte brutit vårt nyårslöfte.

Det enda som har förändrats är att vi gått från att tycka att grön smoothie smakar som nyklippt gräs till att älska det. Varje dag lägger vi olika grönsaker i mixern, häller på lite vatten och trycker på start. Är du nybörjare på grön smoothie så är det här ett bra recept att börja med.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Press

Kan adhd börja i tarmfloran?

Förra veckan publicerade SvD Perfect Guide vår senaste krönika – om nya vetenskapliga studier som visar hur tarmfloran och antiinflammatorisk mat har en avgörande roll för vårt fysiska och psykiska välmående. Trevlig läsning!

Det snackas mycket om adhd. Inte så konstigt när man tittar på statistiken – antal människor som diagnostiseras med adhd ökar drastiskt i vår del av världen (15 procent av alla pojkar i USA har diagnosen adhd) och i Sverige har det ökat med flera hundra procent de senaste åren. Många menar att det inte är någon egentlig ökning utan bara att fallen i dag diagnostiseras till skillnad från förut. Samtidigt visar nya studier att så kallad skräpmat kan elda på symptomen och man har också sett att tillskott av goda bakterier verkar ha en mildrande effekt. Har tarmfloran gjort entré även på adhd-scenen?

Härom året publicerades en finsk studie där forskarna följt upp 65 barn som deltog i en studie för mer än 13 år sedan. I den första studien delades barnens mammor (som då var gravida) in i två grupper där den ena gruppen fick tillskott av goda bakterier och dessutom fick deras bebisar tillskott under sina första sex levnadsmånader. I den andra gruppen fick både mammorna och bebisarna placebo.

Tretton år senare, så sent som för två år sedan, undersöktes barnen igen. Nu upptäckte forskarna till sin förvåning att bland de barn vars mammor ätit tillskott och som själva fått sin tarmflora förstärkt av goda bakterier, fanns det inte ett enda (!) som utvecklat adhd (inte heller Aspergers syndrom). I den andra gruppen däremot uppvisade inte mindre än 6/35 (17,1 %) barn symptom på adhd eller Asperger.

Hösten 2015 initierades en studie på Karolinska Institutet (KI) för att bland annat undersöka om psykiska symptom hos barn och ungdomar förbättras med behandling av synbiotika (probiotika och fibrer). Vi intervjuade docent Catharina Lavebratt, ansvarig för studien, som gav oss bakgrunden. Hon berättade att barn och ungdomar med adhd och/eller autismspektrumstörning (asd) ofta har mag- och tarmproblem och förhöjda inflammatoriska markörer i blodet. I tarmen har vi hundratals biljoner bakterier som utgör vår tarmflora – enkelt kan man dela in dessa i onda och goda bakterier. Små barn är extra känsliga för påfrestningar på tarmfloran, t ex antibotika, och om man har för många onda bakterier leder det till en svag tarmflora vilket kan orsaka inflammation i tarmen. Mot bakgrund av detta menade Catharina Lavebratt att det vore jättebra om kost och tillskott av synbiotika skulle kunna användas som en tilläggsbehandling för adhd.

När vi började blogga om tarmfloror och antiinflammatorisk mat för snart tre år sedan kändes det som ett smalt ämne som visserligen engagerade forskare världen över men som vi vanliga människor inte riktigt hade fått upp ögonen för. I dag konstaterar vi glatt att det inte längre är “flummigt” eller “alternativt” att hävda att maten som vi äter faktiskt har en avgörande roll för hur vi mår, både fysiskt och psykiskt.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Press

Zlatans gurkmejashot.

I dag har vi en krönika i SvD Perfect Guide om hur man får även de mest svårflörtade att prova Zlatans gurkmejashot. Receptet hittar du längst ner. Här kommer krönikan:

Vi har aldrig misslyckats med att få någon att dricka vår gurkmejashot. Och då ska du veta att den smakar päck. Tänk dig vinäger, svartpeppar, gurkmeja, kryddnejlika, kanel och citron blandat med vatten, och lägg sedan en grynig konsistens till det hela. Trots detta har ingen fram till dagens datum tackat nej till att prova.

Men för några dagar sedan, när vi höll vårt livs första retreat i bergen ovanför Marbella, var vi faktiskt riktigt nära att spräcka nollan. Gruppen på sexton personer var det inga som helst problem att få att förstå hälsofördelarna med att dricka denna sörja varje dag. Men att få Javier, kallskänka/personlig tränare/massör (hans ord), att smaka … Det var ingen lätt match.

– Que es?

Javier tittar äcklat ner i mixern och sträcker ut tungan på ett mycket opassande vis. I fyra dagar har han muttrat irriterat varje gång vi förberett vår gurkmejashot till gruppen. Mia till Lina:

– Vad sa han?

– Han frågade vad det är för något.

Mia tittar förvånat på Javier.

– Ja men berätta för honom att det är vår antiinflammatoriska gurkmejashot som stärker immunförsvaret och hjälper till att hålla kronisk inflammation borta.

Lina tvekar.

– Jag är lite osäker på vad kronisk inflammation heter på spanska.

– Ja men försök.

Lina börjar prata med Javier men Mia ser till sin besvikelse hur han snabbt vispar bort henne och lämnar rummet.

– Vad sa du till honom egentligen?

– Nä, jag berättade bara att de kroniska sjukdomarna, såsom cancer, diabetes typ 2 och hjärt-kärl, ökar lavinartat i vår del av världen. Eftersom de är livsstilsrelaterade sjukdomar finns det mycket vi kan göra själva för att påverka utvecklingen av dem, till exempel genom att äta näringsrik mat. Men sedan hann jag inte längre för han gick.

– Konstigt …

Javier kommer in i rummet igen med en köttyxa i handen. Lina är snabbt där och fortsätter förklara på knagglig spanska att kryddor är något av det mest antiinflammatoriska vi kan äta och att det är våra goda tarmbakterier som utvinner antioxidanterna i dem.

– UNA GUERRA?

Mia slänger en orolig blick på Lina.

– Vad betyder guerra?

– Det betyder krig. Jag berättade för Javier att han har hundratals biljoner goda och onda bakterier som krigar i hans grovtarm. Eftersom de goda bakterierna skyddar oss är det viktigt att vi matar dem. De goda bakterierna älskar nyttig mat och framför allt fibrer. De onda bakterierna älskar onyttig mat som till exempel socker. En tarmflora med många goda bakterier hjälper oss att ta hand om näringen i maten och bland annat utvinna gurkmejans antioxidanter som bidrar till att dämpa inflammationen i kroppen.

Mia häller upp shoten i ett glas och sträcker fram det mot Javier.

– Fråga om han vill smaka?

Javier börjar instinktivt backa ut ur rummet när han ser den gula geggan. Plötsligt skiner Lina upp och frågar om han vet vem Zlatan är.

– Zlatan? No.

Linas fotbollskunskaper är begränsade men hon gör ett nytt försök.

– Maradona?

– Si!!!

Javier slår ut med armarna och skjuter av ett bländvitt leende. Ja, för första gången på flera dagar ser Javier faktiskt riktigt lycklig ut. Han rycker shoten ur Mias hand och sveper den i en klunk. Mia tittar chockat på Lina.

– Vad sa du till honom?

– Nä, jag berättade bara det jag brukar berätta – att gurkmeja innehåller ett helt fotbollslag av antioxidanter och att den starkaste antioxidanten går att jämföra med Maradona på plan. Jag behövde inte ens berätta att gurkmeja hämmar en av de mest inflammationsskapande generna COX-2, helt utan biverkningar. Han svepte den ändå.

Nu kanske det låter som att vi kryddar historien, en frihet man kan ta sig som krönikör, men det här är faktiskt sant. Dagen efter vårt genombrott med Javier, precis när vi håller på att checka ut från hotellet, springer Javier ikapp oss. Han berättar stolt att han har börjat morgonen med att bjuda alla i personalen på varsin shot och säger att det är synd att vi ska åka hem redan eftersom han planerar att servera fisk med gurkmeja till lunch.

Så, om det finns någon annan skeptiker där ute hoppas vi att du trots allt vågar prova receptet nedan. Kan Javier så kan du. Vi lovar.

Zlatans gurkmejashot

1 dl vatten (eller valfri juice)
1 rågad msk torkad gurkmeja
1 msk äppelcidervinäger
1 knivsudd cayenne- eller svartpeppar
1 knivsudd kryddnejlika
1 tsk kanel
1 msk olivolja
1 msk citron

Det här receptet är komponerat av vår käre professor Stig Bengmark. Blanda och svep. Skål!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Press

Din nya bästa vän – den nyttiga morotskakan.

Varsågod, vår senaste krönika i SvD Perfect Guide:

Morotskaka som är nyttig och dessutom bra för tarmfloran – finns det verkligen? Jo, och SvD Perfect Guides matkrönikörer Mia Clase & Lina Nertby vet precis hur man lagar den. 

Vi och din tarmflora önskar härmed sluta ett avtal med dig. Kan vi inte bara bestämma om att vi från och med nu alltid gör den här kakan när vi gör morotskaka? Att vi knycklar ihop alla andra recept med strösocker, vetemjöl och philadelphiaost till små bollar, och sätter upp det här på väggen i stället (viktigt att du skriver ut det på ett papper först).

Ok? Har du knycklat? Bra, då kör vi.

Lägg 5 dl blötlagda (några timmar) cashewnötter, 2 msk kokosolja, en knapp dl honung, 2 msk citron och lite vatten i en mixer. Kör tills det blir en sammetslen fluffig frosting som du inte smakar på för då kommer du äta upp allt utan istället ställer åt sidan.

Ta fram två stora morötter. Det där med stora är ju lite individuellt, är du som läser det här ett spädbarn så kanske du uppfattar en morot som alldeles enorm medan du som är mitt uppe i din 40-årskris uppfattar den som lite mindre. För säkerhets skull la vi några saker bredvid morötterna, för att visa ungefär hur stora de ska vara.

Hacka eller riv morötterna och blanda med 2,5 dl dadlar, 3,5 dl havremjöl, 1 dl riven kokos och 1 msk ceylonkanel. Dumpa allt i en springform. Färdigt!

Närå, skoja bara. Mixa allt till en kladdig deg förstås. Tryck ut halva morotsdegen i springformen och sprid ut 1/3 av frostingen ovanpå. In i frysen. När kakan blivit tillräckligt kall tar du ut den och gör exakt samma sak en gång till: tryck ut resten av morotsdegen och avsluta med frostingen på toppen. På så vis får du en fantastiskt morotsskapelse i två lager.

Nu när du har bakat en sådan här god kaka är det lätt hänt att du vill trycker i dig hela av bara farten, det är ju ändå en nyttig kaka, right? Då vill vi bara höja en pytteliten varningsflagg (cirka 1×1 cm) över att den trots allt höjer blodsockret (men till skillnad från en vanlig kaka innehåller antioxidanter och fibrer). Så tokfrossa inte i den. Ät den inte till frukost. Men gärna till fika eller efterrätt.

Slut på predikan. Ät kakan långsamt och njut för det är den värd.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.