fbpx

Soki Choi

Post image

En hyllning till naturens intelligens

Häromdagen tårades mina ljusovana ögon av att vårsolen äntligen tittade fram efter en lång mörk vinter. För trots att jag kickade igång året med ett meditativt hälsoretreat vid havet har mörkrets krafter tärt extra hårt på mig i år. Men inget består och naturen har sin gång. Därför är det med öppna armar som jag tacksamt välkomnar den gröna och livsbejakande våren som naturen nu försiktigt krystar fram. 

Även om min debutbok Kimchi och Kombucha kan och bör läsas på många olika sätt (beroende på vilka glasögon som just du har) så utgör boken framför allt en personlig hyllning till naturens intelligens och samtidigt en allvarlig väckarklocka till oss människor. För med facit i hand är det uppenbart att vi homo sapiens i vår brutala framfart på jorden inte har förvaltat naturens intelligens särskilt väl. Att moder jord med full kraft slår tillbaka nu med alltifrån klimatkris till hälsokris bekräftar egentligen bara en sak: vi har förolämpat naturens inneboende intelligens länge nog, vilket vi betalar ett högt pris för, nämligen kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa av epidemiska mått. 

I vår glupska jakt på ständigt ökat materiellt välstånd och artificiell intelligens uppe i molnen, så är det bara att krasst konstatera att systemhälsan anno 2019 på alla nivåer har blivit lidande: jorden mår inte bra, samhället mår inte bra och vi människor mår inte bra. Inte nog med det: våra organismer i våra tarmar mår inte bra. Vi har nämligen inte bara varit oerhört framgångsrika med att utrota växter, djur och andra levande ekosystem utanför våra kroppar. Vi har även varit duktiga på att utrota livsviktiga bakterier och ekosystem innanför våra kroppar. Lite trist med tanke på att det snabbt växande berget av studier samstämmigt pekar på att bakterierna i våra tarmar verkar ha en avgörande roll för vår hälsa och hur vi mår. 

Med det sagt gläder det mig att både Sydkorea och Japan trots modernisering och ekonomisk framgång lyckats mota flera osunda influenser från väst och bevarat en mångtusenårig kultur präglad av växtbaserad och fermenterad mat. Det är naturlig mat fullproppad med massa bakterier och fibrer, som verkar belöna de båda länderna med längst levda liv i världen. Och om någon ännu inte har förstått att det är dags att byta ut McDonalds och Coca-Cola mot kimchi och kombucha, så säger jag bara en sak: titta på presidenten i det stora landet västerut, så hoppas jag att fler inser att det är hög tid att blicka österut för inspiration till en friskare framtid ;). Och faktum är att jag vet att mitt fina Bonnier-team hårdbevakar Sydkorea för att hämta inspiration till hälsotrender från Öst. Helt rätt med tanke på att även K-pop och K-beauty håller på att ta över populärkulturen just nu.

Lite kuriosa: visste ni till exempel att K-pop pojkbandet BTS jämförs med Beatles och att deras album är det första på icke-engelskt språk som toppat Bill Board listan? Dessutom satte de nyligen nytt rekord på YouTube med 45 miljoner klicks på mindre än 24 timmar? Det vittnar om att nya tider är på gång inspirerad av Sydkorea. Det inger hopp om ljusare och friskare framtid. Så gör som jag och Bonnier: blicka österut! 

Ta reda på vad Soki Choi gör när hon inte skriver för oss på Food Pharmacy här, följ henne på www.sokichoi.com eller klicka hem hennes senaste bok (rekommenderas varmt) ”Kimchi och Kombucha – Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna” här. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Soki Choi

Post image

Är bakterier vår nya universallösning?

Ingen kan väl ha undgått den ström av artiklar om bakterier, depression och hjärnan, som den senaste tiden har pumpats ut av högt ansedda tidsskrifter som Nature, Science och till och med The New York Times. Det är en mängd hoppingivande nyheter, vilket förstås är väldigt spännande, men som också kräver att man tar in hela bilden när man ska tolka resultaten.

För allt ifrån allergier, övervikt, depression, alzheimer, autism och till och med trotsåldern verkar kunna kopplas till bakterier – i alla fall om man ska tro på alla spekulationer. Därför är det inte så konstigt att det råder total frenesi och buzz kring det som allt fler tror kan vara ett nytt paradigm. Men är bakterierna verkligen vår nya universallösning?

Fullt medveten om att jag med min bok har bidragit till den bakteriehype som råder i landet, vill jag samtidigt mana till lite sans och reson. För historien har lärt oss att allt för skyhöga förväntningar på medicinska genombrott sällan infrias. Ta Flemings upptäckt av antibiotika, som ett exempel. Övertron på antibiotika var så stor på 50-talet att både forskare och läkare förutspådde att alla mänskliga infektioner skulle vara utrotade inom tjugo år (sic!). Och även om antibiotika har räddat miljoner liv och beräknas ha förlängt livet med tio år så skördar multiresistenta bakterier 700 000 liv varje år. Nu vet vi också att antibiotika även slår ut våra goda bakterier i tarmen. Eller som en äldre läkare så klokt sa till mig häromdagen: tänk dig din tarm som en frodig trädgård full av massa vackra blommor med någon enstaka ogräs här och där. Istället för att varsamt sikta in oss på att bara plocka bort ogräset har vi läkare hejvilt sprutat det starkaste bekämpningsmedlet (bredspektrum antibiotika) på hela trädgården i flera år och därmed dödat alla de vackra blommorna på köpet. Antibiotika får också löpa gatlopp idag, efter att länge ha varit medicinens stora rockstjärna! Men fullt så enkelt är det inte. I djurstudier har antibiotika nämligen visat sig kunna minska det typiska alzheimerplacket i hjärnan, vilket i sin tur har bromsat upp sjukdomsförloppet. Med tanke på den ensidiga kritik som antibiotika numera får, är detta en viktig påminnelse om att ingenting är någonsin svart eller vitt. Utan det beror som alltid på sammanhanget.

På liknande sätt rådde skyhöga förväntningar när det var dags att kartlägga det mänskliga genomet i slutet på 80-talet. Snacka om pyspunka när det visade sig att människan “bara” hade 22 000 gener, vilket är färre än en höstgröda. Återigen infriades inga storslagna löften om att bota alla ärftliga sjukdomar med genterapi. Istället ledde den nya gentekniken till en helt annan och oväntad upptäckt. När forskare år 2008 råkade lägga de sedan länge bespottade bakterierna under luppen, visade de sig innehålla 100 gånger fler gener än människan. Något snopet med tanke på att vi människor gärna vill tro att vi är evolutionens kronjuvel. Sedan dess har forskare kapplöpt om att bli först i världen (läs: historisk) med att upptäcka banbrytande samband mellan våra bakterier och kroppens olika system. Och resultaten har inte låtit vänta på sig.

För bara ett år sedan publicerades över 10 000 artiklar, vilket motsvarar mer än en ny publicerad artikel i timmen. Förra året skruvades tempot upp ännu mer till 14 000 artiklar. Och i år är tempot riktigt (upp)skruvat med nästan två artiklar i timmen. Så det gäller att hänga med. Faktum är att forskarna själva har svårt att få överblick av sitt eget fält. Därför är det inte så konstigt att flera forskare och läkare har tackat mig för att jag har sammanställt över 400 artiklar om hjärn-tarm-axeln, eftersom det har kunnat hjälpa dem att få mer övergripande koll. Så hur ser det rådande kunskapsläget ut just nu?

Även om ett berg av djurstudier tillsammans med mindre studier på människor visar på ett tydligt samband mellan tarmfloran och hjärnans sjukdomar, så bör resultaten än så länga tolkas med viss försiktighet. Skulle stora studier på människor som just nu är på ingång bekräfta de samband som preliminär forskning har påvisat så står vi nog inför en ny medicinsk revolution. För även om arv och miljö spelar en stor roll, så måste vi i så fall även ta in bakterierna i hälsoekvationen. Om du liksom jag är nyfiken på att veta om bakterierna är vår nya hälsorevolution är mitt råd att följa den nya mikrobiotiska forskningen på mycket nära håll. För det går framåt med hiskelig fart och inom fem år tror jag att vi har ett svar.

I väntan på “the verdict” är det både riskfritt och smart att försöka äta tarmflorevänlig mat för att förbättra din hälsoprognos i kropp och knopp. Det innebär givetvis inte att du som redan är sjuk eller har en diagnos ska byta ut läkemedel, terapi eller annan behandlingsform mot mat och motion. För även om vissa fibrer och bakterier i tidig forskning har uppvisat medicinsk behandlingspotential bör maten i dagsläget endast betraktas som proaktiv livsstilsmedicin.

Det är också viktigt att komma ihåg att varje persons tarmflora är till ca 90% unik. Det innebär att sannolikheten är hyfsat låg för att just de ynka fyra bakteriestammar som ingår i vanlig köpeyoghurt eller de fem stammar som ingår i filmjölk råkar vara de bakterier som just din tarmflora behöver. För att verkligen optimera din tarmflora behöver du egentligen först göra en screening av din tarmfloras unika sammansättning. Därefter blir det lättare att identifiera vilka probiotiska bakterier och skräddarsydda kostrekommendationer, som just din tarmflora skulle må bäst av.

I väntan på att screening av tarmfloran blir tillgänglig för var och en, så kan du ändå ta hand om din tarmflora genom att följa generella riktlinjer som jag har sammanfattat i Fem F-metoden. Att jag trycker så envist på kimchi och surkål är för att fermenterade grönsaker kan liknas vid ett billigt probiotiskt bredspektrum. Med ett okänt antal nyttiga bakteriestammar i kimchin, där upp till 40% ännu inte är kartlagda och en hög koncentration på 1 miljard bakterier per gram (dvs tio gånger högre än i yoghurt), så är kimchi en riktig bakteriebomb, som är hyfsat lätt att göra. Jämfört med yoghurt är sannolikheten därför större att du via kimchi får i dig några av de bakteriestammar som just din tarmflora mår bra av. Men fäst dig inte för mycket vid enstaka livsmedel. Det viktiga är att äta färgrik, fiberrik och fermenterad mat, för  att må bra i nuet och förebygga kroniska livsstilssjukdomar i framtiden. Det är vad jag kallar proaktiv livsstilsmedicin!

Ta reda på vad Soki Choi gör när hon inte skriver för oss på Food Pharmacy här, följ henne på www.sokichoi.com eller klicka hem hennes senaste bok (rekommenderas varmt) ”Kimchi och Kombucha – Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna” här. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Dela

Kommentera

Soki Choi

Post image

Färgrikt år med Fem F-metoden

Ett nytt fräscht år ger en härlig hoppingivande känsla av nystart. Det är som att förra årets underskott och dåliga samvete på hälsokontot betalas av och nollställs över en natt. Därför är det inte ett dugg konstigt att fyrverkerier på nyårsafton ackompanjeras av sprakande nyårslöften gissningsvis om viktnedgång, träning, mindre stress och flera klimatsmarta val.

Själv jobbar jag konstant med att försöka få in nya goda vanor. Trots periodvisa motgångar ger jag aldrig upp och jag tar ständigt till nya metoder, för att komma på rätt köl. När jag skriver den här krönikan befinner jag mig just nu på ett hälsoretreat vid havet på Sri Lanka. Här får jag tid att läsa böcker jag inte hunnit läsa, reflektera över viktiga tankar jag inte hunnit tänka och lapa sol under mina dagliga promenader på stranden med min norrbottniska väninna. Vi behöver båda ljus som Sveriges mörker inte har lyckats tillgodose. Framförallt jublar mina biljoner bakterieriella vänner i tarmen. Under epiteten “lev som du lär”, så tillämpar jag just nu precis alla principer som samlad forskning har visat leder till en optimal tarmflora och därigenom en starkare hjärna. Även om medias tarmfloreråd gärna riktar in sig på fetma och viktnedgång, så är det hjärnans hälsa och inte ett par kilon hit eller dit, som jag är intresserad av. Så hur ser då min hjärnoptimerande diet ut på Sri Lanka? Jo, den kan beskrivas med fem gyllene regler, som forskningen har visat optimerar tarmfloran. För enkelhetens och minnets skull har jag döpt dessa fem gyllene regler till Fem F-metoden:

Färgrikt: Färgrika, ekologiska och oprocessade grönsaker är mumma för tarmfloran. Och tro det eller ej, men jag äter faktiskt över 30 olika grönsaker varje dag tillredda med smakfulla auyrvediska örter. För kom ihåg: är det något som kännetecknar en optimal tarmflora, så är det mångfald. Visst är det en bra bit kvar till våra jagande och samlande förfädrar, som åt hundratals olika växtarter. Men ett frö av hopp har ändå såtts i min kropp och knopp om att det är möjligt att mångfaldiga sin mat rejält.

Fermenterat: Jag får förvisso inte min dagliga fix av kimchi och kombucha här, men desto mer får jag ta del av andra spännande grönsaker, som också är fermenterade. För även om kimchi anses vara den främsta bakteriebomben, så innehåller alla grönsaker som är syrade tillräckligt mycket med nyttiga mjölksyrabakterier, som får både din “andra hjärna” nere i tarmen och din primära hjärna innanför kraniet att jubla.

Fibrer: Vattenlösliga fibrer vet vi göder goda bakterier. Därför avrundar jag varje måltid med en tallrik färska frukter bestående av mango, passionsfrukt, vattenmelon, apelsin, carambole, papaya och andra exotiska frukter jag inte kan namnen på. Frukt har trots sin sockerhalt visat sig stärka flera gynnsamma bakterier. Så var inte överdrivet rädd för frukter. Ät dem istället hela och inte som juice, så får du i dig nyttiga fibrer, vitaminer och antioxidanter.

Fisk: Omega-3 som du hittar i fisk har visat sig skapa nya synapser och nerver i hjärnan samt reparera stressrelaterad skada på tarmfloran. Men jag äter faktiskt inte av fisken som serveras här. Mitt nyårslöfte är nämligen att försöka äta mer växtbaserat. Istället äter jag andra växtbaserade oljor, som göder viktiga bakterier. Det är bakterier som tillverkar anti-inflammatoriska fettsyror, som har visat sig stärka hjärnan.

Fasta: Just nu tillämpar jag den mest rekommenderade formen av periodisk fasta dvs 16:8, vilket betyder att jag hoppar över frukost, äter lunch kl.12.30 och middag kl.19.30. Då hinner det gå minst 16h mellan middag och lunch. Så nu räknar jag kallt med att jag får en massa Akkermansia-bakterier, som har visat sig reducera inflammation. Periodisk fasta reducerar dessutom oxidativ skada, som tillsammans med inflammation snabbar på åldrandet. Så vill du leva länge, försök då att få in periodisk fasta på något sätt i ditt liv.

Förutom Fem F-metoden, vårdar jag min tarmflora och hjärna med motion. På Sri Lanka innebär det strandpromenader och simning i Indiska oceanen varje morgon. Sen har vi den digitala stressen, som vi vet är extremt skadlig för tarmfloran och hjärnan. Den hanteras genom att retreatet endast tillåter två timmar digital uppkoppling per dag. Så ljuvligt. Det gör att jag kollar mina mail koncentrerat en stund på förmiddagen, för att sen helt stänga av. Tänk om jag kunde införa denna regel hemma (kommer definitivt att prova). På eftermiddagen är det dags för behandling, oftast två timmar djup oljemassage (det är ju trots allt ett retreat). Det är då alla tankar upplöses och jag flyger iväg bland all rökelse och aromer till en annan värld. Dagen avrundas med ett avstressande yoga- och meditationspass, som grundar alla sinnen i kroppen. Inte så konstigt att mina tarmbakterier jublar – och även jag måste jag tillägga.

Okej, alla fattar att det inte är ett dugg svårt att må förbannat bra på ett hälsoretreat. Utan frågan är snarare hur jag kan behålla några av vanorna när jag är tillbaka till storstadsstressens betongvardag. Det blir en stor nöt att knäcka. För även om mitt otåliga jag vill revolutionera min hälsa “över en natt”, så säger en klok röst inom mig att det nog är mer hållbart att successivt introducera nya vanor. Så frågan är vilka vanor eller rättare sagt vilken hälsoinvestering jag ska inleda året med? Även om jag vurmar för motion, så har maten visat sig vara helt avgörande för en frisk tarmflora. Därför blir det fokus på Fem F-metoden kombinerad med daglig meditation. Motionen får bli en bonus. Vilken blir din nya vana och hälsoinvestering i år?

God fortsättning,

Soki Choi

Ta reda på vad Soki Choi gör när hon inte skriver för oss på Food Pharmacy här, följ henne på www.sokichoi.com eller klicka hem hennes senaste bok (rekommenderas varmt) ”Kimchi och Kombucha – Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna” här. Den finns nu även som ljudbok, som du kan hitta härÅsikterna i krönikan är skribentens egna.

Dela

Kommentera

Soki Choi

Post image

Psykofarmaka eller psykobiotika?

I dag lämnar vi över ordet till vår nya gästskribent: Soki Choi. Soki, PhD, med dr, har forskat på komplexa system vid Karolinska Institutet och Harvard. Efter att ha arbetat tio år innanför sjukvårdens murar, brinner Soki idag för att sprida banbrytande spetskunskap, som hjälper människor att i tid skydda vår kronjuvel: hjärnan. Därför har hon skrivit boken “Kimchi och Kombucha – Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna”, som toppat försäljningslistorna sen den kom ut nu i höstas. Soki, scenen är din!

Hur knasigt är inte det att forskare nyligen har “upptäckt” ett nytt superorgan i våra egna tarmar? Tarmfloran väger alltså lika mycket som hjärnan och anses tillsammans med tarmen konkurrera med hjärnan i flera grenar. Ta bara lyckomolekylen serotonin, som till 90% tillverkas i tarmen och endast 10% i hjärnan. Eller belöningsmolekylen dopamin, som tillverkas till 50% i tarmen. Listan kan fortsätta …

Visste du förresten att du just nu går omkring med nästan två mjölkpaket fyllda med biljoner utommänskliga kryp, som tillverkar alltifrån vitaminer, hormoner till signalsubstanser i din tarm. Alltså, det var inte särskilt länge sen som alla bakterier betraktades som onda och skulle utrotas till varje pris. Kanske inte så konstigt med tanke på att bakterier som Yersinia Pestis (pesten) tog död på 200 miljoner dvs nästan halva Europas befolkning under 1300-talet. Så bakterier har gått från att ha betraktats som varelser som orsakar sjukdomar och annat otrevligt, till att bli den stora superstjärnan bland våra organ – en imponerande statusresa!

Den sena upptäckten av mikrobiomets (fint ord för tarmflorans gener) avgörande roll för vår hälsa har skapat en sällan skådad kapplöpning bland forskare. Bara förra året publicerades över 10 000 vetenskapliga artiklar, vilket motsvarar mer än en artikel i timmen. Och i år har hastigheten skruvats upp ännu mer!

I takt med den snabbt växande högen av studier har strålkastarna den senaste tiden riktats mot “The Gut-Brain-Axis” dvs kopplingen mellan tarmbakterier, tarmen och hjärnan. Banbrytande studier visar nämligen nu att allt från stress, ångest, depression, alzheimer, parkinson, autism och adhd går att relatera till en illa sammansatt tarmflora. När jag läste in mig på all relevant forskning inför skrivandet av min bok var jag tvungen att läsa vissa studier om och om och om igen. Förutom att det var så spännande resultat hade jag ibland svårt att själv tro på dem. För vem kunde ana att fibrer och bakterier som du hittar i växtbaserad och fermenterad mat som kimchi och yoghurt kunde vara lika effektiva som starka antidepressiva och ångestdämpande läkemedel som Prozac och Valium, fast utan läskiga biverkningar? Eller att fekal transplantation (fint ord för bajsöverföring) radikalt kan förbättra symptom hos barn med autism? Även om dessa studier behöver upprepas, så pekar ett berg av djurstudier redan nu på att vissa fibrer och bakterier de facto har medicinsk behandlingspotential, som åtminstone kan komplettera psykofarmaka. På medicinskt språk kallas de för psykobiotika. Så lägg det på minnet. Termen “psychobiotics” myntades för övrigt år 2013 av forskarna Ted Dinan och John Cryan, som ett sätt att urskilja de bakterier, som har stärkande effekter på hjärnan och vårt psyke. Numera ingår även de fibrer som stimulerar bakteriernas tillverkning av serotonin, dopamin, smörsyra och andra neuroaktiva ämnen.

Även om det är frestande att sluta äta medicin eller utföra en fekal transplantation i köket, så ber jag dig att inte göra det. För även om bajsöverföring är ett effektivt sätt att byta ut sin tarmflora på, så är det fortfarande ett forskningsprotokoll som används i labbmiljö. Betydligt säkrare och dessutom godare är att försöka äta sig till en starkare hjärna i skyddande syfte. Och för att hjälpa dig på traven har jag i min bok sammanställt en topp-tio-lista med de mest beforskade psykobiotiska bakterierna, som har visat sig vara effektiva mot just psykisk ohälsa. Se den som en bakteriell kunskapskarta som kan guida dig till en friskare tarmflora och framför allt en starkare hjärna. Kan behövas nu när deadlines och julstress lurar runt hörnet. Lycka till och god jul!

Ta reda på vad Soki Choi gör när hon inte skriver för oss på Food Pharmacy här, följ henne på www.sokichoi.com eller klicka hem hennes senaste bok (rekommenderas varmt) “Kimchi och Kombucha – Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna” här. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.